Efter någon timme tröttnade jag på att sitta och titta på Justin när han sov, eller jag tröttnade inte att titta på honom, utan kroppen kände sig rastlös när den inte hade något att göra. Så jag gick till hallen och tog på mig ytterkläderna och smög ut från hotellet, när jag kom ut så drog jag djupt andetag ocn njöt av den svala kvälls luften. Jag började att gå längs dom tomma gatorna som innan under dagen hade varit full med människor. Helt plötsligt så hörde jag ett läte en bit ifrån mig, jag kände igen det men ändå inte. Nyfiken som jag blev så styrde jag stegen dit lätet kom ifrån och tittade försiktigt bakom ett hus där det kom ifrån, jag mötte ett par förvånade ögon som snabbt släppte kvinnan som han hade druckigt ifrån.
"Lugn, jag är som du." sa jag och visade huggtänderna och han stelnade till.
"Förlåt." sa han och slappnade genast av lite.
"Du är en ny vampyr va?" gissade jag då en 'gammal' vampyr skulle lätt kunna skilja på en 'ny' och 'gammal' vampyr.
"Märks det så tydligt?" sa han och log generat.
"Tyvärr så ja, men var är din skapare?" frågade jag då jag han var ensam, eller ja, bort sett från kvinnan som låg medvetslös vid hans fötter.
"Han dog, varulvarna hittade oss och dom dödade honom men jag hann fly." sa han och tittade sorgset ner i marken.
"Det hände mig också, fast det var min brors skapare. Men hur mycket hann han lära dig innan han dog?" frågade jag och han tittade upp igen och mötte min blick.
"Han lärde mig lagarna och hur man ska jaga." sa jag och jag nickade, helt utan kunskap var han inte. Jag granskade nu honom upp i från och ner, han såg ut att vara i min ålder, kanske något år äldre, svar hår, isblå ögon och jag la också märke till att hans kläder var rätt smutsiga.
"Vill du följa med till mitt hotellrum, du kan få låna duschen." frågade jag och han log tacksamt mot mig.
Tack så mycket." sa han och han slöt såret på kvinnans hals innan vi började att gå tillbaka mot hotellet, på vägen dit berättade jag att jag delade rum med min pojkvän, Justin Bieber.

När vi kom tillbaka till hotellrummet sov Justin fortfarande djupt, så jag visade honom badrummet och vad handdukaran och allt låg.
"Föresten vi har glömt att presentera oss, jag heter Allison Mason." sa jag och log mot honom samtidigt som jag sträckte fram handen för att hälsa.
"Trevligt att träffas Allison, Olliver Thorne heter jag." sa han och flinade. Vi skrattade tyst han gick in till badrummet för att ta en dusch, själv gick jag in till sovrummet och tittade på Justin som såg ut att hålla på att vakna. Och rätt hade jag, det dröjde inte länge innan han öppnade ögonen och log trött mot mig.
"Godmorgon." viskade han med sin hesa röst.
"Godmorgon." sa jag och log svagt tillbaka, då la han märke till att duschen var igång då det hördes.
"Varför är duschen igång?" frågade han mig förvirrat och satte sig upp i sängen.
"Jag tog en liten promenad under natten då stötte jag på Olliver, han är en ny vampyr som inte har någon skapare. Och han hade då inte duschat på ett tag så jag erböjd honom duschen." sa jag och log mot Justin som fortfarande såg förvirrad ut.
"Okej..." sa han och vi hörde då hur duschen stängdes av och efter en stund öppnade Olliver dörren med endast en handduk runt höfterna.

"Åh, hej!" sa han och log generat mot Justin då han såg att han var vaken, själv kunde jag inte låta bli att slänga en blick mot Ollivers mage som var riktigt vältränad.

"Hej." sa Justin och tittade på mig som slet min blick från Ollivers mage och log mot Justin.
"Jag tvättade mina kläder också, där för tog jag inte på mig dom." sa Olliver.
"Men du kan låna kläder från mig om du vill." sa Justin och reste sig upp och började att leta bland sina kläder i resväskan.
"Det behövs inte, ni har varit snälla nog att låna mig duschen." sa han och log ett gulligt leende, men Justin protesterade och gav Olliver ett par kläder.
"Ta dom, det är lungt." sa Justin och Olliver gav sig och gick in i badrummet och tog på sig dom.

En stund senare var vi alla på väg ner för att äta frukost, eller rättare sagt, Justin skulle äta frukost. Vi alla hade kommit på en historia om varför Olliver var med, han var min kusin som hade lite problem hemma, därför var han med nu.
"Men vad är din skapare Allison?" frågade Olliver mig medans vi tog hissen ner, Ollvier hade fått reda på att Justin var varulv, klart så hade han reagerat när han fick reda på det men lungnat ner sig, men det syndes ju att han var lite obekväm i hans närvaro.
"Hon är i Los angeles tillsammans med min bror, och bäsavän." sa jag och bet mig löst i läppen, och han la direkt märke till att jag inte ville prata mer om det. När vi kom ner där frukosten serverades så tog Justin det han ville ha sen så gick vi och satte oss ner tillsammasn med resten ut av crewet.
"Så vem är det här?" frågade Pattie och nickade mot Olliver som satt på min vänstra sida och Justin satt på min högra.

"Detta är min kusin Olliver, han kom i går natt då han inte orkade bo kvar hemma, lite familje problem." sa jag och hon nickade förstående.
"Hej Olliver, jag heter Pattie och är Justins mamma." sa hon och log vänligt tillbaka och alla presenterade sig.

"Så hur länge ska du stanna?" frågade Scooter och Olliver tittade tveksamt på mig innan han svarade.
"Jag vet inte, jag vill absolut inte vara till besvär." sa han.
"Det kommer du inte alls att vara, du kan stanna hur länge du vill. Sen blir det säkert skönt för Allison också, hon har ju då någon hon kan vara med under konserterna." sa Pattie och Olliver log stort mot henne.
"Tack så mycket!" sa han och jag sken upp i ett leende och tittade på Justin som argt stirrade ner i maten. Jag fattade inte vad det var med honom längre, var han inte glad för min skull? Jag hade ju äntligen någon som förstod vad jag genom gick, så varför var han inte glad?