Handlingen!
Filed under: Love is not easy

Så nu har vi nästan fixat klar allt angående den nya novellen! :)
 
Bailey Morgans, 17 år, är en f.d artist. Hon var då en artist som liten men fick sen panik av alla paparazzi och alla fans, så hon 'försvann'. Och nu lever hon ett helt vanligt liv och den ända som vet om hennes hemlighet är hennes familj och hennes bästavän Will James. Will är bög och har en hugh crusch på Justin Bieber. Och en dag lyckas han komma över biljetter till Justins konsert och drar med Bailey till den. Och detta kommer förändra hennes liv föralltid och kommer göra att hon kommer att få fatta många svåra beslut.
 
Bailey kommer att spelas av Debby Ryan:

Så vad tycker ni? :)
Vi har lite svårt att komma fram till namnet till novellen. Just nu har vi bara kommit på 'Once upon a time.' Så kom gärna med förslag! :'D
 
Puss!

Ny novell!
Filed under: Love is not easy

Hej ni!
Nu är det så att jag har inga idéer alls till novellen! Och inte Louise heller. Så vi har bestämt oss för att börja om helt, på en ny novell! :) Så vi försöker nu komma fram till en bra handling, namn och vem som ska 'spela' huvudpersonen. Ni får gärna komma med förslag! :)
Och sprid gärna bloggen då vi har förlorat många läsare. Men det är lite vårat eget fel då uppdateringen har varit sämst... Men det kommer ändras nu när en ny novell kommer upp!
Och jag ska försöka få upp prologen och allt idag. :)
 
Puss!

Chapter 39 - Chocken del 1
Filed under: Love is not easy

Jag återvände in i mina tankar och försökte komma på en lösning men hittade igen. Du har verkligen lyckat ställa till det Chaz, tänkte jag och suckade tungt.
"Chaz, hur kunde du?" frågade Caitlin mig och jag hoppade till då jag inte hade märkt att hon hade kommit.
"Vad menar du...?" frågade jag osäkert.
"Bella berättade precis... Hur har ni tänkt förklara det för Justin? Att du har gått och kärat ner dig i din bästaväns flickvän." sa hon och tittade strängt på mig.
"Jag är inte kär i henne." sa jag och hon tittade förvånat på mig. "Varför sa du då att du älskade henne?" frågade hon mig.
"Jag vet inte... Jag vet inte varför jag gjorde det." suckade jag.

Justins Perspektiv

"Hej det är Justin" Svarade jag när jag hade rest mig och gått bort från gruppen för att ta samtalet från Scooter.
"Hej Justin, det är Scooter" Hörde jag Scooter säga på andra sidan luren. Han lät bekymrad. "Så, hur har ni det?" Försökte han inleda en konversation med.
"Scooter, försök inte. Jag hör att något har hänt. Vad har hänt?" Jag hörde Belles vackra skratt klinga till borta vid borden. Jag log bara jag tänkte på henne. Hon var så vacker.
"Så, det är det som är problemet" Avslutade Scooter och jag kom på mig själv med inte lyssna på vad han hade sagt.
"Förlåt Scooter. Jag hörde inte vad du sa. Dålig teckning. Jag ska flytta på mig" Jag ljög för Scooter men jag kunde väl inte säga att jag ignorerade min manager för en tjej. Eller kunde jag?
"Så, nu lär jag nog höra dig bättre" Jag hade bara flyttat mig ett steg åt sidan och räknat till 5.
"Justin, det finns bilder." Scooter avslutade meningen svävande. Jag svalde en klump i halsen.
"Vad för bilder" Viskade jag ut i luften. Och jag hörde min darrande stämma.
"Bilder på dig och en viss Isabelle Kennedy. Papparazzina är som galna i dig. Du är på framsidan av varenda skvaller tidning! Särskilt ingående om henne finns i Belieber News. Och det är den mest sålda numret av den tidningen i år. 23 miljoner! Och då har den varit släppt i två dagar?! Justin, TVÅ JÄVLA DAGAR! Och vet du varför den har sålt så mycket? Det är på grund av att du har twittrat 5 tweet under 17 dagar. 17 dagar Justin. Dina fans är galna!" Scooter pausade i hans utbrott ich man hörde hur han andades tungt.
"Men" Mer hann jag inte för äns Scooter började prata igen.
"Och det är på grund av det Jack Kennedy. Isabelles far. Har hamnat i koma!" Jag frös till och stirrade rakt ut i luften. Sa han verkligen koma?
"Vad ska jag göra?" Jag hörde hur ostadig min röst lät.
"Jag, Pattie och din prproducent har snackat ihop oss. Och du har två alternativ. Det ena är att ni kommer ut i median och säger att ni är ett par, eller..." Scooter blev tyst.
"Eller vad Scooter?" Jag kände mig desperat. Jag ville skydda Isabelle från denna världen. Men om hennes pappa låg i koma. Ja, vad skulle hända?
"Eller, så kommer ni ut i media att det är Chaz flickvän, eller Ryans. Det är antingen eller Justin. Du har inget val" Scooters mörka stämma tystnade.
"Jag får prata med henne. Jag ringer upp dig!" Scooter hinner inte svara innan jag klickar honom. Jag lägger ner mobilen i fickan och styr stegen mot bordet på hotellresturangen vi satt vid.

"Isabelle?" Alla tystnade när de hörde min röst. Chaz, Christian och Caitlin som satt med ryggen mot mig vände sig om.
"Ja?" Svarade hon och såg på mig med sina bruna vackra ögon.
"Kan vi prata?"
"Nu?" Frågade hon och jag nickade.
"Okej." Hon reste sig och sköt ut stolen och gick runt bordet så hon kom fram till mig.
"Kom" Sa jag och tog hennes hand. Jag drog med henne bort till hissen. Jag såg vårt sällskaps nyfikna blickar.
"Justin, vad är det?" Isabelle stannade och tittade upp på mig och la sin hand på min kind. Jag fick rysningar längs hela ryggraden.
"Isabelle" Jag försökte desperat komma på hur jag skulle säga det hela.
"Ja?" Hon tittade på mig med sina oroliga ögon
"När hade du tänkt berätta för mig att din pappa ligger i koma?!" Det var inte men minfråga lät så arg. Jag röt nästan mot henne. Hon spärrade upp ögonen och blev som förstenad. Hennes ögon blev mattare och jag såg en tår rulla ner för hennes kind. "Förlåt Isabelle. Det var inte mening att låta så arg..."

