Jag öppnde dörren hem åt Seth och mig, vi kom precis från Justin.

"Hej Anna, vi är hemma nu." sa jag och tog av mig skorna. Vi visste att hon skulle höra oss när vi gick utanför dörren men vi ropade ändå.

"Hej hur var det hos Justin?" frågade och kom till hallen och kramade lätt om oss.

"Det var roligt, fast Melissa skärde sig på en kniv." sa Seth och grimserade säkert vid tanken på blodets doft.

"Och ingen såg eran reaktion?" frågade hon och tittade skarp blick på oss, vi visste att hon inte var arg på oss utan bara orolig.
"Nej vi är helt säkra, dom blev alldeles för upptagna med att se hur det gick med henne." sa jag och Anna såg direkt mycket lungnare och log varmt mot oss.

"Vad bra, jag har förresten en överrasknign till er sen." sa hon och log busigt nu.

"Vaddå?" frågade Seth nyfiket.
"Får ni se..." sa hon hemlighetsfullt.

"Berätta!" sa Seth och visade huggtänderna och väste.

"Aldrig." sa Anna och Seth suckade besviket.

"Om du ska vara tråkig så..." sa han men började sen att skratta.

Det hade nu gått två timmar och vi hade fortfarande inte fått våran överraskning.

"När får vi den?" frågade Seth som nu hade blivit riktigt nyfiken.

"Den kommer nu." sa Anna och log glatt, vi hörde hur steg närmade sig dörren och gick upp. Seth och jag gick spänt bort till dörren och öppnade den när det började knacka. När jag såg vem som stod där sken jag upp i ett stort leende.

"Evelina!" utbrast jag och kramade hårt om min älskade vän.
"Allison!" sa hon och kramade mig hårt tillbaka. När vi hade kramats klart så gav Seth henne en kyss på kinden och kramade sen om henne.

"Vi har saknat dig, hur har du haft det?" frågade han henne när vi hade gått in.

"Rätt lungt, dödat några varulvar. Hur har ni haft det?" frågade hon.

"Inget särkilt har hänt, eller jo! Anna stötte ju på några varulvar här för någon dag sen." sa jag och Evelina tittade förvånat på mig.

"Varulvar? Här? Dom gömmer sig allt på ställen man verkligen inte har förväntat sig att se dom på, men tänker ni leta upp dom och döda dom vid fullmånen?" frågade hon oss nyfket men vi skakade på huvudet, hon tittade besviket på oss.

"Varför inte? Ni vet ju att vi får kraft av månen, det får ju inte varulvarna." sa hon.

"Vi skulle ha gjort det om vi kunde, men vi har ingen aning om vart dom gömmer sig. Men så fort vi hittar deras glömställe kommer vi att döda dom." sa Anna besämt.

"Bra, låt inte varulvar skrämma er. Dom har ingen kontroll över sig själva."

　'Nästa dag.'

"Han jag allt vilja sätta tänderna i." viskade Evelina tittade menade på en kille och slickade sig om läpparna. Evelina och jag gick runt på stan efter att jag hade varit i skolan, hon hade inte velat följa med utan ville hellre se sig omkring.

"Ja, han var ju riktigt snygg!" viskade jag tillbaka, vi fnissade till och stannade till vid ett skyltfönster och tittade.

"Han skulle jag aldrig sätta tänderna i, känner du hur konsigt blodet luktar? Han röker nog och tar droger." sa Evelina och rynkade på näsan hon nickade menade mot en kille som gick några steg efter oss.

"Usch ja! Jag fattar inte varför människorna inte tar hand om sina kroppar, liksom vad är det för mening med att låta dom försvinna så." sa jag och suckade, vi gick sen vidare och fortsatte att shoppa.