Chapter 31 - Whait, what?
Filed under: Love is not easy

"Justin och Bell har äntligen erkännt att dom är tillsammans. Caitlin och jag tycker vi borde fira det på något sett." viskade hon så att Justin och Bella inte skulle höra.
"Jo, men hur då?" frågade jag.
"Vi vet inte, men vi får planerar mer sen när dom inte är här." viskade Caitlin och jag nickade.
Jag fortsatte sen att diskret fortsätta att titta på Chaz. Varför var han tvungen att vara så underbar?
 

CHAZ PERSPEKTIV
 
"Ska vi inte dra in till staden och fira lite på staden?" Kläckte Ryan ut sig efter en stunds viskande och fnittarnde mellan tjejerna.
"Fira vad?" Frågade jag och kom genast på att det var en dum grej att fråga.
"Att Justin och Isabelle är tillsammans ditt nöthuvud!" Sa Caitlin som satt brevid mig och slog till mig i huvudet. Dock löst.
"Aj, det gjorde ont!" Utbrast jag och gjorde valpminen.
"Lögnare. Haha." Fnissade Caitlin och kramade om min arm lite lätt men jag blev helt kall i magen när jag såg Sophies ansiktsuttryck. Hon stirrad iskallt på Caitlin. Caitlin släppte min arm när hon skulle prata med Isabelle lite.
"Men hallå!" Ryan försökte få uppmärksamheten igen. "Skulle vi dra in till staden? Klockan har ju faktist hunnit bli elva?" Folk riktade uppmärkssamheten mot Ryan och nickade och mumlade saker som 'Visst' och 'Det blir bra'
"Dåså. Då går vi upp och byter om eller? För jag tänker inte gå runt i detta" Sa Ryan och nickade menande mot sina kläder. Allas blickar riktades mot Ryans kläder där han stog och var på väg att gå från bordet. Ett skratt utbrast när tjejerna kollat in Ryans kläder. Han blev helt röd i ansikte och försöker dölja sin Musse Pigg tröja där musse dragit ner byxorna och visar sina kalsonger. Och likaså hans smutsiga militär shorts.
"Hahahah, gör du så. Hahaha" Kom det från Tilda. Ryan nickade och smet iväg från bordet. Några få sekunder komhan tillbaka. Vi var påväg att resa oss när han kom.
"För att komma in i rummet behöver jag nyckeln" Mumlade han generat. Ett skratt utbrast med tanke på att han redan hade sagt att han hade nyckeln.
"Här, varsågod" Jag gav den till honom och han log tacksamt och skyndade sig mot hissen och klev in.
 
Jag slängde blicken mot Sophie som gick mot receptionen. Till. GLASSKILLEN ?! Eller, nej. Förlåt. ADAM?! Aka Glasskillen. Sophie lutade sig över disken och pratade med honom och slängede med håret och skrattade. Den som inte märker på långa vägar att hon flörtar är blind. Det värsta var att Adam inte var sen att fortsätta.
"Haha. Gör du så!" Hörde jag Sophie säga. Hon vred huvudet lite mot mig men när hon såg att jag kollade på henne vred hon snabbt tillbaka huvudet. "Så, om 10 minuter är du klar?" Adam nickade och log. "Dåså. Vi syns om en stund" Sophie log och vände och gick mot Tilda och Isabelle.
"Chaziiiiie" Ropade Justin ut över entrén. "Kommer du?" Justin var uppspelt. Det hörde man på hans röst. Jag skrattade och gick mot hissen och log.
 
Jag bytte om till en enkel vit t-shirt och ett par beiga chinos.
"Ey, är du klar?" Hörde jag Ryan ropa utanför rummet. Han var redan klar. Jag drog handen genom håret och nickade mot spegelbilden.
"Yes!" Jag klev ut genom hotelldörren. "Nu drar vi!" Ryan sträckte upp handen och vi gjorde HighFive och gick längs korridoren bort till hissen och åkte ner. Vi kom ner till entrén och möttes av en tom hall. En stund senare plingade den andra hissdörren till och ut kom Justin och Christian som delade rum.
"Ska jag gå och beställa taxi?" Frågade Justin  och nickade mot receptionen.
"Gör du det" Svarade jag lite nonchalant. "Vi kan roa oss under tiden." sa jag och nickade mot Ryan som skrattade.
"Haha, det tror jag säkert" Sa Justin och gick bort mot receptionen.
"NEEEEEEEEJ. Lämna mig inte med dem Justin!" Ropade Christian efter Justin.
"Vadå? Vi är väl inte farliga?" Frågade Ryan och flinade. Dock på ett snällt sätt.
"Jo! Ni bara kittlar mig!" Muttrade Christian och la armarna över bröstet och gjorde en sur min.
"Du menar, så här?! Sa jag och tog ett kliv fram till honom och började kittla honom.
"Nej. Hihihi. Sluta! Hihihi. Lägg av! Det kittlaaaaaaaaas" Fick Christian ur sig medans jag och Ryan höll på och kittla honom.
"Vad tror ni ni gör?!" Jag och Ryan ryckte till och Christian åkte med en duns ner i golvet. Vi vände oss om och där stod en arg (?) Caitlin med armarna i sidan. " Det är bara JAG som får kittla honom" Sa hon och alla brister bokstavligt talat ut i skratt. Caitlin tar tre enkla steg fram till honom och sätter sig på honom och börjar kittla honom. Nu ligger Sophie och Tilda i en hög på golvet och skrattar. Alla skrattar. Utom jag. För jag är den enda som hört och sett honom...

Så. Detta kapitlet har jag skrivit helt själv. Rubriken var jättesvår och sätta tycker jag. Och förlåt för att ni inte fått kapitel tidigare. Men jag har inte haft tid. Och Fanny vet jag inget om. Men för att kompensera detta får ni ett till lite senare ikväll. Det är färdiskrivit och så. Bara att publicera.

KRAMAR Louise

5 kommentarer för nästa?
Filed under: Love is not easy

Ni är rätt dåliga på kommentera tycker jag. NI vet väl att man får pepp genom kommentarer? Från 5 olika ip-adresser denna gången ;)

Chapter 30 - At last!
Filed under: Love is not easy

"Men hej igen" Hörde jag en röst bakom. Jag vände mig om och där var Joseph. Han kom gående mot mig. Men denna gång var han inte ensam. Nu hade han en livvakt med sig. Och det var nog tur det.
"Hej" Svarade jag och bemötte hans kram. Jag blev lite förvånad.
"Hur är det?" Frågade han och nickade menande mot min rygg.
"Haha, det är lungt. Gjorde bara ont för stunden" Jag tittade in i hans ögon och log.
"Så, vad gör du här nere?" Joseph tittade ut mot havet.
"Nä, jag bara funderade lite. Du då? " Svarade jag och tittade på honom.
"Jag med" Svarade han och log gåtfullt mot mig.


Vi hörde hur någon ropade mitt mitt namn. Vi vände oss om och såg hur Justin kom gåendes emot oss med ett leende på läpparna.
"Hej," sa han glatt och hälsade på Joseph och det verkade som dom kännde varandra sen innan.
Han vände sig sedan om till mig och kysste mig lätt på läpparna innan han la armarna om mig och tittade på Joseph.
"Så ni är tillsammans?" frågade Joseph och pekade på oss.
"Det är vi väl?" frågade Justin och tittade frågade på mig.
"Ja det är vi," sa jag och han log stort och pussade mig på pannan.
"Vad ska jag säga... Du får alltid alla dom snygga tjejerna," skrattade han och jag kände hur mina kinder hettade till. "Men jag måste gå nu, vi syns," sa han och kramade om mig och gjorde sen något handslag men Justin innan han gick.

"Hur känner ni varandra?" frågade Justin mig när vi började gå längs stranden.
"Vi gick in i varandra," skrattade jag och tänkte tillbaka på vårat 'lyckade' första möte. "Sen träffade vi varandra här på stranden."
"Okej," sa han och log mot mig och flätade samman våra händer. "Men ska vi gå tillbaka till hotellet? Är lite hungrig och dom andra har säkert vaknat," sa han.
"Visst." sa jag och log mot honom.

När vi kom tillbaka till hotellet så såg vi dom adnra redan sittades vid ett bord. Vi tog lite frukost och satte oss n3ner vid dom.
"Vad har ni varit?" frågade Tilda nyfiket.
"Ute på en promenad vid stranden," svarade jag.
"Så romantiskt," suckade Caitlin.
"Just det, gick det bra med erat spannade efter killar igår?" frågade jag flinandes.
"Ja, Caitlin hittade ju en riktigt snygging!" skrattade Sophie och jag såg hur Chaz tittade på henne.
"Han var läskig ju! Han bara stirrade på mig hela tiden," sa hon och rös till.
"Det är lungt älskling, jag skyddar dig," skrattade Tilda.
Jag tittade förvånat på dom, nyss tålde dom inte varandra och nu kallade dom varandra för 'älskling'? Jag visste inte alls vad jag tyckte om det.

Jag tittade på Caitlin och Tilda som höll på att skratta åt något dåligt skämt som Tilda hade berättat. Jag vände blicken mot Christian, Justin och Ryan som diskuterade något helt ointressant. Jag tittade sen på Bella som såg ut att vara helt inne i sin egen värld och sist tittade jag på Chaz. Han tittade ner i sin mat och såg riktigt dyster ut, jag skulle jag vad som helst för att få reda på vad han tänkte på. I mina tankar kunde jag föreställa mig hur det skulle vara om vi var tillsammans. Hur det skulle kännas att kyssa honom...
"Sophie håller du inte med?" frågade Tilda och knuffade löst till mig då jag inte svarade.
"Vad?" frågade jag förvirrat.
"Justin och Bell har äntligen erkännt att dom är tillsammans. Caitlin och jag tycker vi borde fira det på något sett." viskade hon så att Justin och Bella inte skulle höra.
"Jo, men hur då?" frågade jag.
"Vi vet inte, men vi får planerar mer sen när dom inte är här." viskade Caitlin och jag nickade.
Jag fortsatte sen att diskret fortsätta att titta på Chaz. Varför var han tvungen att vara så underbar?

