Chapter 11 - What is she hiding from me?
Filed under: Just cuz i am a celeb it don't mean i can be in love?

Efter en stunds letade så la jag en snygg blå klänning och underkläder på sängen, jag gick sen in i badrummet för en snabb dusch. När jag hade duschat klart så gjorde jag det vanliga, torkade mig och fönade håret. Jag gick ut och med handduken runt mig och tog på mig kläderna jag hade lagt fram. Jag gick sen in i badrummet igen och fixade håret och sminkade mig och gick sen tillbaka och tog på mig lite smycken. Jag tog sen på mig ett par skor och tittade mig sen i helkropps speglen som fanns.

Då jag var klar så gick jag till Justins rum för att se om han var klar, jag knackade på dörren och det dröjde inte länge innan han öppnade.
"Hej är du klar?" frågade jag och log mot han.
"Hej ja, jag blev precis det. Är du klar? Fin du är föresten."sa han och log mjukt mot mig.
"Jajamän! Tack du med." sa jag och vi bestämde oss för att kolla om dom andra var klar så jag gick och knackade på hos mamma och Justin gick till sin mamma.

"Hej är du klar mamma." frågade jag när hon öppnade.
"Alldeles strax gumman, ska bara hämta min väska och välja skor. Du kan gå ner så möts vi där." sa hon och jag nickade och gick mot hissen. Jag åkte ner och satte mig i en av sofforna som fanns där och väntade på dom andra. Det kändes skumt att vänta då det brukar vara alla andra som väntar på mig.
"Hej." sa någon och jag ryckte till och tittade upp och såg Justin titta flinade på mig.
"Hej skräm mig inte så!" sa jag och Justin skrattade till.
"Var du inne i den egen lilla värld?" frågade han.
"Okej ja det var jag, så när du ser att jag är lite borta så skräm mig inte." sa jag och mer hann jag inte säga innan vi såg att dom andra kom gående mot oss så vi reste oss upp och gick ut till bilen.

"Vi syns imorgon." sa Justin när vi var tillbaka några timmar senare från en trevlig middag. Resturangen var riktigt fin och maten var god.
"Ja det gör vi." sa jag och log och gav honom en kram innan jag gick in till mitt rum. 
Jag tog av mig skorna och och gick la mig ner sängen, jag var verkligen trött. Jag ryckte till då min iphone började ringa så jag satte mig upp och letade fram den, jåg att det var Lia som ringde så jag svarade direkt.

Demelza (Vanlig text.) - Amelia (Kursiv text.)

"Hej Lia." sa jag glatt.
"Hej Dee, jag stör väl inte?"
"Självklart inte, annars skulle jag väl inte svara." sa jag retfullt.
"Vad bra, jag var rädd att jag skulle göra det. Men vad gör du då?"
"Inte så mycket, kom precis hem från en middag med mamma, Stefan, Justin och några andra. Men vad gör du själv?"
"Låter mycket roligare än läxorna som jag är begravda med." sa hon och suckade men jag kunde höra att det var något annat som störde henne också.
"Lia... Är något fel?" frågade jag oroligt och rynkade pannan lite.

"Självklart inte!" sa hon och jag kunde höra att hon ljög för mig.
"Ljug inte för mig, du vet att du kan berätta vad som helst för mig."
"Du känner mig för bra, men... Åh hur ska jag berätta detta? Jag tror att jag börja falla för en kille Dee... Och jag får bara inte bli kär i honom!" sa hon och jag kunde höra hur förtvivlad hon lät.
"Men det är väl inget fel att bli kär, eller? Är det för att han har en flickvän eller är han gay?"
"Nej han är singel och han är inte gay..."
"Vad är det som är felet då? Vem är det känner jag han?"  
"Du känner honom men jag kan inte säga vem det är, jag vet inte hur du kommer att reagera." sa hon och suckade och jag kände hur förvånad jag blev, vi brukade alltid kunna säga allt till varandra.
"Okej, berätta när du är redo." sa jag och jag kunde sen höra hur hennes mamma ropade på henne.
"Jag måste lägga på nu, ringer dig imorgon eller något. Älskar dig, puss!"
"Älskar dig med, puss!" sa jag och la sen på.

Jag la ifrån mig iphonen och reste mig upp och gick in i badrummet och tvättade bort sminket och satte upp håret i en knut. Jag gick ut igen och letade fram en pyjamas och bytte om och la mig sen i sängen. Jag kunde inte somna utan en massa frågor snurrade runt i huvudet. Vem var det Lia var kär i? Varför kunde hon inte berätta vem han var? Efter vad som kändes som en evighet lyckades jag till slut äntligen somna.

Vad tyx? :D

Och detta är väl ett lagom långt chapter? Och kom igen, kommentera! Nästan ingen kommentera ju längre? Om ni kommentera duktigt så får ni kanske ett chapter till idag.
Så kommentera nu! :)

Puss&Kram.

Comments
Written by: Natttan

Åh Gud jag älskar din novell <3

skriv mer <3

gasshhh ad duktig du är <3

kan det inte hända något spännande snart? <3

2011-09-14 @ 21:35:01 -



Written by: Natttan

Har du 12 klar ?

2011-09-14 @ 21:35:43 -



Written by: Nattan

Gasshhh vad jag älskar din novell skriv skriv mer mer och mer <3

kan inte sluta läsa är förälskad i din novell så kör hårt nu med skrivandet <3

2011-09-14 @ 22:15:38 -



Written by: Sofia

Kom igen alla vill ha ha mer kapitel <3

2011-09-15 @ 14:09:52 -



Ditt namn:

E-mail: (publiceras ej)

URL:

Kommentar:

Kom ihåg mig?



Trackback