Sneak Peak ;)
Filed under: Love is not easy

Och då har den varit släppt i två dagar?! Justin, TVÅ JÄVLA DAGAR! Och vet du varför den har sålt så mycket? Det är på grund av att du har twittrat 5 tweet under 17 dagar. 17 dagar Justin. Dina fans är galna!" Scooter pausade i hans utbrott och man hörde hur han andades tungt.

Ska han skriva igen?
Filed under: Love is not easy

Min killkompis som skrev kapitel 32 undrar om han får skriva igen. För han är taggad för att göra det om han får. :) Snabbt svar önskas

Chapter 38 - I don't know.
Filed under: Love is not easy

 

Hade jag precis kysst min killes bästa vän? Hade jag precis varit otrogen? Gjort samma sak som jag själv blivit utsatt för? Var jag ingen bättre person? Men samtidigt. Jag hade kunnat putta bort honom? Men jag njöt av att kyssa Chaz läppar. Jag älskade att känna hans tunga mot min. Jag gillade att våra tungor smekte varann. Jag önskar att det inte hade slutat...

Vi hade precis ätit frukost och jag hade gått och satt mig ner en bit ifrån alla andra för att försöka komma på varför jag hade gjort det. Varför hade jag varit otrogen mot Justin med Chaz? För att han påmminde så mycket om Justin vid det tillfället, viskade en röst inom mig. Jag suckade högt och begravde huvudet i mina händer. Huvudet bultade för allt gav mig sån huvudvärk. Jag hatade mig själv så mycket för att jag hade gjort det. Jag hade ju själv varit med om det så hur kunde jag gå och vara otrogen själv? Varför hade jag varit otrogen mot Justin som jag älskade, med hans bästavän, när jag egentligen borde vara hos min skadade pappa?

"Bella?" jag tittade upp och mötte Caitlins oroliga ögon. "Vad är det som har hänt?" frågade hon och satte sig ner brevid mig. Jag tittade ut över havet och suckade.
"Mycket har hänt." mumlade jag och hon la sin ena hand på min axel.
"Berätta." sa hon. Jag tittade bort mot dom andra innan jag mötte Caitlins blick och tog ett djupt andetag och började att berätta.
 
Hur kunde jag göra det? För att du är desperat, viskade en röst i huvudet och jag ville skrika åt den att hålla tyst då det var den rösten som fick mig att göra det från första början. Allt jag ville var att komma över Sophie då jag visste att hon inte hade några känslor för mig. Och då slog det mig att jag kunde 'försöka' bli kär i Bella, för hon var ju tillsmmans med Justin och då blev det säkert lättare att komma över henne. Men nej, nu hade jag lyckats trassla in mig ännu mera. För tänk om Bella berättar det för Justin... Han kommer aldrig att förlåta mig! Och tänk om jag blir anledningen till att dom gör slut.... En klump börjar bildas i min mage och jag vet inte vad jag ska göra.
 
Jag tittar bort mot Bella och ser att hon sitter och pratar med Caitlin. Jag ville så gärna gå bort dit och be om ursäkt för allt och bara försöka glömma bort allt.
"Chaz, har något hänt?" frågar Sophie som hade kommit fram till mig, och jag tittar in i hennes underbara ögon.
"Nej, allt är okej." sa jag och log ett fejkat leende.
"Okej, men vill du inte komma bort till oss andra?" frågade hon då jag hade gått och satt mig en bit ifrån dom andra.
"Nej jag sitter bra här." sa jag och hon nickade sakta.
"Okej, men det är bara att komma om du ändra dig." sa hon och log mot mig innan hon gick bort och satte sig ner brevid Tilda.
 
Jag återvände in i mina tankar och försökte komma på en lösning men hittade igen. Du har verkligen lyckat ställa till det Chaz, tänkte jag och suckade tungt.
"Chaz, hur kunde du?" frågade Caitlin mig och jag hoppade till då jag inte hade märkt att hon hade kommit.
"Vad menar du...?" frågade jag osäkert.
"Bella berättade precis... Hur har ni tänkt förklara det för Justin? Att du har gått och kärat ner dig i din bästaväns flickvän." sa hon och tittade strängt på mig.
"Jag är inte kär i henne." sa jag och hon tittade förvånat på mig.
"Varför sa du då att du älskade henne?" frågade hon mig.
"Jag vet inte... Jag vet inte varför jag gjorde det." suckade jag.

Vad tyx? :D
 
Detta kapitlet skrev jag (Fanny) helt själv. Jag blev rätt missnöjd med detta kapitlet, men jag hoppas att ni gillar det och att det förklarade varför saker hände. :)
Kommentera gärna!
 
Puss!

Skriver!
Filed under: Love is not easy

Hej!
Förlåt för att det inte har kommit ut ett kapitel på evigheter, men både jag och Louise har varit borta! Men nu är jag hemma och ska direkt sätta mig ner och skriva. :)
Och hoppas att ni inte har skadat er allt för mycket idag då det är fredagen den 13!

Puss!

Chapter 37 - A Trip Never Goes Well
Filed under: Love is not easy

CRASH ljudet som lät kom från framändan. Vi hade hunnit ut så vi är ute på öppet vatten. Då lät det. Jag och Chaz rycktes ur våra tankar och stirra på fram änden där det har blivit en stor reva som läckte in massa vatten.
Chaz mummlade något ohörbart.
"Va sa du?" Frågade jag honom och han vände blicken mot mig. Han ställde sig upp och tog ett kliv mot mig. Tog mig bakom nacken och kysste mig.
"Jag sa att det blir som Titanic. Jag dör med någon jag älskar."
Jag stirrade blindt ut i luften. Sa han precis att han älskade mig?
 

Vattnet forsade in i båten och båten sjönk sakta neråt. Jag bara stog och kollade rakt ut. Chaz hade precis sagt att han älskade mig. Men jag förstod inte hur. Hur älskade han mig? Hur kunde han älska MIG? Älskade inte han Sophie? Hade inte Justin sagt så?
"Här Isabella!" Han sträckte sin hand mot mig. Han såg hur jag kollade trevande på hans hand. "Kom igen. Vill du dö, eller ha en chans att överleva?" Han hade en poäng. Jag tog tag i hans hand och han drog ner mig i vattnet och hoppade i sedan.
"Jag trodde du sa att jag skulle överleva" Jag stirrade argt på honom. "Det här hjälper ju inte. Det är svinkallt i vattnet" Chaz skrattade och simmade fram till mig, vilket var ungefär två simtag. Han lyfte sin hand och tog tag i min och flätade samman våra händer. Jag gjorde inget motstånd. 'Varför gör jag inget motstånd' Han började simma med mig. Vi simmade och simmade. Vi hade säkert simmat en kilometer när vi såg en ö eller vad man skulle kunna kalla det. Både jag och Chaz ökade simtagen. Efter kanske 500 meter började vi nå bottnen med våra ben. Vi slutade simma och började gå in mot land. När vi kom fram till stranden som det var sjönk jag ner på alla fyra och pustade av utmattning. Någon sekund senare hörde jag att Chaz danst ner på ryggen jämte mig. Vi låg en bra stund och bara kollade ut mot havet där solen sakta höll på att gå upp ännu mer.