Vad tyx? :D

Detta kapitlet skrev jag (Fanny) helt själv. Det blev kanske inte det bäst men jag kunde inte riktigt konsentrera mig då jag är så lycklig! Jag ska äntligen få en häst, helt otroligt! :'D
Men nu strunt i det, inte särskilt intressant för er! :)

Puss!

Chapter 29 - Breakfast and Joseph Night
Filed under: Love is not easy

När filmen tog slut torkade Justin försiktigt bort mina tårar som jag inte hade kunnat hålla inne under filmen. Men det hade jag aldrig kunnat göra. Jag vet inte hur många gånger jag hade sett filmen, men den var fortfarande lika underbar och sorlig som första gången jag såg den.
"Varför var du tvungen att välja denna filmen? Jag börjar alltid gråta till den," skrattade jag och reste mig upp och stängde av tv:n innan jag satte mig ner i Justins trygga famn igen.
Justin skrattade lågt och lutade sig sen fram och våra läppar möttes i en mjuk kyss. Mina händer la jag på hans hals. Han lutade sig långsamt över mig och jag lutade mig bakåt så att jag sen låg i soffan med honom över mig. Det pirrade inom mig och det ända som existerade var jag och Justin. Inget annat.



Lyssna medans du läser
Céline Dion – I'm Alive - Spotify


Nästa gång jag vaknade var på morgonen. Jag satte mig upp och möttes av solens strålar som strålade igenom balkongdörren. Jag reste mig upp försiktigt och försökte att inte väcka Justin. Jag stötte till hans näsa och han grymtade till lite. Jag kunde inte låta bli att fnissa. Jag la snabbt handen över munnen. Jag ställde mig upp och gick mot toaletten, jag låste dörren och gick fram till speglen. Jag satte på kranen och tog vatten och sköljde ansiktet med det. Jag kände mig stark. Den här dagen kunde inte gå fel, jag kände det på mig. Jag gick ut från toan och gick mot dörren.
"Vart ska du" Hörde jag en hes röst bakom mig säga. Jag rös, Justin, hans röst. Jag vände mig om och mötte Justins blick. Jag gick fram till soffan och satte mig på kanten.
"In till rummet och byta om" Jag kollade på mobilen som låg på bordet. Jag tog upp den och tryckte på skärmen. 06:43 visade den. Jag höjde ögonbrynet. Så tidigt? Och jag är pigg? "Men Justin, hon är bara tjugo i sju. Så sov du" Jag log mot honom och lutade fram och kysste hans panna.
Han slöt sina ögon och vred sig och drog upp filten han hade om sig. Det tog inte långt tid innan jag hörde djupa andetag. Jag log och reste mig försiktigt. Jag gick bort mot dörren och tog mina skor i handen, låste försiktigt upp dörren och sprang längskorridoren till mitt och Caitlins rum. Jag stoppade in kortnycklen och öppnade dörren så försiktigt som möjligt för att inte väcka henne. Jag gick in och la mina skor på skohyllan och smög fram till väskan och öppnade den. Jag blickade bort mot sängen där Caitlin låg och sov, djupt drömmande med ett leende på läpparna. Jag tog ut ett vitt linne och en vit strandkjol och satte på mig det. Jag gick in på toaletten och bortsade håret och sminkade mig lätt. Jag kollade mig i speglen och puffade till håret. Jag gick ut och ner till resturangen.

"Godmorgon fröken" Sa den lite äldre hovmästaren. "Ensam idag?" Han log och man kännde sig trygg med honom, han kändes som min pappa, eller snarare farfar.
"Ja, tyvärr, Mason." Sa jag efter en snabb titt på hans namnbricka.
"Jaså? Varför är du ensam idag då? Och förresten, det är Jason, inte Mason" Sa han och blinkade medans han visade mig till ett bord.
"Alla andra sover, det är tydligen inte populärt att vara vaken klockan sju på morgonen" Sa jag och skrattade och slängde med håret.
"Haha, nej. Det förstår jag" Sa Jason och skrattade " Varsågod" Sa han och drog ut stolen till ett bord för två.
"Tackar" Svarade jag och satte mig ner vid bordet.
"Ingen orsak, vi ses..." Han tittade menande på mig som om han ville att jag skulle fortsätta med mitt namn.
"Isabelle" Jag sträckte fram handen och han tog den och vi skakade han. " Hejdå" Ropade jag till han när han gick tillbaka till dörren. Han vinkade tillbaka och log.
Jag reste mig och gick fram till frukostbuffén och tog lite youghurt och macka. Jag satte maten på bordet och hämtade lite juice. När jag hade ätit upp gick jag fram till tekannan.

"Aj!" Ropade jag ut högt när jag fick en armbåge i ryggen.
"Oj, förlåt" Hörde jag en röst bakom mig säga. Jag vände mig om och tittade rakt in i ett par djupblå ögon. Killen jag tittade på är ingen mindre än Joseph Night. Joseph Night, en världskänd skådespelare, min kändiskärlek. Jag kom på mig själv med att stirra in i hans ögon.
"Oj, ursäkta. Det är lungt" Svarade jag och vek undan blicken.
"Nejdå, hur gick det, på riktigt? Jag slog i dig ganska rejält" Joseph tittade oroligt på mig. Och visst, det gjorde han. Men man säger väl inte bara till en superkändis ' Ja, du smällde i mig så nu kommer jag ha ett blåmärke, tack för den!' Man gör det bara inte...
"Haha, det är lungt" Jag försökte skratta bort det.
"Säker?" Han tittade oroligt på mig.
"Jadå" Svarade jag och log. Jag vände mig om och gick till min plats och satt där och hyperventilerade en stund. Jag lugnade ner mig efter ett tag och drack upp mit te. Jag reste mig och gick bort mot utgången. Jag mötte Jasons blick och log. Jag gick ut från matsalen/resturangen och blickade ut mot havet som man såg precis ovanför hotelltaken. Solen värmde min rygg bakifrån och jag stog där ett tag. Vinden blåste i mitt hår och jag kände mig fri. Jag klev upp på muren och hoppade ner och småsprang och skrattade ner till stranden. Jag gick där och vinden blåste i håret och jag älskade livet. Jag älskar livet !

"Men hej igen" Hörde jag en röst bakom. Jag vände mig om och där var Joseph. Han kom gående mot mig. Men denna gång var han inte ensam. Nu hade han en livvakt med sig. Och det var nog tur det.
"Hej" Svarade jag och bemötte hans kram. Jag blev lite förvånad.
"Hur är det?" Frågade han och nickade menande mot min rygg.
"Haha, det är lungt. Gjorde bara ont för stunden" Jag tittade in i hans ögon och log.
"Så, vad gör du här nere?" Joseph tittade ut mot havet.
"Nä, jag bara funderade lite. Du då? " Svarade jag och tittade på honom.
"Jag med" Svarade han och log gåtfullt mot mig.

Denna delen har jag (Louise) skrivit helt själv, tog lite tid då jag skrev uppsats samtidigt. Men, färdig och klar.

Säg gärna vad ni tyckte. Och helst inget "bra" bara. men, ni väljer ju som sagt.

Kram! :)

Chapter 28 - A walk to remember.
Filed under: Love is not easy

Jag berättade vad Justin och jag hade gjort mendan jag drog på mig den lila klänningen och rättade till sminket och håret. När jag var klar så var det dax att gå ner och möta dom andra så vi drog på oss skorna och gick ner där dom andra väntade på oss.
"Sena som vanligt." flinade Ryan.
"Tyst med dig, det är ni som är tidiga." sa Caitlin.

Vi gick förbi där man checkade in och där stod en söt kille som log gulligt mot oss.
"Ha det så roligt." sa han och glatt.
Jag tittade på både Chaz och Sophie ryckte till när dom såg honom och jag tittade frågade på Sophie som såg förvirrad ut.
"Vad är det?" viskade jag.
"Det är han... Glasskillen!" viskade hon.

"Du skojar med mig va?" viskade jag till Sophie och hon skakade på huvudet.
"Nej det är han," viskade hon och tittade snabbt på glasskillen innan hon vände blicken mot mig igen, "vad ska jag göra?" frågade hon mig.
"Jag vet inte, men kom nu så går vi," sa jag och tog tag i hennes arm och vi gick efter dom andra som hade börjat gå.
Vi kom till en fin resturang där vi satte oss och fick varsin meny. Jag läste igenom mig men kunde inte bestämma mig, allt lät så gott!
"Vad ska du ha?" frågade Justin som satt brevid mig.
"Ingen aning, kan inte bestämma mig," suckade jag. "Men vad ska du ha?" frågade jag sen.
Han läste upp vad han skulle ha och jag bestämmde mig att ta samma då jag verkligen inte kunde välja. Jag tittade mot Sophie som satt och pratade med Christian, och jag tittade sen mot Chaz som satt och tittade på Sophie. Jag hoppades verkligen att Chaz kännde lika dant för Sophie som hon kände för honom, för dom skulle vara perfekta tillsammans.
"Vad tänker du på?" frågade Justin mig och jag vände blicken mot honom igen.
"Inget särskilt, vad tänker du på?"
"Dig," sa han och jag sken upp i ett leende.
"Gullig du är," sa jag och han log mot mig och lutade sig framåt så våra läppar möttes.

När vi kom tillbaka till hotellet splittrades alla för dom ville göra olika saker. Chaz, Ryan och Christian gick upp till deras sovrum för att se någon skräckfilm och Tilda, Caitlin och Sophie bestämde sig för att gå ut en runda för att leta efter killar.
"Så... Ska vi göra något?" frågade Justin mig då vi var dom ända som stod kvar.
"Visst, som vad?" frågade jag och log.
"Vi kan väl se på någon film i Caitlins och dit hotellrum? Ingen skräck då," sa han och jag nickade.
"Visst." sa jag.
Vi gick upp till hotellrummet och Justin valde film som han satte igång. Jag gosade ner mig i soffan och Justin satte sig ner brevid mig och la armarna om mig.
"Åh, jag älskar denna filmen!" kvittrade jag när jag såg att han hade valt filmen 'a walk to remember'.
"Jag med," sa Justin och kysste mig på pannan innan vi båda koncentrerade oss på filmen.

