Jag går ut till limosinen och sätter mig i den. Nu kommer den svåra delen, att lura Justin. Medans vi kör ökar nervositeten. Tänk om han märker att det är jag? Vad händer då? Jo, dom kommer hata mig!
Efter vad som känns som timmar stannar vi äntligen. Chafören kommer och öppnar dörren och jag kliver ut och se att vi är vid en strand.
"Det är bara att följa stranden och så ser du snart Justin." säger han och ler.

"Tack så mycket." säger jag och ler tillbaka och börja gå.

Jag behöver inte gå långt utan ser snart ett bord och brevid det står Justin.
"Gud så snygg han är!" tänker jag och saktar ner på takten lite. Han ler när han ser mig och ger mig en mjuk kram när jag kommer fram.
"Vad glad jag är att du kom Mel." säger han.
"Självklart att jag kommer. Det ser fantastiskt ut." säger jag. Han drar ut stolen till mig och jag sätter mig ner. Sen går han och sätter sig på sin stol.

Vi börja småprata lite om allt möjligt.
"Än så länge går allt bra, han märker ju ingen skillnad." tänker jag lite förvånat. Jag som trodde att han direkt skulle se att det var jag och inte Mel.

"Jag har haft det riktigt roligt Justin." säger jag och ler mot honom.

"Jag med." säger han och ler tillbaka.

Vi kommer fram till limosinen igen och sätter oss i den, och den börja köra hemåt.

Jag ligger i sängen efter att ha funderat och är nöjd över det jag har kommit fram till. Jag gillar inte Justin, inte alls bara som vän. Jag skulle aldrig kunna se honom som min pojkvän. Det jag är avundsjuk på är att jag också vill ha en pojkvän som tar hand om mig. Ger mig trygghet. Men jag behöver inte någon pojkvän, det kommer bara att bli jobbigt. Att gå runt att behöva oroa sig att han kommer vara otogen och en massa sånt.

Det vet jag då mina vänner i Sverige har varit med om sånt, att deras pojkvänenr har varit otrogen.

Jag reser mig upp och går in i min walk in closet och tar på mig tränings kläder. Selena och dom kommer nog inte hem på ett tag, inte Mandy och Rick heller. Och jag behöver göra något och vad är inte bättre än att träna?

Jag går ner och tar på mig skorna och öppnar dörren.

"Oj!" säger jag när jag ser att Justin och Sel står där utan för. "Förlåt mig , jag visste inte... Ehum... Jag går nu." fortsätter jag och tränger mig förbi dom och börja gå.

"Meldoy?" säger Justin och låter riktigt förvånad. Jag vänder mig om och ser att han tittar på mig och sedan på Sel, sen på mig igen.

"Selena?!" utbrister han och tittar på Sel, jag ser hur hon blir vit i ansiktet och ser rädd ut.

"Förlåt." säger hon och tittar ner i marken.
"Va? Jag fattar ingenting!" säger jag och skakar på huvudet.

"Inte jag heller, men en sak fattar jag och det är att du ljög för mig Sel." säger han och ser sårad ut.
"Förlåt. Men jag stod inte ut med att ni skulle gå ut tillsammans..." jag avbryter henne mitt i meningen.

"Vad då gå ut 'tilsammans'" frågar jag.

"Förlåt mig Mel, men Justin bjöd ut dig inte mig..." säger hon lågt. Jag tittar förvånat på Justin för att se om det är sant.

"Ja, Sel sa att hon skulle säga det till dig, då jag inte hann." säger han.

"Förlåt mig Mel, men du vet att jag gillar honom. Och nu har ju du börjat gilal honom också, och som jag sa, jag står inte ut med att se er tillsammans." säger Sel.

Jag känner att hur ilskan kommer krypande. Hur kan hon bara tro saker så? Är det inte bäst att fråga?

"Sel, jag har ju sagt till dig att inte gillar Justin på det sättet! Lyssnade inte du? Och är det inte bäst att fråga saker?" skriker jag.
Jag ser hur både Justin och Sel rycker till.

"Äsch, jag orka inte bry mig längre. Hoppas att ni har haft det trevligt, och jag dejta ni. Jag bryr mig inte." säger jag och springer iväg från dom.