"Chaz" Jag satte mig upp och kollade på honom och la min hand på hans våta jeansshorts. Han öppnade försiktigt ögon, precis som om han vore nyvaken. "Vi måste..."
"Prata" fyllde han i och tittade på mig med sina hasselbruna ögon. Det pirrade till i min mage. Varför pirrade det i min mage? Det får inte göra så. Du har ett lyckligt förhållande med Justin, Belle. För det är väl lyckligt?
"Kom" Chaz stog nu framför mig räckte fram sin hand.
"Jag vet inte. Sist du sa så gjorde det så vi hamnade här" Jag smålog och han puttade ner mig i sanden och la sig över mig och började kittla mig. Jag försökte få bort honom men det misslyckades. Jag kunde inget göra än att ligga där och bli plågad.
"Brrör" Ljudet av min hungriga mage visade sig och gjorde så både jag och Chaz brast ut i skratt.
"Hungrig" Chaz ställde sig upp och räckte mig sin hand återigen. Jag tog tag i den och Chaz drog upp mig. Vi började vandra längs stranden.
 
"Så, brukar du vara här ofta?" Chaz försök att flörta var skrattretande. Men ändå så var han på sitt sätt.
"Nej, tyvärr. Är det första gången" Svarade jag och spelade med. Jag småfnissade lite och la handen över munnen och försökte dölja det.
"Dölj inte ditt fina skratt vackra du" Sa Chaz och tog bort min hand från munnen. Vi stog nu stilla mitt på stranden med solen lysandes på oss. Chaz tog ett steg närmare mig. Jag backade inte ifrån honom. Jag kunde inte han var så förtrollande. Hans blick gjorde en paralyserad. Jag sog där och såg upp i hans bruna vackra ögon. Vi stog och kollade i varandras ögon ett bra tag. Jag slöt försiktigt ögon när Chaz började luta sitt huvud mot mig. Våra läppar möttes i en obeskrivlig kyss. Våra tungor flätades samman samtidigt som Chaz händer släppte mina händer och han la dem på mina höfter. Jag flyttade upp min händer mot hans nacke och höll om där. Hans händer vandrade från mina höfter till min rumpa. Där han fattade tag i den och lyfte upp mig. Vi fortsatte kyssas och nu satt jag runt Chaz höfter med benen. Kyssarna blev mer och mer intensiva. Chaz började rytmiskt klämma min rumpa i en takt. Tillslut hoppade jag ner från honom. Jag tittade på honom där han stog. Men med ett förvirrat leende. Jag fick en kallklump i magen.
Hade jag precis kysst min killes bästa vän? Hade jag precis varit otrogen? Gjort samma sak som jag själv blivit utsatt för? Var jag ingen bättre person? Men sakmtidigt. Jag hade kunnat putta bort honom? Men jag njöt av att kyssa Chaz läppar. Jag älskade att känna hans tunga mot min. Jag gillade att våra tungor smekte varann. Jag önskar att det inte hade slutat...
 

Lite kanske "oönskad" del. Men kände att jag ville få in något. Men jag hoppas inte ni kommer jag mig med högafflar. Särskilt inte ni i Karlstad där jag ska vara nästa vecka. Men detta är vad jag orkade skriva ner för idag. Får se hur det blir med uppdateringen. Men tack för ni har stått ut med mig hittils.

KRAM
Louise

Chapter 36 - Just Like Titanic
Filed under: Love is not easy

Vi satt nu runt en brasa och grillade korv och marshmallows. Jag hade haft så roligt idag och jag ville bara inte att dagen skulle ta slut. Jag tittade på Justin och hans ögon såg på något vis vackarare ut än vanligt, allt tack vare glöden från elden. "Har du haft det roligt idag?" frågade han mig och jag nickade.
"Ja, jag vill inte att den ska ta slut." sa jag och lutade mitt huvud mot hans axel. "Vad bra." sa han och pussade mig på huvudet. Jag tittade upp och våra läppar möttes i en kärleksfull kyss. Jag förstår inte hur jag kunde tro att jag var kär innan.


Jag visste inte hur, men på något sätt vaknade jag i tältet med Justins arm slingrad om mig. Jag satte mig upp och möttes av solens ljusstrålar som åkte genom den lilla glipan som bildats av tältduken. Jag kröp ur sovsäcken och satte mig upp och lyfte fram väskan och bytte om till andra kläder än det linne jag hade sovit i. När jag var färdig ombytt sov Justin fortfarande. Jag lutade mig bakåt och kysste honom på pannan och tog med mig mobilen ut. Jag gick fram till platsen vi hade suttit och grillat vid innan. Jag lyfte upp mobilen ur fickan och tänkte kolla på klockan. Men istället möttes jag av en kall klump i magen. 26 missade samtal och 48 meddelande. Jag låste sakta upp mobilen och gick in på samtalslistan. Mamma hade ringt 12 gånger. Min faster Julie hade ringt 9 samtal och farmor hade ringt 5 gånger. Det som förvånade mig var att farmor och Julie hade ringt, men inte pappa. Jag gick in på meddelande. Meddelande efter meddelande om att jag skulle ringa när jag såg det. Men efter ett tag såg jag det smset jag ville se, men ändå inte se.
 