När filmen tog slut torkade Justin försiktigt bort mina tårar som jag inte hade kunnat hålla inne under filmen. Men det hade jag aldrig kunnat göra. Jag vet inte hur många gånger jag hade sett filmen, men den var fortfarande lika underbar och sorlig som första gången jag såg den.
"Varför var du tvungen att välja denna filmen? Jag börjar alltid gråta till den," skrattade jag och reste mig upp och stängde av tv:n innan jag satte mig ner i Justins trygga famn igen.
Justin skrattade lågt och lutade sig sen fram och våra läppar möttes i en mjuk kyss. Mina händer la jag på hans hals. Han lutade sig långsamt över mig och jag lutade mig bakåt så att jag sen låg i soffan med honom över mig. Det pirrade inom mig och det ända som existerade var jag och Justin. Inget annat.


Vad tyx? :D

Detta korta kapitlet skrev bara jag (Fanny) och jag hoppas att ni gillar det! Har troligen fixat en som kan göra en ny design så förhoppningvis kommer det upp en ny design snart! :)

Puss!


Chapter 27 - Trouble.
Filed under: Love is not easy

Jag och Justin tog täten och gick mot hotellet. Efter oss gick Ryan och Christian och sen tjejerna.
"Du måste säga det Chaz!" Justin puttade till mig i sidan och viskade.
"Jag kan inte! Det är inte mig hon gillar" Jag flackade med blicken och fästte blicken på en skata som hoppade på vägen.
"Jag berättade ju för Belle? Och du ser ju hur det gick?" Justin tittade på mig och hans ögon lyste och han fick ett löjligt leende på läpparna.
"Fjant" muttrade jag och ökade takten och klev en stund senare in på hotellet. Jag gick fram till receotionsdisken och bad om rumsnycklen. När receptionisten vände sig om fick jag en våg av stötar egenom kroppen.




Det var han! Killen från glassbaren! Varför var han här? Visste han att Sophie bodde här. Eller jobbade han här?

"Hej!" Sa han med ett glatt leende. Hans hår hängde fortfarande ner hans ögon. "Nå?" Han frågade och log fortfarande. Jag stog och stirrade på honom och kom på mig själv.
"Jo, ehum. Nycklen till rum 372, tack" Jag mummlade fram och låtsade att få ett sms och tog upp min mobil ur fickan.
"Varsågod och ha en fortsatt trevlig dag" Adam, som han hette som sagt, gav nycklen och log.
"Tack" Jag tog nycklen och gick till hissen och åkte upp till våningen.


Adam's Perspektiv

Efter jag gett killen nyckeln drog jag upp mobilen och smsade min bästa vän, Annie.
'Annie! Kris! Fett söt kille på hotellet. Hur ska jag göra?'
Killen i rum 372. Jag tog upp bokningarna på datorn och såg att de skulle stanna en hel månad! Överlycklig kille där ja.


Justin och min kyss avbröts av att det började rassla i dörren och in kom Chaz och Ryan.
"Oj, avbröt vi nåt?" flinade Ryan när han såg mig och Justin.
"Nej då, men jag borde gp nu... Hejdå!" sa jag snabbt och kunde inte låta bli att rodna.
Jag lämnade hotellrummet med snabba kliv men kunde ändå höra hur Chaz och Ryan brast ut i skratt och Justin som skällde på dom för att dom avbröt.
"Killar." skrattade jag och öppnade Caitlins och mitt hotellrum.

"Hej." sa jag och log mot henne då hon hade klivit ut från badrummet.
"Hej, hur var det med Justin?" frågade hon och log retfullt.
"Toppen, tills Chaz och Ryan kom in och avbröt allt." skrattade jag.
"Så... Ni är tillsammans nu?" frågade hon nyfiket.
"Jag vet inte, men allt känns rätt." sa jag lyckligt.
Jag berättade vad Justin och jag hade gjort mendan jag drog på mig den lila klänningen och rättade till sminket och håret. När jag var klar så var det dax att gå ner och möta dom andra så vi drog på oss skorna och gick ner där dom andra väntade på oss.
"Sena som vanligt." flinade Ryan.
"Tyst med dig, det är ni som är tidiga." sa Caitlin.
Vi gick förbi där man checkade in och där stod en söt kille som log gulligt mot oss.
"Ha det så roligt." sa han och glatt.
Jag tittade på både Chaz och Sophie ryckte till när dom såg honom och jag tittade frågade på Sophie som såg förvirrad ut.
"Vad är det?" viskade jag.
"Det är han... glasskillen!" viskade hon.

Vad tyx? :D

Lousie skrev början och jag avslutade det. Men vad tror ni händer nu då? :)
Ni har blivit lite dåliga på att kommentera... men det bättra sig väl? :)

Puss!

Chapter 26 - It's Hard To Be In Love
Filed under: Love is not easy

"Var är Chaz och Ryan då?" frågade jag.
"Ingen aning, dom sa bara att dom skulle fixa något." sa han och jag tittade upp mot honom och blev som hypnotiserad av han ögon.
Aldrig förr hade någons ögon kunnat göra något liknade. Men Justin var inte vem som helst, han var killen som hade fått mig att falla för honom fortare än vad någon annan hade gjort förr.
"Du är så vacker." viskade Justin och jag kände hur mina kinder hettade så jag tittade ner för att försöka dölja det.
"Sluta, dölj det inte." sa han och tog sin hand under min haka och fick mig att möta hans blick igen.
Våra blickar möttes igen och han lät långsamt sin hand glida ner så den låg på min hals. Han lutade sig långsamt framåt och våra läppar möttes i en magisk kyss. Mina fingrar gled igenom hans mjuka hår innan jag la dom runt hans nacke och hans händer la sig runt min midje och han pressade min kropp närmare hans.



CHAZ PERSPEKTIV

Sophie var söt, det var hon. Men gillade hon mig verkligen? Klart hon inte gör Chaz! Hon gillade säkert Justin precis som alla tjejer har gjort. Jag ställde mig upp och erbjöd mig att köpa glass. Och tro min förvåning så ställde sig Sophie upp och erbjöd sig hjälpa till. Vi gick bort till Glasshuset, som glasskiosken hette, men innan sa alla vilken glass de skulle ha. Självklart skulle Justin ha en megastor med både kulglass och mjuglass. Men det är Justin det.

"Har Bella, du och Tilda varit vänne länge?" frågade jag Sophie när vi gick mot Glasshuset
"Ja, sen evigt typ." svarade hon och log.
"Jag, Justin och Ryan också, vi är som bröder." sa jag glatt tillbaka. Minnen från vår barndom åkte förbi näthinnan. Jag, Justin, Ryan och Nolan som hade snöbollskrig. Jag och Justin som åkte skateboard för första gången. Jag såg i min ögonvrå ett litet leende leka på Sophies läppar. När vi kom fram till kiosken fick vi stå i kön en stund. Tillslut blev det vår tur, jag beställde glassarna av glasskillen, som kunde vara mellan 18 till 20 år. Jag vrider lite på ögonen och såg att Sophie tittade på mig.
"Vad tittar du på, har jag något i ansiktet?" frågade jag oroligt.
"Nej, det var inget." sa hon och hennes kinder blev en nyans rödare. Kunde det vara så att hon gillade mig?
"Så, 8 glassar." Det blir 360 kronor tack. Sa killen och gav oss glassarna. Han slängde undan sin lugg som hade hamnat i hans ögon och log ett leende mot Sophie. Jag gillade inte honom. Sophie var min, hon visste bara inte det. Men det skulle hon få veta snart, hoppades jag.
"Varsågod" Jag gav killen pengarna. På hans namnskylt stog det Adam. Han la i pengarna i kassapparaten och tog nästa kundsbeställning.

Halvvägs tillbaka var jag tvungen att säga det jag hade funderat på hela tiden.
"Du vet väl att jag såg att du rodnade?" Sophie stelnade till och vände sig om och mötte min blick.
"Äsch, du såg väl glasskillen, han var ju söt" Sa Sophie och jag kände hur modet åkte ner till bottnen.
"Aha" Mumlade jag till svar. "Ska vi gå vidare eller?" Frågade jag och gick förbi Sophie.

Vi kom fram till filtarna, eller handdukarna snarare. Jag gav Justin, Ryan, och Christian sina glassar och satte mig på min handduk bredvid Justin.
"Ey, Chaz. Vad har hänt" Jag tittade bort från havet jag kollat på och mötte Justins oroade blick.
"Inget speciellt" Mumlade jag till svars och fortsätta äta från min glass.
"Mannen, jag ser ju att det är något. Säg nu så att jag slipper misshandla dig innan du säger något" Justin försökte skämta men jag hörde hur orolig han lät i röst. Jag drog ett djupt andetag.
"Okej. Men det jag säger får INGEN höra. Inte ens Ryan, inte från din mun i alla fall." Väste jag fram och spännde blicken i honom.
"Jag lovar!" Justin håller upp båda händerna och tittar allvarligt på mig.
"Okej. När jag och Sophie gick till kiosken så..."
"Så?" Frågade Justin med en betoning som visade att han ville att jag skulle fortsätta.
"Så insåg jag precis att Sophie var min typ av tjej. Söt, rolig och ärlig. Men, så trodde jag hon gillade mig också för vid kiosken kollade hon på mig med en blick jag inte kände igen, så  då frågade jag vad hon kollade på och då sa hon inget och rodnade. Jag sa sedan när vi gick tillbaka att jag såg henne rodna för jag trodde hon kände typ likadant men hon sa att det var killen i kiosken och jag känner mig som en jättestor tönt, en fåne Justin. Fattar du?! " Jag svamlade ur mig allt och jag hängde knappt med själv men Justin nickade och hängde troligtvis med ändå.
"Jag fattar" Justin dunkade mig i ryggen. Jag sneglade bort mot Sophie som låg och solad ryggen.

