Jag tittade mig nervöst runt i skogen, det enda som hördes var mina spända andetag, vinden bland träden och djurens bultade hjärtan. Jag letade fram mobilen som fanns i fickan och kollade på klockan, han skulle ha varit här för 10 minuter sedan. Om jag hade tur så hade han glömt bort att vi skulle träffas, jag skulle precis springa iväg när han kom.
"Så Evelina du kom, jag väntade mig faktiskt inte det." sa han och jag vände mig om med ett ryck, jag hade inte hört honom komma.
"Ja, vi bestämde det ju." sa jag med en darrande röst, det var meningen att jag skulle låta självsäker med hur skulle jag kunna göra det när han stod framför mig? Han var så snygg och utstrålade en sådan makt jag aldrig hade varit med om. Han granskade mig upp i från och ner och jag kände mig så nervös inför hans blickar, rädd att han skulle göra något.
"Bra, och du hade tydligen lite information till mig?" sa han.
"Ja, men jag har redan berättat allt." sa jag och drog undan en hårslinga från ansiktet som envisades med att trilla ner för ögonen.

"Ja men bara över telefon, jag vill höra dig säga det." sa han bestämt.
"Okej, när Allison kom hit så träffade hon tre stycken pojkar som sedan visade sig vara varulvar, men hon drog sig inte undan från dom. Utan tvärt om, hon blev bara mer fäst vid dom." sa jag och skruvade på mig nervöst, jag fattade inte varför han tvingande mig att säga det igen.

"Fortsätt." sa han.
"Allison blev kär i den ena pojken, riktigt kär. Anna, Seth och jag var så klart emot det och försökte hindra henne, men det slutade med att Allison rymmde iväg med honom. Fast nu är hon tillbaka då han svek henne." sa jag och hoppdes att han skulle skona henne, han fick inte skada Allison.
"Och vem var pojken nu igen?" frågade han mig.
"Justin, Justin Bieber." sa jag och hoppades innerligen att han skulle göra något med Justin istället för Allison.

Jag startade datorn och så fort den var startad gick jag in på internet och letade fram en sida om Justin. Och såklart så stod det på sidan att Justin var på väg hem till Kanada nu, jag suckade irriterat. Varför var jag tvungen att göra en såndan stor sak över det? Han fick väl komma hit om han ville, det var ju inte så att vi behövde träffas eller så. Jag stängde av datorn igen och la den ifrån mig, det knackade på dörren och Olliver kom in.
"Hej." sa han och satte sig ner brevid mig i sängen.
"Hej." mumlade jag och han tittade oroligt på mig.
"Tänker du på honom?" frågade han och jag nickade.
"Han kommer hit idag, jag är så rädd över att behöva träffa honom." sa jag och han la ena armen om mig.
"Var inte det, jag lovar dig att han inte ska få skada dig så länge jag är här." sa han och jag log ett snett leende mot honom.
"Det kan du inte lova." sa jag.
"Jag ska försöka." sa han och jag log mot honom innan jag suckade.
"Varför får han mig att må så bra trots att han hela tiden får mig att gråta?" frågade jag och tittade ner i mitt knä.

"Sådan är kärleken." sa han och kramade om mig.

Vi satt en stund till på mitt rum och pratade innan vi gick ner till vardagsrummet där Seth satt och tittade på någon fotbollsmatch och mobbade spelarna för att dom var så långsamma.
"Vad du är elak Seth!" sa jag skrattades och satte mig ner brevid honom.
"Men ser du inte vad långsamt dom springer, jag skulle lätt vinna över alla spelarna om jag var med." sa han flinandes. Jag skulle just svara honom när dörren öppnades och Evelina kom in med ett stressat och sorgset ansiktsutryck, vi alla flög upp från soffan och tittade oroligt på henne.
"Vad har hänt gumman?" frågade jag och gick fram till henne och kramade om henne.
"Jag..." började hon och tittade sen panikslaget på oss.