"Isabelle! Din far ligger på sjukhus. Han blev nära dödad imorse av ett gäng små tjejer. De hade läst om dig och en viss Justin Bieber i tidningen och de ville hämnas dig och började gå löst på vårt hus.. När din far backade ut från garaget så kom en bil och körde på honom. Så nu ligger han i koma. Ville bara att du skulle veta detta. Kram Mamma"
 
Jag tittade kallt på skärmen. Hade jag läst rätt? Hade jag orsakat så att min pappa hamnade i koma? Han som redan hade svagt hjärta. Jag kände mitt hjärta slå snabbare. Inte på ett glädjevis, utan av sorg. Jag bröt ihop. Jag gick ner på knä och låg och grät i sanden. Slog och skrek på sanden. Jag var inte arg. Jag var förbannad. Hur kunde detta hända? Allt var mitt fel. Jag skulle aldrig blivit tillsammans med Lucas. För hade jag inte blivit det hade inte han legat med. Gaaah. Jag klarade inte.
"Belle?" En hand las på min rygg. Jag tittade upp och mötte ett par oroliga hasselbruna ögon. Chaz ögon. "Hur är det?" Hans blick var orolig. Jag vred undan blicken och tittade ut mot havet, jag hörde hur den stora trädet som vi satt på igår kväll knakade lite när Chaz satte sig ner på den.
"Här" Sa han och klappade på sitt knä och nickade menande att jag skulle sätta mig i det. När jag inte gjorde det direkt så reste han sig upp och lyfte över mig i hans knä. Jag lutade tungt huvudet mot hans axel. Han klappade min rygg med sin hand.

"Vill du berätta?" Efter en stunds tystnad tittade Chaz upp på mig och gjorde samma sak som Justin brukar göra. Han lyfte upp min haka med pek-och långfingret. Och tittade mig djupt in i ögon. Jag tittade in i hans bruna djupa av oros ögon. Jag drog ett djupt andetag och visade han smset. Han stirrade tomt på det. Och blickade upp på mig sedan för att omfammna mig. Vi satt där kramandes ett tag. Jag kände en tår träffa mitt huvudet. Jag tittade upp och såg Chaz sitta gråta.
"Vad är det?" Han ryckte till när han hörde mig prata.
"Inget" Mumlade han till svars. "Kom, jag ska visa dig något" Han ställede sig upp och tog tag i min hand och drog med mig längs stranden.
"Chaz, vad ska..." Mer hann jag inte för ens han tvärstannade och kollade åt sidorna och knuffade fram mig genom en liten skogsdunge. På andra sidan är det...
"Trampbåtarna?" Jag bara kollade på dem.
"Hoppa i" Sa han och hoppade i och log.Jag klev tveksamt i. "Trampade då. Sitt inte där som ett fån" Chaz skrattade och gav ett trollbländande leende. Jag förstår inte att Sophie har blivit tillsammans med honom än.
CRASH ljudet som lät kom från framändan. Vi hade hunnit ut så vi är ute på öppet vatten. Då lät det. Jag och Chaz rycktes ur våra tankar och stirra på fram änden där det har blivit en stor reva som läckte in massa vatten.
Chaz mummlade något ohörbart.
"Va sa du?" Frågade jag honom och han vände blicken mot mig. Han ställde sig upp och tog ett kliv mot mig. Tog mig bakom nacken och kysste mig.
"Jag sa att det blir som Titanic. Jag dör med någon jag älskar."
Jag stirrade blindt ut i luften. Sa han precis att han älskade mig?

Detta kapitlet har jag (louise) Skrivit helt själv. Hoppas ni får något som gör att ni biter fast i novell och inte lämnar den.

Ta hand om er nu i värmen :)
Kram Louise

Ny design!
Filed under: Love is not easy

Hej, nu har bloggen fått en ny design!
Jag älskar den, men vad tycker ni? :D
Tryck F5 om ni inte ser den. Och nästa kapitel ska jag börja skriva nu, så om jag hinner skriva klart kommer den upp idag. :)
Puss!

Nästa kapitel!
Filed under: Love is not easy

Hej ni!
Hade tänkt ta och skriva ett kapitel idag, men man tappar lusten för att skriva när man ser att det bara är en kommentar på förra kapitelt...
Var det så dåligt?
Så kommentara nu vad ni tycker så kommer nästa kapitel troligen upp imorgon!
Puss!

Chapter 35 - I don't want it to end
Filed under: Love is not easy

"Sophie?" jag vände mig om och såg att det var Chaz som hade ropat på mig.,
"Ja?" frågade jag och han tog ett nervöst andetag innan han svarade.
"Kan jag få prata med dig?" frågade han osäkert och jag nickade sakta. Vad var det som han skulle säga som fick honom så nervös? Han började gå en bit bort från dom andra och jag följde efter honom. Han stannade efter en bit och tittade nervöst på mig.


Meningen som Caitlin hade satt under frukosten ekade fortfarande i mina tankar när vi hade kommit fram till den vackra ön. 'Men vi får också gå och skaffa oss varsin snygg kille tjejer.' Ja, bara för att det inte blev något mellan henne och Adam betyder det inte att hon kan falla för någon annan kille. Och jag var inte säker på att jag skulle orka stå ut med det ytterligare en gång...
"Vad är det Chaz?" frågade Caitlin mig då jag stod en bit från dom andra medan tankarna flög runt i mitt huvud.
"Inget." mumlade jag. Lögn.
"Jag ser ju det, ljug inte för mig." sa hon och jag kände hur magen drog ihop sig då jag fick en bild i huvudet hur Sophie kysste en kille.
"Det är inget." upprepade jag och tittade försiktigt på Sophie som tittade sig runt omkring med ett litet leende på läpparna, så vacker... Men jag var tydligen inte så försiktig denna gången då Caitlin såg att jag tittade på henne.
"Vad tittar... Sophie?" sa hon frågades och såg först helt förvirrad innan något gick upp för henne. "Gillar du Sophie?" frågade hon mig och ett leende spreds på hennes läppar.
"Nej det..." började jag protestera men insåg sen att det inte var någon mening. "Ja det gör jag, nöjd?" frågade jag trött.
"Åh vad gulligt! Har du berättat för henne?" frågade hon mig och jag skakade på huvudet och suckade.
"Nej, jag vet redan att hon inte gillar mig på det sättet."
"Jag tycker ändå att du ska gå och berätta för henne, vem vet, du kanske bli förvånad!" sa hon och knuffade mig löst mot Sophie innan hon gick.
 
Skulle jag berätta hur jag kände för henne? Om jag berättade det för henne kanske det blev lättare att acceptera att hon aldrig skulle känna lika dant för mig. Jag bet mig löst i läppen och fattade sen besultet, låt det gå som det gå.
"Sophie?" ropade jag och hon vände sig om och mötte frågades min blick.
"Ja?" svarade hon och jag drog ett nervöst andetag innan jag svarade.
"Kan jag få prata med dig?" frågade jag osäkert och hon nickade. Jag började gå ytterligare en bit ifrån dom andra så att vi kunde få prata ifred och jag kunde höra hur Sophie följde efter mig. Efter en bit stannade jag och vände mig om så att jag kunde möta hennes blick.
"Vad är det Chaz?" frågade hon och jag kände hur hjärtat slog ett dubbel slag när hon uttalade mitt namn.
"Ehum... Jag vet inte hur jag ska säga det..." började jag nervöst och tittade ner på mina händer och såg hur dom darrande svagt. Jag drog ett djupt andetag och försökte berätta hur jag kände för henne men det gick bara inte.
 