"Nehe, ska vi gå tillbaka till hotellet?" Justin ställde sig upp och får medhåll av alla. Jag reser mig och stryker bort sanden från benen. Jag blickar än en gång bort mot Sophie. Vad pratade hon och Isabelle nyss om? Jag såg ju att hon drog iväg henne. Det ekar i mitt huvud det Isabelle sa; 'Naw, Sophie jag tror du är kär!' Var det mig hon menade. Men nej, så klart det inte var. Det var ju Adam, glasskillen de menade.

Jag och Justin tog täten och gick mot hotellet. Efter oss gick Ryan och Christian och sen tjejerna.
"Du måste säga det Chaz!" Justin puttade till mig i sidan och viskade.
"Jag kan inte! Det är inte mig hon gillar" Jag flackade med blicken och fästte blicken på en skata som hoppade på vägen.
"Jag berättade ju för Belle? Och du ser ju hur det gick?" Justin tittade på mig och hans ögon lyste och han fick ett löjligt leende på läpparna.
"Fjant" muttrade jag och ökade takten och klev en stund senare in på hotellet. Jag gick fram till receotionsdisken och bad om rumsnycklen. När receptionisten vändde sig om fick jag en våg av stötar egenom kroppen.


Vad händer nu? Tänkte det var kul och sen en efterblick typ. Från Chaz perspektiv.
Men detta är andra delen jag skrivit själv. Kommentera gärna vad jag kan förbättra :)

Louise

Chapter 25 - You're in love!
Filed under: Love is not easy

När vi kom fram till kisoken beställde Chaz glassarna och jag betraktade honom under tiden. Han var snygg, det kunde jag inte neka.
"Vad tittar du på, har jag något i ansiktet?" frågade Chaz oroligt då han hade kommit på mig när jag tittade på honom.
"Nej, det var inget." sa jag och kände hur kinderna hettade till.
Jag hade tur då glassarna var klara så vi tog dom och började gå tillbaka till dom andra som väntade på oss.






Halvvägs tillbaka hörde jag Chaz stämma säga en bit bakom mig:
"Du vet väl att jag såg att du rodnade?" Jag stelnade till och vände mig om långsamt för att möta en flinandes Chaz med glassar i händerna.
"Äsch, du såg väl glasskillen, han var ju söt" Försökte jag trevande, jag hörde själv på mig hur orsäkert det lät.
"Aha" Hörde jag Chaz mumla.
Jag tittade upp på honom från mina balettskor och nöts av en ledsen min, som han försökte dölja.
"Ska vi gå vidare eller?" Frågade Chaz och gick förbi mig.
Jag suckade. Det var ju inte så här det skulle bli. Jag följde efter Chaz som gick mot våra vänner. Chaz slog sig ner brevid Justin som fick en rynka mellan ögonen. De pratade lågmält så man kunde inte höra vad de sa.
"Ey, Sophie, har det hänt något?" Hörde jag Tilda säga.
 Jag vände mig mot henne och svarade att allt var lungt. Men jag kände Tilda, hon visste att något hade hänt.
Kunde vara så att Chaz gillade mig? Hur ska jag berätta för honom att jag gillar honom? Kan jag bara gå och säga det? Tänk om han inte gillar mig? Klart att han inte kan gilla dig Sophie, han gillar säkert Tilda som alla andra killar gör...

Jag tittade på Sophie som såg ut att vara helt inne i sina tankar, jag vände sedan blicken mot Chaz och Justin som satt och viskade med varandra. Hade något hänt mellana Chaz och Sophie medan dom var iväg? När vi hade ätit upp glassarna reste jag mig upp och drog med mig Sophie en bit bort från dom andra.
"Vad är det?" frågade hon mig förvånat.
"Hände det något mellan dig och Chaz medan ni var borta?" frågad jag henne och hon tittade ner på sina skor innan hon svarade.
"Nej, inget hände." mumlade hon men jag kunde tydligt höra att hon ljög för mig.
"Ljug inte för mig Sophie, jag känner dig för bra för att du ska lyckas med det." sa jag och hon suckade tyst innan hon berättade.
"Under tiden vi stod och beställde glass så insåg jag typ hur snygg Chaz är." sa hon och jag såg hur hennnes kinder fick en röd nyans när hon berättade det. "Och han kom på mig med att typ stirra på honom och jag började rodna men jag hade tur för då kom våra glassar och vi började gå tillbaka då. Men när vi kom halvvägs hit sa Chaz att han hade sett mig rodna... Och då fick jag smått panik och sa att det var för att glasskillen var söt och jag tror att Chaz blev ledsen men jag inbillade mig säkert." fortsatte hon och ett leende formades på mina läppar.
"Naw, Sophie jag tror du är kär!" utbrast jag och hon suckade.
"Jag är kär men inte Chaz." sa hon dystert.
"Hur vet du att han inte är det? Åh, ni skulle bli så gulliga tillsammans." kvittrade jag.
"Nej Bella, jag är inte som dig och Tilda. Alla killar faller för er, men ingen gillar mig." sa hon och gick sen tillbaka till dom andra.

Vi var nu tillbaka på hotellet för att byta om till lite finare kläder då vi skulle ut och äta på resturang för att fira Sophie. Jag hade precis duschat, plattat håret och höll nu på att leta efter vilka kläder jag skulle ha på mig.
"Caitlin, vilken av dom här tycker du jag ska ha på mig?" frågade jag henne då hon inte hade hunnit gå in i duschen som jag hann ta först, igen.
"Den," sa hon och pekade på en lila klänning som jag höll upp. "för jag vet att Justin skulle börja dreggla om han såg dig i den." fortsatte och flinde.
"Tack." sa jag och började skratta.
Caitlin började också skratta och gick sen in i badrummet för att börja duscha. Jag skulle precis ta på mig klänningen när min mobil pep till, ett sms från Justin.
'Lust att ses? Chaz och Ryan har gått ut en stund. :)'
Jag log och knappade in ett svar att jag kom direkt. Då jag bara stod där i underkläder drog jag på mig ett par shorts och en t-shirt.
"Caitlin jag går bara ut en stund, kommer strax!" ropade jag.
"Okej!" ropade hon tillbaka.
Jag öppnade dörren och gick ut och gick till Justins hotellrum där jag knackade på dörren och han öppnade bara några sekunder där efter.
"Hej." sa han och kramade om mig och jag klev sedan in.

"Var är Chaz och Ryan då?" frågade jag.
"Ingen aning, dom sa bara att dom skulle fixa något." sa han och jag tittade upp mot honom och blev som hypnotiserad av han ögon.
Aldrig förr hade någons ögon kunnat göra något liknade. Men Justin var inte vem som helst, han var killen som hade fått mig att falla för honom fortare än vad någon annan hade gjort förr.
"Du är så vacker." viskade Justin och jag kände hur mina kinder hettade så jag tittade ner för att försöka dölja det.
"Sluta, dölj det inte." sa han och tog sin hand under min haka och fick mig att möta hans blick igen.
Våra blickar möttes igen och han lät långsamt sin hand glida ner så den låg på min hals. Han lutade sig långsamt framåt och våra läppar möttes i en magisk kyss. Mina fingrar gled igenom hans mjuka hår innan jag la dom runt hans nacke och hans händer la sig runt min midje och han pressade min kropp närmare hans.

Vad tyx? :D

Louise skrev början och jag skrev resten. :)
Men vad vill/tror ni ska hända nu? Kom gärna med tips och ideér!

Puss!

Chapter 24 - The beach.
Filed under: Love is not easy

"NEJ!" hörde jag Caitlin ropa från rummet. Jag rusade in i rummet, för att se Caitlin sitta vid sina skor med en klack i handen.
"Vad har hänt?!" flämtade jag när jag kommer fram till henne.
"Min klack gick sönder!" snyftar hon och det såg ut som att hon ska börja gråta i vilken sekund som helst. Men, trots det började jag att fnissa. "Vad skrattar du åt?!" frågade Caitlin surt.
"Dig" sa jag och log och räckte fram handen och hjälpte Caitlin upp.


När vi hade ätit frukost gick vi upp till våra rum och hämtade badkläder innan vi gick till en strand som låg nära hotellet. Vi hade bokat ett par solstolar och vi la våra saker där innan vi alla sprang ut i vattnet. När jag var i vattnet kände jag hur ett par armar slingrade sig runt min midja bakifrån så jag vände mig om och möttes av Justins underbara ögon.
"Hej." fnissade jag och han log snett emot mig.
"Hej, du har inte ångrat dig sen igår va?" frågade han mig och fick en orolig rynka mellan ögonbrynen.
"Nej det har jag inte." sa jag och han log lättat.
"Bra." sa han och gav mig en snabb kram.
Han simmade bort till dom andra som skvätte vatten på varandra en bit bort, och jag simmade efter några sekunder också dit. När jag kom fram tittade Caitlin frågade på mig och jag log mot henne och hon log tillbaka.
"Men vad pratade du och Justin om?" frågade Sophie mig nyfiket.

"Inget." sa jag och hon fnissade.
"Visst." sa hon och blinkade med ena ögat.

Efter en stunds vatten krig gick vi upp till solstolarna igen och solade och pratade om allt möjligt.
"Så födelsedagsbarnet, vad vill du mer göra idag?" frågade Tilde och Sophie tänkte efter.
"Ingen aning, bara ta det lungt och vara med mina underbara vänner." sa hon och log.
"Nej men något måste du väl vilja göra?" frågade Ryan envist.
"Nej, jag vet inte." sa hon och Ryan suckade.
"Som du vill." sa han.