"Chaz, Sophie, ska ni med och bada?" ropade Christian och vi båda tittade bort mot honom.
"Ja vi kommer snart." ropade Sophie innan hon vände blicken mot mig igen. "Vad är det Chaz?" upprepade hon och jag suckade.
"Jag säger det någon annan gång, det är ändå inget viktigt." ljög jag. Sophie tittade på mig som att hon inte alls trodde på det jag sa men nickade ändå kort innan vi började gå bort mot dom andra igen.
 
Vi bytte om till badkläder innan vi gick ut ti vattnet.
"Åh så skönt!" sa Sophie och Tilda log mot henne.
Jag tittade tyst på dom båda, visst Tilda var vacker, men Sophie var tusen gånger vackrare än henne. Tilda började skvätta vatten på henne och hon började skratta ett klingade skratt innan hon började skvätta vatten tillbaka.
"Vad tänker du på? Du har varit så tyst den senaste tiden." sa Justin som hade simmat till mig och vi båda stod nu upp då vi bottnade.
"Inget." svarade jag och log svagt mot honom.
"Du vet att du kan berätta allt för mig." sa han och jag nickade och log mot honom, denna gången ett äkta leende.
Vi satt nu runt en brasa och grillade korv och marshmallows. Jag hade haft så roligt idag och jag ville bara inte att dagen skulle ta slut. Jag tittade på Justin och hans ögon såg på något vis vackarare ut än vanligt, allt tack vare glöden från elden.
"Har du haft det roligt idag?" frågade han mig och jag nickade.
"Ja, jag vill inte att den ska ta slut." sa jag och lutade mitt huvud mot hans axel.
"Vad bra." sa han och pussade mig på huvudet. Jag tittade upp och våra läppar möttes i en kärleksfull kyss. Jag förstår inte hur jag kunde tro att jag var kär innan.

Vad tyx? :D
 
Detta kapitlet skrev jag (Fanny) helt själv. Hoppas att ni gillar det! Och kom sen gärna med ideér med vad ni vill ska hända i novellen! :)
Puss!
 

Vad tycker ni?
Filed under: Love is not easy

Hej ni! :)
Jag tycker att ni har blivit lite dåliga på att kommentera... Är det något i novellen ni tycker att jag och Louise ska förändra? Säg gärna vad ni tycker och tänker!
Ska strax börja på nästa kapitel så den kommer nog upp någon gång under kvällen. :)
Puss!

Chapter 34 - I love you.
Filed under: Love is not easy

Jag gick nu brevid Justin till hans och Christian hotellrum. Det hade varit helt okej för Caitlin och Christian att dom delade rum inatt. Fast jag kunde jag inte sluta tänka på det Caitlin fnissandes hade viskat till mig, 'Glöm inte använda kondom.' Var det Justin hade planerat att vi skulle göra ikväll, ha sex? Jag tittade försiktigt på honom, på hans underbara läppar och fantastiska ögon. Han var perfekt och jag litade fullständigt på honom, men jag visste inte om jag var redo för att ha sex. Sex var ett stort steg!

"Damerna först." sa Justin och jag tittade förvånat på honom och såg att vi var framme vid hotelldörren. Jag hade varit helt inne i mina tankar att jag inte hade märkt att vi var framme.

"Tack." flinade jag och gick in där jag tog av mig mina skor. Justin gjorde lika dant innan han tog min hand och ledde mig in till vardasrummet.



Jag öppnade långsamt ögonen men och kände hur Justins armar var slingrade runt mig. Men kunde höra på hans djupa andetag att han fortfarande sov, så för att inte väcka honom låg jag kvar.
Jag tänkte tillbaka på vad som hade hänt under gårdagen och ett litet leende spreds på mina läppar. Vi hade bara hånglat lite innan vi la oss, så jag fattade inte vad jag hade varit så nervös över. Jag kunde lita på Justin, han skulle aldrig göra något jag inte ville. Det visste jag.
 
Jag kände hur Justin började röra på sig bakom mig och strax där efter kysste han mig på kinden och jag log stort, bara den enkla berörningen fick fjärilarna i magen att flyga runt.
"Det finns nog inget bättre sätt att vakna på," viskade han och kysste mig ytterligare en gång på kinden, "brevid tjejen som gör mig så lycklig."
Jag vände mig om och mötte hans underbara mjuka ögon. Det finns nog ingen person som har lika fina ögon som Justin. Jag lutade mig fram och våra läppar möttes i en underbar kyss.
"Jag älskar dig." viskade han sedan nervös. Jag visste inte vad det var som fick honom nervös, var det för han var osäker på vad jag skulle svara? Jag kände hur lyckan spreds inom mig när han uttalade dom betydelsefulla orden och jag ville inget annat än att skrika av lycka, han älskade mig. Justin älskade mig!
"Jag älskar dig också." viskade jag och han sken upp ett stort leende, Han lutade sen sen framåt och våra läppar möttes i en passionerad kyss.
"Titta där kommer dom." sa Ryan och pekade på Justin och Bella som kom in i hand i hand. Bella log glatt mot Justin som hade sagt något och dom gick sen och plockade av frukosten.
"Vad glada dom såg ut då." sa Christian.
"Ja, jag är avundsjuk! Men vi får också gå och skaffa oss varsin snygg kille tjejer." sa Caitlin och Tilda nickade instämmande.
Jag tittade försiktigt på Chaz som satt och tittade på mig med ett frustrerat ansiktsutryck innan han vände ner blicken mot frukosten igen. Varför hade han tittat så på mig?
"Sophie, håller du inte med?" frågade Caitlin då jag svarat.
"Jo, självklart." sa jag och hon och Tilda log nöjt av mitt svar.
"Hej, äntligen kommer ni." sa Ryan till Bella och Justin som hade satt sig ner vid bordet. Vi andra sa också 'hej' och vi fick ett 'hej' tillbaka av dom.
 
"Men vad ska vi göra idag då?" frågade Christian när vi alla hade ätit upp.
"Jag har bokat en båt och tänkte att vi skulle åka till en liten ö som finns här i närheten och bada, och sen kanske grilla ikväll. Låter det bra?" frågade Justin.
"Låter ju toppen!" sa Tilda glatt och vi andra instämmde. Vi gick sen till våra rum för att packa ner det vi skulle behöva under dagen.
När alla var klara åkte vi till stället där båten stod, och där stod en man som skulle köra båten då ingen av oss andra kunde.
 
"Vad vackert." sa Bella när vi kom fram till ön. Justin la armarna om henne bakifrån och kysste henne försiktigt i nacken.
"Vad bra att du gillar det." sa han och log.
Jag tittade mig runt omkring och vi stod just nu på stranden och bakom mig fanns det lite skog. Och Bella hade rätt, det var riktigt vackert.
"Sophie?" jag vände mig om och såg att det var Chaz som hade ropat på mig.,
"Ja?" frågade jag och han tog ett nervöst andetag innan han svarade.
"Kan jag få prata med dig?" frågade han osäkert och jag nickade sakta. Vad var det som han skulle säga som fick honom så nervös? Han började gå en bit bort från dom andra och jag följde efter honom. Han stannade efter en bit och tittade nervöst på mig.

Vad tyx? :D
 
Förlåt för att kapitlet inte kom upp när det var planerat men jag hoppas att det inte gör något! :) Och aw, Bella och Justin sa äntligen 'jag älskar dig' till varandra! :D Men vad tror ni det är Chaz ska säga till Sophie?
Kommentera gärna!
 
Puss!

Skriver, igen.
Filed under: Love is not easy

Hej ni, jag hade precis skrivit ett långt kapitel som jag var jätte nöjd med! Och så stängdes datorn av... Och inget sparades! Så just nu är jag riktigt arg, då jag verkligen hade kämpat med kapitelt! Men jag ska försöka skriva om det, men vi får se om det kommer ut idag. Jag är jätte ledsen, men skyll allt på min dator!
Älskar er.

Puss!

Skriver!
Filed under: Love is not easy

Håller på med att skriva på nästa kapitel nu och jag hoppas att jag kommer hinna lägga ut det idag! Annars kommer det imorgon. :)
Kram Fanny.

Chapter 33 - No one can be more beautiful than you
Filed under: Love is not easy


Jag kunde verkligen inte förstå vad som precis hade hänt! Hade Adam kysst Chaz, men gillade inte Adam Sophie? Nej, jag förstod inte något.
"Så... Chaz ska du ta och ringa Adam och bjuda ut honom på en dejt?" skämtade Ryan för att försöka lätta på stämningen.
"Verkligen inte!" utbrast Chaz och gjorde en äcklad grimas. "Jag måste nog gå och tvätta munnen" sa han och reste sig upp och gick med snabba steg till badrummet.
"Detta var nog en av dom sjukaste sakerna jag har varit med om!" skrattade Caitlin sen och vi andra var inte sena med att instämma i skrattet.
"Men vad ska vi hitta på nu då? Jag är iallafall inte särskilt sugen på att fortsätta med sanning och konka." sa Christian sen när Chaz var tillbaka från badrummet.
 
"Kan vi inte titta på film eller något annat? Jag är rätt trött." gäspade Tilda
"Visst, bara jag får välja film." sa Ryan snabbt och flög upp från golvet och rusade fram till alla filmerna och började leta. Vi andra reste oss också upp och gick och satte antingen i soffan eller fotöljerna som fanns i rummet efter att vi hade hämtat popcorn. Justin satte sig ner brevid mig och la armarna om mig där vi satt.
"Så vacker är du." mumlade han och kysste mig på pannan, jag fnittrade tyst.
"Det är du som är det." viskade jag.
"Omöjligt, ingen kan vara vackrare än du. Du fattar inte hur lycklig jag är som har dig." viskade han och kramade om mig hårdare innan han mjukt kysste mig.
"Nu får ni slutade med allt erat gullande, filmen börjar." sa Ryan och vi avbröt kyssen och tittade på våra vänners flinande ansikten.
"Du är bara avis Ryan för du inte har en sån underbar flickvän som jag!" skröt Justin och vi alla började skratta innan vi tittade på filmen.
 
När filmen var slut reste oss alla upp för att gå till våra rum för att lägga oss men Justin höll mig kvar hos sig så att jag inte kunde gå.
"Justin, jag måste gå nu." skrattade jag och han skakade på huvudet.
"Kan inte du sova med mig?" frågade han bedjande.
"Det kan jag ju inte, Caitlin vill nog inte vara ensam." sa jag och han tänkte lite innan han svarade.
"Chrisitan kan ju sova med henne inatt så får vi vara ensamma." flinande han och jag slog till honom löst på armen.
"Justin!" skrattade jag då jag mycket väl visste vad han tänkte på.
"Vaddå?" frågade han och tittade oskyldigt på mig och jag suckade bara.
"Okej jag sovar med dig," sa jag och höll upp ett finger då Justin skulle börja prata. "om det är okej för Christian och Caitlin." avslutade jag och Justin log stort innan han gick bort för att prata med Christian och Caitlin.

Jag gick nu brevid Justin till hans och Christian hotellrum. Det hade varit helt okej för Caitlin och Christian att dom delade rum inatt. Fast jag kunde jag inte sluta tänka på det Caitlin fnissandes hade viskat till mig, 'Glöm inte använda kondom.' Var det Justin hade planerat att vi skulle göra ikväll, ha sex? Jag tittade försiktigt på honom, på hans underbara läppar och fantastiska ögon. Han var perfekt och jag litade fullständigt på honom, men jag visste inte om jag var redo för att ha sex. Sex var ett stort steg!

"Damerna först." sa Justin och jag tittade förvånat på honom och såg att vi var framme vid hotelldörren. Jag hade varit helt inne i mina tankar att jag inte hade märkt att vi var framme.

"Tack." flinade jag och gick in där jag tog av mig mina skor. Justin gjorde lika dant innan han tog min hand och ledde mig in till vardasrummet.


Vad tyx? :D

Detta inlägget skrev jag (Fanny), helt själv! Hoppas att ni gillar det och glöm inte att kommentera. Jag måste bara tacka er ytterligare en gång för att ni har stannat trots att uppdateringen inte har varit på topp. Ni är underbara! :'D

Puss!


Förlåt mig!
Filed under: Love is not easy

Hej ni!
Herregud vad länge sen den var jag skrev sist...! Men som tur väl har Louise skrivit vilket jag är riktigt tacksam för! Och jag är riktig tacksam till er läsare som inte har lämnat bloggen! Älskar er!
Men det har hänt så mycket i mitt liv men allt börjar ordna sig nu. Och jag tänkte skriva igår men hade ingen mottagning. Jag och min familj firade midsommar ute i skogen! ;D
Men ska ta och skriva nu så nästa kapitel är nog ute om någon timme! :)
Kram Fanny.