"Jag är sugen på glass, vilka mer är det?" frågade Chaz och alla svarade att dom var det.
"Vem hjälper mig att bära, jag kan inte bära alla glassar själv." sa han och jag reste mig upp.
"Jag kan." sa jag och log mot honom.
"Tack." sa han och log tillbaka.
När alla hade sagt vilken glass dom började vi gå mot en kiosk som låg en bit bort.
"Har Bella, du och Tilda varit vänne länge?" frågade han mig mendan vi gick.
"Ja, sen evigt typ." sa jag och log.
Minnen från när vi var små spelades upp i mina tankar. Jag skulle göra vad som helst för att kunna spola tillbaka tiden.
"Jag, Justin och Ryan också, vi är som bröder." sa han glatt.

När vi kom fram till kisoken beställde Chaz glassarna och jag betraktade honom under tiden. Han var snygg, det kunde jag inte neka.
"Vad tittar du på, har jag något i ansiktet?" frågade Chaz oroligt då han hade kommit på mig när jag tittade på honom.
"Nej, det var inget." sa jag och kände hur kinderna hettade till.
Jag hade tur då glassarna var klara så vi tog dom och började gå tillbaka till dom andra som väntade på oss.


Vad tyx? :D

Det var verkligen evigheter sedan jag skrev sist, men nu ska det bli bättringa på det. Jag lovar.
Men vad vill ni ska hända nu? :)
Får se vem av mig och Louise som skriver imrogon, vem vet, kanske vi båda gör det!

Puss!


Chapter 23 - Begining of Birthday
Filed under: Love is not easy

"Han sa sen att han var kär i mig, och jag blev stum! Och han sa då att han accepterade att jag inte kände lika dant. Så jag sa sanningen till honom. Jag sa att jag inte visste hur jag kände, men att jag visste att han var mer än en vän för mig men att jag inte visste att jag var kär. Och han sa att det räckte för nu, och sen kramades vi och det ledde till kyssen." sa jag glatt.
"Naw, ni är för gulliga! Men vad händer nu?" frågade hon och jag tänkte efter lite.
"Jag vet inte, men vi får se." sa jag och log.


the Fashion Nazi
"Ja må hon leva, Ja må hon leva." vi sjöng för full hals när vi tog klivet in i Sophies och Tildes rum. Sophie satte sig yrvaken upp och tittade på oss där vi stog alla i bara morgonrock och pyjamas.
"Grattis Sophie" sa jag och lutade mig fram och räcker över en paket och kramade om henne. Och likadant gör alla andra.
"Wow, ehum. Det här var jag inte beredd på" sa hon kliade sig i håret och tittade på paketen.
"Men, öppna dem då!" sa Chaz som lutade sig mot byrån mitt emot sängen.
"Nyfiken Chaz?" frågade Sophie och tittade upp mot honom.
"Vem är inte?!" ropade Ryan från balkongdörren som han stog lutad mot. Sophie log och kröp ut ur täcket hon hade lindat in sig i och la sig på magen på täcket.
"Så..." fick hon ur sig efter ett tag. "Vilken ska jag börja med? Alla är ju så fina"
Hon pillade lite på ett av paketsnörerna. Chaz suckade högt och himlade med ögon, så Caitlin körde armbågen rakt i hans mage.
"Aoo" ropade Chaz ut innan Caitlin spännde blicken i hans ögon.
Han blev genast tyst. För tro mig, få den blicken av Caitlin gör de flesta personer tysta.
"Jag börjar med denna" sa Sophie och tog upp ett vitt litet paket med guldsnöre.
Det paketet som var från mig. Hon drog sakta av snöret och lyfte sedan försiktigt upp locket.
"Åhh, vad fin" sa Sophie och får en tår i ögat. "Så vacker" fortsatte hon och strök bort en tår från ögat.
Inuti asken låg ett guldhalsband med ett hjärta på där det står Sophie, Tilda och Isabelle. Jag hade köpt halsband innan 'det där' hände, och jag kunde ju inte lämna tillbaka det. Så hon fick halsbandet ändå, men det kändes inte rätt. Jag såg i ögonvrån hur Caitlin sneglade på mig och la sina armar över bröstet.

Efter Sophie hade öppnat alla paketen och kramat alla och vi har hurrat och sjungt en gång till lämnade vi Tilde och Sophie och alla går in till sina rum.
"Jaså?" det var det första Caitlin sa efter att hon stängt dörren.
"Alltså, Caitlin..." jag och suckade, jag satte mig framför min resväska och öppnade den. "Jag köpte halsbandet innan 'det där' hände."
"Förlåt" jag tittade på Caitlin som satt på sängkanten och tittade ner i sina händer. "Det var inte meningen, jag blev bara så fundersam" hon tittade upp från sina händer och mötte min blick. Jag reste mig upp från resväskan och satte mig bredvid henne.
"Vad funderar du på?" frågade jag henne. Hon tittade upp på mig och fick en glimt i ögat. "Vad nu" utbrast jag och blev lite argskrämd om man kan bli det.
"Jag tar toan först!" Hon reste sig upp och tog necessären, sprang in på toan och låste efter sig.
Jag bara skrattade och gick fram till väskan och tog ut ett grönt-vitt linne, ett par grå jeansshorts och underkläder. Jag kollade klockan på mobilen och ser att jag fått ett sms, jag låste upp mobilen och såg att smset var från Justin.
'Frukost? Klockan halv 10?'
Jag kollade klockan och svarade att vi skulle ses i resturangen. Fem över nio var Caitlin klar i badrummet, jag gick in och bytte om och sminkade mig lätt. Femton minuter senare var jag klar. Jag öppnade dörren och går fram till min väska och la i pyjamasen och massa annat.
"Caitlin, vart är du?" ropade jag ut ur rummet när jag inte såg henne.
"Här ute" svarade hon och jag gick ut mot balkongen där hennes röst kom från.
"Vad gör du ute på balkongen" ropade jag när jag gick ut på balkongen. Hon stog lutad mot balkongstaketet och kollade ut mot havet.
"Ska vi gå och äta?" frågade jag och hon vände sig mot mig.
"Visst." sa hon och log och gick in mot rummet. Jag stog kvar en stund och kollade på det lugna vädret, solen sken och fåglarna kvittrade. Jag log. Det var verkligen fint här.

"NEJ!" hörde jag Caitlin ropa från rummet. Jag rusade in i rummet, för att se Caitlin sitta vid sina skor med en klack i handen.
"Vad har hänt?!" flämtade jag när jag kommer fram till henne.
"Min klack gick sönder!" snyftar hon och det såg ut som att hon ska börja gråta i vilken sekund som helst. Men, trots det började jag att fnissa. "Vad skrattar du åt?!" frågade Caitlin surt.
"Dig" sa jag och log och räckte fram handen och hjälpte Caitlin upp.


Detta var det första kapitlet jag (Louise) skrev. Ge mig gärna kommentarer på vad jag kan förbättra och så.
Det var väl någorlunda långt. En tanke jag fick. Många klagar på att kapitel är för korta. Men är det bara jag som inte orkar läsa för långa kapitel ?

Men tack för att ni lämnar en kommentar här nere om vad ni tyckte om kapitlet :) ♥

Louise

Nu har jag bestämt mig.
Filed under: Love is not easy

Okej nu har jag bestämt mig hur jag ska göra med bloggen... Jag kommer fortsätta skriva men då jag inte har så mycket tid längre kommer jag ta in någon som vill skriva med mig.

Så om du är intresserad skriv nästa kapitel till 'Love is not easy' och mejla det till fannyysvensson@hotmail.se.
Dom ända kraven är att du kommer kunna uppdatera ofta, skriver någorlunda bra och har mycket fantasi! Jag kommer välja vem som skriver på Söndag den 21/5.
Så skriv nu! :)

Puss!

Chapter 22 - The kiss.
Filed under: Love is not easy

"Jag vet att du inte känner lika dant, och det acceptera jag." sa han och jag visste vad jag skulle säga. Jag visste att Justin bettyde mer än en vän för mig, men var jag kär i honom?
"Justin..." började jag och han tittade frågade på mig och jag glömde helt bort vad jag skulle säga.
"Ja?" frågade han tyst och jag tvingade mig och öppna munnen och berätta hur jag kände.
"Jag vet ärligt talat inte hur jag känner för mig. Men det jag vet är att du är mer än en vän för mig, men jag vet inte om jag är kär i dig." sa jag och jag såg hur hoppet tände i Justins ögon.
"Just nu räcker det för mig." viskade han och jag log svagt mot honom och Justin flyttade sig försiktigt närmare och vi omslöt varandra i en varm kram. När vi avbröt kramen tittade in i varandras ögon och allt hände så fort, men jag ångrade inget. Vi båda lutade oss framåt och våra läppar möttes i en trevande, men underbar kyss. Fjärilarna flög runt i min mage och jag ville inte att vi skulle sluta!

Denna kyssen var inte lik någon av mina kyssar Lucas, aldrig hade det pirrat såhär mycket i magen. Vi hörde hur några började busvissla och jubla och vi vände oss om och såg våra vänner stå en bit i från oss med stora leende på läpparna. Jag kände hur mina kinder hettade till och jag tittade blygt på Justin som log varmt åt mig.
"Naw, rodnar du?" sa han och strök undan en hårslinga från mitt aniskte, jag tittade ner i marken men Justin vände fort upp mitt aniskte igen. "Dölj det inte, det är gulligt." viskade han vilket säkert fick mina kinder att få en ännu rödare ton.
"Det är inte alls gulligt." sa jag Justin pussade mig lätt på kinden.
"Jo, det är det verkligen." viskade han sen.

Vi var nu tillbaka på hotellet och Caitlin kastade sig direkt över mig med sina frågor."Vänta, låt mig åteminstode ta av mig skorna." skrattade jag. Hon väntade otåligt på mig när jag tog av mig skorna och vi satte oss sen på sängen.
"Så, nu måste du bertätta allt!" sa hon nyfiket.
"Okej, efter ni hade gått frågade jag vad det var med Justin för han hade inte tittat på mig en ända gång sen vi spelade sanning eller konka om han inte var tvungen. Jag frågade ju då hur det var med honom för att jag såg att allt inte var okej, och han exploderade! Han sa att allt inte var okej och jag inte visste hur det hade varit för honom när jag och Sebastian hade kyssts." sa jag och tog en liten paus för att andas.


"Men fortsätt nu Bella, du kan inte sluta när!" utbrst Caitlin och jag skrattade tyst och fortsatte.
"Han sa sen att han var kär i mig, och jag blev stum! Och han sa då att han accepterade att jag inte kände lika dant. Så jag sa sanningen till honom. Jag sa att jag inte visste hur jag kände, men att jag visste att han var mer än en vän för mig men att jag inte visste att jag var kär. Och han sa att det räckte för nu, och sen kramades vi och det ledde till kyssen." sa jag glatt.
"Naw, ni är för gulliga! Men vad händer nu?" frågade hon och jag tänkte efter lite.
"Jag vet inte, men vi får se." sa jag och log.


Vad tyx? :D

Kort och dåligt jag vet! Men har så mycket prov nu då betygen snarts sätt, så har nästan ingen tid att skriva! Men tack för att ni står ut! Men vad tror/vill ni ska hända nu? :)

Puss!


Chapter 21 - Really unexpected.
Filed under: Love is not easy

När det hade gått 60 sekunder avslutade jag kyssen och satte mig tillbaka på min plats och snurrade flaskan.
Efter en stund hade vi tröttnat och satt och tittade på varandra och väntade på att någon skulle komma på något att göra, jag hade lagt märke till att Justin inte hade tittat på mig mer än nar han var tvungen.
"Kan vi inte gå ut och göra något?" föreslog Caitlin.
"Ja, vi kan gå ner till stranden." sa Hampus och Tilda nickade.
"Ja, kan vi inte göra det?" frågade hon och Hampus log mot henne och hon besvarade generat leendet.

Vi gick och tog på oss skorna och gick ut i den svala kvälls luften. Vi gick ner till stranden som vi hade varit på tidigare under dagen, och till skillnad från innan så var den nu inte fylld med människor utan det var bara vi här. Jag sprang ökade på stegen och gick ikapp Justin, jag kände att vi behövde prata då det kändes som att han ignorerade mig.
"Justin, är något fel?" frågade jag tyst.
"Nej, inget." mumlade han och mötte inte min blick.
"Men du vägrar ju titta på mig." sa jag och han mötte motvilligt min blick.
"Så, nöjd?" frågade han och kunde lätt se att något var fel, det syndes tydligt.
"Bella, Justin, kommer ni?!" ropade Chaz då vi hade stannat och dom var långt framför oss.
"Ja, vi kommer!" ropade Justin och började gå och jag följde tyst efter honom. Varför ville han inte säga vad det var som var fel?

Vi hade tänt en liten brasa och Chaz hade tagit med sig marshmallows som vi satt och grillade.
The Real Meaning~
"Justin kan du inte sjunga någon av dina låtar?" frågade Caitlin.
"Okej, vilken låt ska jag sjunga?" frågade han.
"One less lonely girl?" föreslog Sophie och jag nickade och började långsamt att sjunga.

There's gonna be one less lonely girl(one less lonely girl)
One less lonely girl(one less lonely girl)
There's gonna be one less lonely girl(one less lonely girl)
One less lonely girl

How many I told ya's
And start overs and shoulders
Have you cried on before
How many promises be honest girl
How many tears you let hit the floor
How many bags you packed
Just to take 'em back, tell me that
How many either or's
But no more,
If you let me inside of your world
There'll be one less lonely girl

Oh ah ah
I saw so many pretty faces
Before I saw you, you
Now all I see is you
I'm comin for you(I'm comin for you)
No no
Don't need these other pretty faces
Like I need you
And when your mine in the world
There's gonna be one less lonely girl...

Jag tittade in i elden och njöt när Justin sjöng, han var riktigt duktig!
leave behind my wuthering heights

Jag tittade in i elden och njöt när Justin sjöng, han var riktigt duktig!
När vi hade suttit och pratat och Justin hade sjungt lite för oss reste sig alla utom jag och Justin oss upp för att gå till vattnet.
"Justin... Seröst vad är det? Jag ser att allt inte är okej!" sa jag och Justin tittade på mig och slöt ögonen och öppnade sen ögonen igen och det såg ut som att dom glödde.
"Okej, allt är inte okej! Var det det du ville höra? Du fattar inte hur det känndes för mig när du och Sebastian kysstes!" sahan upprört och jag fattade ingenting. Jag skulle just öppnade munnen och fråga vad det var han menade när han fortsatte.
"Jag är kär i dig, fattar du nu?" viskade han och jag visste inte vad jag skulle säga, jag kände mig stum.


Vad tyx? :D

Blev ett kort kapitel nu innan jag ska iväg, men ojojoj, vad tror/vill ni ska hända nu? Justin har äntligen berättat hur han känner för Isabelle, men vad tror ni hon kommer att säga? Och vad är det mellan Hampus och Tilda? :)

Puss!

Chapter 20 - Truth or dare.
Filed under: Love is not easy

När vi hade badat en stund gick vi upp och la oss och solade och jag satte på mig mina solglasögon och lät solens stråla smeka min kropp.
"Är inte du Justin Bieber?" frågade en tjej nervöst och jag öppnade ögonen och tittade på 3 tjejer som stod och tittade osäkert på Justin.
"Ja, det är jag." sa han och log mot tjejerna som alla sken upp i ett leende.
"Kan vi få din autogaf och en bild?" frågade samma tjej som frågade innan.
"Visst." sa han och skrev en sin autograf på papperna dom räckte fram och tog sen varsin bild men dom. En sak jag inte hade fattat än var ju nästan alla tjejer lyckades ha med sin papper och penna när dom träffade Justin, dom hade väl helt enkelt tur.
"Hejdå." sa han och log mot dom när dom sen gick iväg.

Killarna bestämde sig efter tag att gå och köpa glass till oss alla så nu var det bara vi tjejer på.
"Är det något mellan dig och Justin Bell?" frågade Sophie mig retfullt.
"Vad menar du?" frågade jag förvånat och satte mig upp och tittade frågade på dom.

"Ja, han tittar ju på dig hela tiden!" fnittrade Tilda.
"Jag håller faktiskt med dom, är det något du vill berätta för oss?" frågade Caitlin och höjde på ena ögonbrynet.
"Nej, vi är bara vänner." sa jag och var riktigt förvånad över vad dom sa, Justin tittade väl inte ofta på mig?
"Åh, vad synd! Ni skulle vara riktigt gulliga tillsammans!" sa Sophie leendes. När killarna kom tillbaka gav dom oss våra glassar och vi satt och pratade om vad vi kunde göra under dagen.

"Jag skulle vilja shoppa!" sa Tilda leendes och vi tjejer instämnde.
"Nej, vad som helst utom det!" stönade Christian.
"Jag håller med, shoppa kan ni göra hemma." suckade Ryan.
"Nej, för hemma finns inte dom affärerna som finns här." sa Caitlin envist.
"Isbelle?" frågade någon och jag vände mig om och där kom Sebastian leendes emot oss.
"Hej!" sa jag och reste mig upp och kramamde om honom, det gjorde Tilda och Sophie också.
"Sebastian detta är våra vänner, Caitlin, Christian, Chaz, Ryan och Justin." presenterade jag dom för varandra. Dom reste sig upp och hälsade på varandra och Justin tittade hälsade vänligt på Sebastian men jag såg ändå att han inte riktigt gillade honom.
"Så vad ska ni göra idag då?" frågade han när vi hade satt oss ner igen, han hade fått dela handduk med mig.
"Ingen aning, vi tjejer vill shoppa men det vill inte killarna." skrattade Tilda.
"Men kan ni inte komma hem till mig ikväll så kan vi hitta på något?" frågade han.
"Visst, kommer Hampus också vara där?" frågade Tilda.
"Det tror jag." sa han och jag såg hur det blänkte till i Tildas ögon och jag kunde inte låta bli att börja skratta.
"Vad?" frågade Tilda och hennes kinder blev lite röda.
"Inget." skrattade jag och alla tittade frågade på mig och jag lugnade ner mig sakta ner mig igen.
"Vad tog det åt henne?" frågade Chaz.
"Ingen aning, hon får sina anfall ibland." suckade Sophie.
Men vi kom sen fram till att vi skulle komma hem till Sebastians farbrors hus där vi skulle beställa pizza och hitta på något. Hans farbror och farbrorns flickvän skulle inte vara hemma då dom skulle iväg någon stans. När klockan började närma sig 3 gick vi tillbaka till hotellet för vi skulle vara där vid 6.

"Vad ska jag ha på mig?" frågade jag Caitlin och rotade runt bland alla mina kläder men hittade verkligen inget att ha på mig. Caitlin gick fram till min resväska och började att rota runt och höll sen upp en grå tröja och ett par shorts med nitar på.
"Ta detta på dig, några smycken och platta håret." sa hon leedens och jag nickade.
"Tack, du är bäst." sa jag och kramade om henne och tog kläderna och nya underkläder.
"Jag vet." skrattade hon. Jag skrattade också innan jag gick in till badrummet där jag tog en snabb dusch, fönade sen håret och tog på mig kläderna innan jag gick ut igen. Caitlin gick där efter in i badrummet, jag tog på mig några smycken och sminkade mig och plattade håret.
blogista -

När klockan var 6 så gick vi alla till Sebastians farbrors hus, jag knackade på dörren till det stora huset och Sebastian öppnade leendes dörren.
"Hej!" sa han glatt och släppte in oss där vi tog av oss skorna och jag tittade mig nyfiket runt, det var lyxigt men inte alls lika lyxigt som Justins hus.
"Vad är Hampus?" frågade Tilda och jag kunde inte låta bli att fnissa, hon var verkligen tänd på honom!
"I köket, han håller på att skära upp pizzorna." sa han och Chaz såg ut att dreggla.
"Pizza..." sa han drömmande. Vi gick till köket där Hampus hade skärt upp pizzorna och vi satte oss ner och började äta.