Chapter 32 - Evening In The City
Filed under: Love is not easy

"Vad tror ni ni gör?!" Jag och Ryan ryckte till och Christian åkte med en duns ner i golvet. Vi vände oss om och där stod en arg (?) Caitlin med armarna i sidan. " Det är bara JAG som får kittla honom" Sa hon och alla brister bokstavligt talat ut i skratt. Caitlin tar tre enkla steg fram till honom och sätter sig på honom och börjar kittla honom. Nu ligger Sophie och Tilda i en hög på golvet och skrattar. Alla skrattar. Utom jag. För jag är den enda som hört och sett honom...
 

 
 
Han stod där och jag, jag bara. Nej. Justin tittade hastigt till på mig där jag stod.. Han slutade brottas med Isabelle som han gjort en bra stund. Han stannade till och följde min blick och följde den till, Adam. Den där jävla Adam. (ursäkta om ni inte vill läsa sånt). Han stod där med sitt löjliga ansikte och kollar på när Tilde, Caitlin och Sophie låg i en hög på golvet och skrattade. Jag tittade hastigt till på dem. Men även om min hjärna sa nej åkte min blick tillbaka. För när Sophie låg där, så där, hade hela hennes kjol åkt upp. Och även om jag inte ville, så kollade jag. Men hallå? Jag är kille. Vi gör sådant. Jag vred undan blicken från hennes röda spetstrosor. Då såg jag att jag inte var den ända som kollade. Ryan och Christian kollade också, med stora ögon. Justin stod med sin mobil så han hade nog inte märkt något. Eller så är det precis vad han hade gjort men vill inte kolla. Men vänta? När reste han sig, och var är Isabelle? Isabelle var helt borta.
"Ey, Justin" Jag stötte till han i sidan.
"Ehum, va?" Han tittade upp från mobilen och kollade på mig med en trött blick,.
"Vad är Isabelle?" Jag kollade in i hans ögon och ser hur de spärrades upp och han vred sakta huvudet mot den så kallade "högen" som då bara bestod av Tilde, Caitlin och Sophie. Jag kollade på Justin och såg hur han stelnade till.
"Ey, guys" Justin höjde rösten lite. "Har någon sett Isabelle?" Alla slutade upp med vad de nu än gjorde och letade med blicken efter Isabelle.
"BÖH!" Två armar slingrades om min hals och Justin hals. Justin gav ifrån sig ett skrik som skulle kunna varit från en tjej. Jag snurrade hastigt runt och mötte en lekfull blick från Isabelle, Justin var några sekunder efter mig. Soffan vi stod lutad mot som Isabelle nu sitter, eller nej, ligger i, hoppade Justin smidigt över och landade på Isabelles mage.
"Ouff" var det enda hon hann få ur sig innan Justin börja kittla henne. "Ihihi. Sluta Justin". Isabelles skrattgropar blir tydligare när hon skrattar.

Jag vänder bort blicken från dem. Jag kollar mot receptionen och blicken vandrar vidare över hela rummet.
"Hej, vi har visst inte presenterats än" Adam, glasskillen står framför mig med en hand framsträckt med sitt påklistrade leende. "Adam, Adam Jelsey" 'Äckel Adam, ha! Det ska bli hans nya namn' tänker jag tyst för mig själv.
"Hej, Chaz, Chaz Somers" Svarade jag och försökte att inte låta allt för kaxig.
"Jag vet" Svarade han och log. Vilket gjorde att jag kände mig ännu mer stött.


"Hallå allihopa" Justin bryter den spända spänningen mellan mig och Adam. "Limousinen är framme" Ett sorl av glädje och förtjusning låter och hela sällskapet rör sig mot de stora dörrarna. Justin hinner inte mer än slå upp dörren innan vi bländas av 20 kamerablixtar minst.
"Justin" Är det där din flickvän Justin" "Vilka är det andra tjejerna?" "Vem är den där killen?" "Har du och Caitlin gjort slut Justin" Frågorna haglade och Justin puttade undan de flesta paparazzis, jag vet inte hur, men på något sätt lyckades vi ta oss till bilen.
"Är det alltid så där?" Frågade Sophie när vi satt oss i bilen och var på väg in till staden.
"Japp" Svarade jag, Justin och Ryan i kör.
"Haha, då vet du vad du har att vänta Belle." Sa Caitlin och blinkade mot Isabelle.
"Ha! Det klarar jag bara jag får vara tillsammans med Justin" Svarade hon och kysste Justin mitt på munnen där de satt jämte varandra. Kyssen utvecklades till hångel.
"Men hallå?" Christian avbröt tystnaden. "Ni får ju tänka på oss andra?"
"Aww, Chris. Vill du ha en av mig?" Frågade jag och blinkade med ögon.
"Ohja! Kom hit Sexy darling" Svarade Christian och jag lutade mig mot honom och vi körde den klassiska handen-för-munnen-kyssen. Ropen och skratten blev högre. Det blev inte mindre när Chris la sig ner och särade på benen och börja stöna.
"Asså, ni är sjuka!" Fick Caitlin ur sig när hon torkade tårarna mellan skrattaen. Vi satte oss upp efter ett tag.
"FAN CHAZ! Vi glömde att skydda oss?!" Ropade Christian efter ett tag.
"Ajdå, det var inte bra. Ska Dr Butler ta en titt och kolla så det inte blev någon oönskad graviditet?" Ryan var inte sen med vår trend.
"Ja, gör det snälla!" Ropade Caitlin. "Jag vill inte ha en gravid lillebror!" Skratten bröt ut igen och vi låg dubbelvikta av skratt och grät nästan.

"Sååååå, nu är vi framme" Ropade Justin och öppnade dörren och vi hoppade ut.
"Så, vad ska vi göra här då?" Frågade Adam när vi klivit ur bilen. Ryan och de som inte hade tänkt på han innan vände sig om mot honom. "Hej?" Fick hann han få ur sig innan Sophie kom till hans räddning.
"Aa, förresten. Glömde säga det innan. Jag bjöd med Adam. En jätte schyst och söt kille. Eller hur?" Hon kollade på mig med en blick jag inte kunde tyda. Var det hat, längtan, känslan att vara överlägesen? Eller var det kärlek?
"Det är lugnt" Chris var det första som sa något. Alla andra stämmer in.