"Så vad ska vi göra?" frågade Ryan när vi hade ätit osss mätta, Chaz hade lätt ätit mest av oss alla.
"Vi kan väl leka sanning eller konka?" föreslog Tilda. Efter en stund bestämde vi oss för att göra det så vi tog en cola flaska och satte oss i en ring i vardagsrummet där Sebastian snurrade på flaskan och den stannade på Sophie.
"Sanning eller konka?" frågade hon och Sophie tänkte efter.
"Konka." sa hon och Sebastian tänkte efter han också.
"Kyss Chaz i 50 sekunder." sa han och hon himlade med ögonen och kröp fram till Chaz och kysste honom och vi alla började ränka ner. När det hade gått 50 sekunder kröp hon tillbaka till sin plats och tog cola flaskan och snurrade, och den stannade denna gången på mig.
"Sanning eller konka Bell?" frågade hon och jag tänkte efter, och bestämde mig för att inte vara en fegis.
"Konka." sa jag bestämt, Sophie tittade från Justin till Sebastian och såg ut att tänka.
"Hm... Kyss... Sebastian i en 60 sekunder." sa hon sen nöjt.
"Dålig fantasi du har Sophie, du la bara till 10 sekunder." skrattade Sebastian. Jag fnissade och kröp fram till honom och tittade in i hans ögon innan våra läppar försiktigt möttes.


Så vad tyx? :D

Hoppas att ni gillade detta kapitlet, och vad tror/vill ni nu ska hända? :)

Puss!


Chapter 19 - Beach.
Filed under: Love is not easy

Jag vaknade och tittade mig panikslaget runt i rummet då jag först inte kände igen mig, men kom snabbt på att jag var i Bahams. Jag tittade mot Caitlins säng där hon fortfarande låg och sov. Det var nog tur för hon hade säkert dött av skratt om hon hade sett min reaktion när jag vaknade! Jag reste mig upp ur sängen och gick till badrummet där jag tog en dusch och tog på mig en bikini och över det en sommrig klänning, tänkte att det var lika bra och ta på sig en bikini om vi skulle gå till stranden. Jag sminkade mig och gick sen ut där Caitlin hade vaknat.
"Godmorgon." sa jag och log mot henne.
"Godmorgon." sa hon och log tillbaka och satte sig upp i sängen och sträckte på sig.
"Sovit gott?" frågade jag och satte mig ner i min säng.
"Ja, har du?" frågade hon mig och reste sig upp och gick till sin resväska och började rota runt bland alla sina kläder.
"Väldigt." sa jag leendes.
"Ska bara gå och duscha och sen kan väll vi gå och äta?" frågade hon.
"Okej, jag ringer dom andra och ser om dom är vakna." sa jag och Caitlin nickade och jag letade fram min mobil och klickade mig in på mina kontakter och letade upp Sophies nummer och tryckte på ring.


"Hej." svarade hon snabbt..
"Hej, är ni vakana?" frågade jag leendes.
"Jadå, vi håller på och fixar oss." svarade Sophie och jag hörde hur Tilda i bakgrunden frågade vem det var och Sophie svarade att det var jag.
"Okej, följer ni med och äter frukost med mig och Caitlin om runt en halvtimme?" frågade jag.
"Visst." svarade hon glatt.
"Okej, ska bara ringa Justin och fråga om dom också vill äta, puss hej!" sa jag.
"Okej, puss hej!" svarade hon och vi la på sen och jag letade upp Justins nummer och tryckte på ring.
"Hej." svarade ett trött röst och jag slogs direkt av tanken att han lätt riktigt sexig när han var nyvaken.
"Hej, är du vaken?" frågade jag retfullt.
"Du väckte mig." sa han anklagade.
"Så du vill fortsätta sova och inte hänga med och äta frukost?" skrattade jag.
"Jodå, när ska vi vara klara?" frågade han och lät genast piggare.
"Om runt en haltimnme, bli det bra?" frågade jag.
"Visst, men måte väcka dom andra så syns vi där nere." sa han.
"Okej, hejdå!" sa jag och han svarade hejdå och vi la sen på.
Caitlin kom ut strax efter att jag hade lagt på och satte sig ner på sin säng och tittade frågade på mig.
"Ville dom äta med oss?" frågade hon leendes.
"Ja, dom skulle bara klä på sig så skulle vi mötas där nere." sa jag.

När en halvtimme hade gått gick jag och Caitlin ner där dom serverade frukost och tog det vi ville ha och satte oss ner vid ett stort bord och började äta. Bara en liten stund senare kom Tilda och Sophie som också tog det dom ville ha och satte sig ner, och sist kom Justin, Ryan, Chaz och Christian.
"Värst vad lång tid ni tog på er!" retades Caitlin när dom hade satt sig ner.
"Tog vi så lång tid på oss?" frågade Chaz oroligt.
"Åh vad dumma ni är, vi skojar bara!" skrattade Caitlin och dom lungnade ner sig och började äta.
"Chaz, hur mycket ska du äta igentligen?" utbrast Ryan när Chaz hade gått och hämtat mat för tredje gången.
"Tills jag inte är hungrig mer?" sa Chaz och började äta.

När Chaz äntligen hade ätit upp bestämde vi oss för att gå till stranden och bada, det ända jag och Caitlin behövde hämta var varsin handduk då vi hade varit smarta nog och ta på oss bikini under våra kläder. När alla hade hämtat det dom behövde gick vi till stranden som låg rätt nära hotellet, det hade inte kommit så många till stranden än vilket var rätt skönt.
Jag la ut min handduk och tog av mig klänningen och tittade sen på dom andra som hade gjort samma sak, jag tittade försiktigt på Justin som hade en riktigt snygg mage...

Jag tittade snabbt bort igen för att inte stirra och tittade på ut mot vattnet som såg riktigt skönt och svalt ut.
"Vilka följer med och badar?" frågade jag leendes.
"Jag gör." sa Sophie leendes och alla utom Caitlin och Tilda bestämde sig för att följa med.


Vad tyx? :D

Ett kort tråkigt kapitel men har en sådan jobbig huvudvärk att jag inte orkar skriva mer, men hoppas att ni gillar det ändå! Men vad tror/vill ni ska hände nu då? :)

Puss!


Chapter 18 - You have feelings for her.
Filed under: Love is not easy

Där satt Sebastian, han var en gammal vän till Lucas men hade flyttat till London för runt ett halvår sedan.
"Kom vi hälsar!" sa Tilda efter att hon hade visat för Sophie vem som satt en bit ifrån oss.
"Vem ska ni hälsa på?" frågade Justin förvirrat.
"En gammal kompis som sitter där borta, vi kommer strax." sa jag innan vi gick bort till Sebastian.
"Hej!" sa han och sken upp i ett leende när han såg oss och omfamnade oss i en kram
"Hej, det var länge sedan." sa jag och kramade honom tillbaka.
"Men vad gör ni här?" frågade han och såg ut att vara chockad men glad över att se oss.
"Vi är här med ett par kompisar, vad gör du här själv?" frågade Sophie.
"Min farbror har flyttat hit så är här över sommaren." sa han.
"Okej, vad roligt!" sa Tilda.
"Ja, men hur är det med Lucas Bella?" frågade han mig nyfiket och jag stelnade till och tittade besvärat ner i marken.
"Har han inte berättat för dig att dom inte är tillsammans löngre?" frågade Sophie honom.
"Nej, vi har inte pratat så mycket sedan jag flyttade." sa han och lät lite ledsen över det, jag visste att dom hade stått varandra nära.
"Sebbe, ska du inte presentera oss för dina kompisar?" frågade en kille och jag tittade på bordet där Sebastian där han satt innan och där satt en man som måste vara hans farbror, en kvinna och killen.
"Oj, Hampus detta är Isabelle, Sophie och Tilda. Tjejer, detta är min kusin Hampus." sa han och värkade vara lite generad över att han hade glömt att presentera oss. Hampus reste sig upp och hälsade på oss, han var riktigt snygg! När han hade hälsat på oss började han prata med Tilda och Sophie som intresserat lyssnade på vad han sa.
"Men varför tog det slut mellan dig och Lucas?" frågade Sebastian mig försiktigt.
"Jag upptäckte att han var otrogen mot mig." sa jag sorgset och Sebastian tittade chockat på mig.
"Lucas, otorogen, mot dig?! Med vem?" utbrast han och jag tvekade men bestämde mig för att berätta sanningen.
"Men Tilda, dom hade tydligen haft ett 'förhållande' bakom min rygg och Sophie visste om det." sa jag tyst och han såg ännu mera chockad ut.
"Och även är du fortfarande vän med dom?" frågade han misstroget.
"Ja, dom är ju mina bästavänner... Men det är inte som förrut mellan oss." sa jag och vi pratade lite till och vi bestämde oss sen för att träffas någon dag och vi gick sen tillbaka till Justin och dom andra.
"Vilka var det där?" frågade Ryan när vi hade satt oss ner.
"En gammal kompis, hans kusin, farbror och hans farbrors sambo." sa jag och Justin tittade på mig med en blick jag inte riktigt kunde tyda.

Vi hade precis lämnat resturangen och jag kunde inte släppa bilen som min hjärna hade skapat. Bilden där Iasbelle kysste han den där Sebastian hon träffade på resturangen. Och det värsta var att jag störde mig något enormt på honom trots att inget hade hänt mellan dom. För mot min vilja hade jag börjat få känslor för henne, jag hade fått känslor för Isabelle. Jag tittade på henne där hon gick några steg framför mig och skrattade åt något som Chaz hade sagt. En värme spreds inom mig då jag hörde hennes klingade skratt och leendet som nästan alltid fann på hennes läppar.