"Vad bra!" Säger Sophie glatt. "Kan vi inte shoppa?" Sophie koller undrande på Ryan, som tydligen har blivit huvudansvarig för hela dagen.
"Det var det jag hade tänkt. i träffas här om 4 timmar?" Han kollar runt på oss och vi nickar. "GOOD!"

4 TIMMAR SENARE 18:30 ( stäng av musiken)

"Nu ska vi käka något hade jag tänkt. Duger det för de fisförnämda herrskapet?"
"Aldrig i livet" Svarade Caitlin på Ryans fråga. "Jo, klart. Skojade bara"
"Tur för dig kvinna. Annars hade du fått leva på vatten och bröd. Mohahahah" Ryan överdrev som vanligt, men det var Ryan det.
"Men vart ska vi käka då? Klockan är ju faktiskt" Justin som påbörjat sin klocktid pausar och kollar på mobilen och fortsätter att informera oss om att klockan är kvart i sju.
"Vi ska röra oss mot Grebén. Lyxigaste resturangen i staaaaaan. Men, ni måste vara beredda på att gå en bit" Vi nickar och mumlar.
Ryan tar täten och vi går ungefär 10 meter. Sen stannar han.
"Framme!" Säger han och pekar rakt över gatan på en resturang med vitt tegel på utsidan med en mörk svart dörr. Mer såg man inte. Förutom en stor svart skylt med guldfärgad text där det stod Grebén.
"Ingen Bil, Ingen bil, inge krokodil" Sa Justin när han först kollat åt vänster, sedan åt höger och sedan åt vänster igen. "Nu kan vi gå över" Sa han sedan stolt.
"Haha. Du är knäpp min sötkorv" Sa Isabelle och pussade han på kinden.
"Sötkorv?" Man så på Justins blick att han ifrågasatte Isabelles ordval.
"Japp, du är söt och lång och smal" Sa hon och log. Jag och Ryan och Chris brast ut i ett gapflabb.
"På vilket sätt är han lång och smal?" Chris flinade och Justin tog han under armen.
"Jaha, är du nyfiken Chris? Vet du vad? Sånt lär man sig på biologi lektionerna i 8;an. Men du kanske skolkade." Återigen började vi skratta. Vi klev in genom den mörka dörren och möttes av en skog. Ja, en skog! Först trodde vi inte våra ögon men ju mer kan kollade, desto mer såg man att restaurang var gjord i skogstema. Servitriserna var älvor och salladen var grön. Fast vänta. Sallad är ju alltid grön. Vi slog oss ner vid ett bord och beställde maten och åt i lugn och ro. Klockan tickade iväg och vi bestämde oss för att åka hem.

"Klockan är bara halv 10. Vi kan väl inte gå och lägga oss än?" Utbrast Tilde när vi kommit till hotellet.
"Nej, jag håller med" Sa Ryan. Alla nickade instämmande och bytte blickar.
"Sanning och konka på vårt rum?" Frågade jag och Ryan nickade att det var okej.
"Sure. För all del" Sa Justin. " Kom igen nu. Häng på vettja. Du med Adam"
"Okej." Svarade tjejerna och Adam. Vi tog två hissar upp och gick till vårt rum. Vi bildade en ring mitt på golvet och började bestämma regler.
"Allt man säger måste man göra. Vill man inte svara eller göra måste man ta av ett klädesplagg!" Sa Isabelle. Justin bara glodde på henne och hon bara skrattade. "Vadå? Det blir roligare så"
"Okej, det är lugnt" Vi andra gick helt och hållet med på hennes idé. Det gjorde jo trotsallt spelet roligare.

"Jag får börja snurra!" Sophie bedjande med sin vackra ögon så det fick hon. Hon snurrade på flaskan som hamnade på Justin. "Justin, sanning eller konka?"
"Konka" Sa Justin bestämt.
"Ta av Belles bh" Sa hon och småflinade.
"Okej" Justins händer åkte in under Belles tröja och efter ett tag drog han ur en rosa bh med spets. "Tada!" sa han och smålog. "Min tur och snurra."

Spelet höll på ett tag och det blev sjukare och sjukare grejer. Tillslut hände det som inte skulle fått hända. Sophie snurrade återigen och den hamnade på Adam.
"Sanning eller konka Adam?"
"Konka" svarade han efter en stund.
"Börja hångla med den som är snyggast i rummet. Och den måste fortsätta. Eller i alla fall inte protestera." Jag kollade på Sophie som satt jämte mig och sen till höger om mig där Caitlin satt.
"Oj, det här var en lätt en. Han ställde sig upp och gick mot vårt håll. Satte sig mitt emellan mig och Sophie och jag fick klumpar i halsen. 'Jag klarar inte detta om han ska börja hångla med Sophie, jag kla' Mer hann jag inte tänka innan jag kände två läppar mot mina och en tunga som gled in i min mun. Jag satt där som förstenad. Efter ett tag som kändes som en evighet togs läpparna bort från mina och jag vågade titta. Framför mig satt en leende Adam och resten av gänget satt med ögon stora som golvbollar, eller snarare tennisbollar.
"Va? Är du bög" Var det första som kom ut Sophies mun. Hon slog snabbt över händerna över munnen när hon insett att hon lätt väldigt stött.

"Japp, det är jag." Svarade Adam och log. "Vänta lite, jag måste bara göra en grej" Han drog fram sin mobil och klickade in på en app och början till refrängen på Call Me Maybe började.
"Hey, I just met you and this is crazy. But here's my number so call me maybe." Adam sjöng med i låten och gav mig sedan en papperslapp där hans nummer stod. ”Nähä, jag måste nog gå nu. Tack för en rolig dag" Adam reste sig och gick iväg. Jag satt fortfarande som förstenad.
"Kysste han mig nyss? Frågade jag och stirrade rakt ut i tomma intet.
"Jjjjajjja" Stammade Sophie fram.
"Jag är körd. Visst är jag?"
"Ja, det är du svarade Justin.


Tja, detta blev ett ganska dåligt kapitel. Men hade trots allat bara en och en halv timma på mig. Jag hoppas ni godkännde detta. Jag hade några direktiv jag skulle följa. Men inte mer än så. Så jag hoppas att ni inte hatar mig alltför mycket.

Tack för att jag fick skriva.
David Rydén
(Louise Kompis)

En fråga...
Filed under: Love is not easy

Skulle ni vilja att en KILLE skrev nästa kapitel? För min kompis är jätteduktig på och skriva och han är en boybelieber och han kände för att skriva ett kapitel :)

Så, skulle ni vilja se ur en killes perspektiv? :)

Tidigare inlägg