"Justin vad tänker du på?" frågade Ryan som hade börjat gå brevid mig.
"Inget." sa jag men när han såg vem min blick var fäst på nickade han förstående.
"Du har fått känslor för henne va?" frågade han tyst och jag tänkte neka det först, men han var min bästavän så jag kunde inte ljuga.
"Ja, och hon känner inte lika dant för mig." suckade jag.
"Har du berättat för henne hur du känner?" frågade han mig förvånat.
"Nej, men jag är säkert på att hon inte känner så för mig." sa jag besviket.
"Men det kan du ju inte vara så säker på! Berätta för henne Justin, och om hon inte känner lika dant då vet du att hon inte är den rätta." sa han bestämt.
"Okej, någon gång ska jag göra det." sa jag med blicken fäst på Isabelle.
"Gör det innan det är för sent och hon får känslor för någon annan." sa han vilket fick mina tankar att rusa genom huvudet.


Vad tyx? :D

Förlåt igen för den långa väntan, men nu är den äntligen uppe! Men vad tror/ vill ni ska hända nu då? :)

Puss!

Skriver!
Filed under: Love is not easy

Förlåt, förlåt, förlåt för det inte har kommit upp något kapitel denna veckan!
Men har haft en massa prov och sedan har allt gått fel hela veckan, men tror det börja lösa sig nu hoppas jag! Men jag håller på att skriva på nästa kapitel som snart borde komma upp. Vilka längtar? :)
Men tack för att ni har stått ut trots att det inte har kommit upp något kapitel! ♥

Puss!

Chapter 17 - Bahamas.
Filed under: Love is not easy

"Kom nu tjejer, annars kommer ni missa planet." varnade pappa och jag, Tilda och Sophie tog stressat på oss skorna och tog sedan dom sista väskorna som vi bärde till bilen.
Vi satte oss sen i den och jag lutade trött huvudet mot fönstret, denna morgonen hade varit hemsk. Tilda och Sophie hade sovit över hoss mig och vi skulle möta Justin, Christian, Caitlin, Chaz, Ryan och några till från Justins crew på flygplatsen. När vi kom fram till flygplatsen sa jag hejdå till pappa och kramade hårt om honom innan vi gick och fixade allt på flygplatsen. När allt var fixat så var det bara att vänta på planet, vi gick och letade upp Justin som kom leendes emot oss när vi fick syn på varandra.

"Hej!" sa han och kramade om mig. Han hade en mössa neddragen för ögonen så många kännde inte igen honom. Vi satt och pratade medans vi väntade på att vi fick gå ombord på planet, och till slut fick vi äntligen göra det.
Vi satte oss på våra platser och jag lutade mig tillbaka och satte hörlurarna i mina öron, jag slöt sen ögonen för att försöka få lite sömn.

Efter vad som hade kännt som en evighet landade vi äntligen. Vi klev av planet och hämtade våra väskor, en massa paparazzi stod och väntade på oss men Justins livvakt Kenny hjälpte oss så vi snabbt kom till bilen som körde oss till hotellet. När vi kom in till hotellet kunde jag inte göra något annat en att gapa av förvåning, det var så vackert!
"Ska vi verkligen bo här?" viskade Sophie till mig.
"Tydligen." andades jag. Justin gick fram och checkade in och gav oss våra nycklar, jag skulle dela rum med Caitlin. Alla bodde på samma våning så jag och några till trängde oss in i en hiss med våra vöskor och åkte upp.
"Så nu ska vi få se hur det ser ut." sa Caitlin leendes och öppnade dörren till vårat hotellrum. Vi tog av oss skorna och tittade oss chockat omkring, allt var så stort och lyxigt!
"Detta kan inte ha kostat lite." sa Caitlin och slängde sig ner en av dom stora sängerna som stod i rummet.
"Nej, och jag kan inte fatta att Justin betalar allt." sa jag och la mig ner i den andra sängen, vi skulle nu stanna här i två veckor, det skulle bli underbart.
628
Det knackade på dörren och Caitlin och jag reste oss upp och gick och öppnade, och där stod Justin och Chaz.
"Hej, vi tänkte gå ut, vill ni följa med?" frågade Justin.
"Visst, kan vi bara få ta en dusch och byta om?" frågade jag och dom nickade.
"Visst, då syns vi där nere om runt en timme." sa Chaz och dom gick sen.
"Pax för att dushca först!" sa jag och Caitlin suckade.
"Jag som ville duscha först." muttrade hon men började sen skratta och jag gick in i det lyxiga badrummet och började duscha. När jag var klar borstade jag igenom håret och fönade innan jag linade en handduk runt kroppen och gick ut till Caitlin.
"Badrummet är ledigt." sa jag och hon nickade och gick in dit, jag letade fram min resväska och tog på mig underkläder, ett par shorts och en tröja. När det var på satte jag mig ner framför en spegel som stod i rummet och sminkade en naturlig sminknig och när jag var klar kom Caitlin ut från badrummet fixad.
"Är du klar?" frågade hon mig och jag nickade och tog på mig ett halsband.
"Nu är jag det." sa jag leendes och vi tog på oss skor och lämnade sen hotellrummet och åkte ner där dom andra väntade på oss.

"Äntligen, vi har väntat i evighet!" sa Justin flinandes.
"Fint besök kommer alltid sist." påpekade Caitlin.
"Ska ni stå och tjafsa om det eller ska vi gå?" frågade Ryan och Justin himmlade med ögonen och sen lämnade vi hotellet. Vi gick runt på stan som inte var fylld med människor då dom flesta åt middag, klockan var ju runt 7.
"Är ni hungriga, det är i alla fall." sa Chaz och tittade längtansfullt på en resurang som det doftade himmelskt från.
"Du är alltid hungrig Chaz!" sa Christian skrattandes.
"Jag är hungrig." sa Sophie och Chaz tittade leedens på henne.
"Nu måste vi ju gå och äta, det är inte bara jag som är hungrig." sa han.
"Jag är faktiskt ocksåhungrig." sa jag och vi bestämde oss då för att gå och äta. Vi gick in på resturangen och fick ett bord och varsin meny, jag tittade på den och beställde en kyckling sallad och en servitör kom och tog menyerna sen när alla hade valt.
Jag tittade mig runt i resturnagen och snurrade lätt på ett av halsbanden som jag hade runt halsen och stelnade till när jag fick syn på ett bekant ansikte i resturangen.


"Tilda är det inte...?" frågade jag och tog tag i hennes arm då hon satt brevid mig. Hon följde min blick och såg riktigt chockad ut när hon såg vem det var.


Vad tyx? :D

Förlåt, förlåt, förlåt för den långa väntan! Och förlåt för att detta kapitlet verkligen sög och är hur kort som helst. Medn jag har verkligen inte haft någon tid som helst att skriva då jag har hur mycket läxor som helst, sen måste jag förbereda min konfirmation som det snart är dags för.
Men vem tror ni det var Isabelle fick syn på? :)

Puss!

Chapter 16 - Surprises.
Filed under: Love is not easy


Alarmet började pipa, jag stängde av det och satte mig upp i sängen. Till skillnad från alla andra skoldagar så längtade jag faktiskt efter att få tå till till skolan, för idag var det äntligen skolavslutning!
Jag reste mig upp och gick till badrummet där jag tog en snabb dusch, jag fönade håret och gick sen till mitt rum igen där jag tog på mig underkläder och en underbar vit klänning som Tilda och Sophie hade hjälpt mig att välja. När jag hade tagit det på mig gick jag till badrummet igen och sminkade mig och lockade håret. När jag var klar gick jag till helkroppsspeglen som fanns i mitt rum och rättade till en lock som hade fel och sen var jag nöjd.

Tumblr
Jag gick ner till köket där mamma hade gjort pannkakor med grädde och jordgubbar som honhade gjort till alla mina skolavslutningar.
"Hej gumman, vad vacker du är." sa hon och log varmt mot mig. Jag hälsade tillbaka och satte mig ner vid bordet, hon la upp en pannkaka på en tallrik som hon sedan gav till mig. Jag la på lite grädde och några jordgubbar och började äte och då kom pappa in till köket.
"Hej pappa, borde du inte vara på jobbet?" frågade jag honom glatt och han slog sig ner mitt emot mig efter att ha hämtat lite kaffe.
"Nej, jag måste ju se hur vacker du är innan du ska till din skolavslutning." sa han jag och jag log emot honom och fortsatte sen äta.

När jag hade ätit upp gick jag upp till badrummet igen och borstade tänderna innan jag gick ner till hallen där jag tog på mig mina nya vita klackarskor. Jag ropade hejdå innan jag gick ut och började gå emot skolan. När jag kom fram stod Tilda och Sophie utanför och väntade på mig, jag gav dom varsin kram och vi gick sen till skolans aula. Men bara för att jag hade förlåtit dom var allting långt ifrån som det brukade vara mellan oss, jag kände att jag inte riktigt kunde lita på dom vilket gjorde det lite stelt mellan oss.
"Vänta jag ska bara hälsa på Caitlin." sa jag och gick bort till Caitlin som stod och pratade med några av sina vänner. Hennes vänner gick direkt iväg när jag kom fram till dom men det var okej, Tilda och Sophie gick iväg när Caitlin kom. Riktigt barnsligt tyckte jag, men hoppades att det skulle gå över då Tilda och Sophie skulle föllja med till bahamas om 4 dagar.
"Vänta jag ska bara hälsa på Caitlin." sa jag och gick bort till Caitlin som stod och pratade med några av sina vänner. Hennes vänner gick direkt iväg när jag kom fram till dom men det var okej, Tilda och Sophie gick iväg när Caitlin kom. Riktigt barnsligt tyckte jag, men hoppades att det skulle gå över då Tilda och Sophie skulle föllja med till bahamas om 4 dagar.
"Hej!" sa jag och kramade om Caitlin.
"Hej, snart åker vi till bahams, kan du fatta att def bara är 4 dagar kvar?" kvittrade hon och besvarade kramen.
"Ja, jag längtar!" sa jag drömmande, jag kunde verkligen föreställa mig hur roligt vi skulle ha.
"Följer du med till Justin sen?" frågade hon mig.
"Visst, men får Tilda och Sophie följa med?" frågade jag och hon tittade bort mot Tilda och Sophie som stod och pratade.
"Okej." sa hon motvilligt.
"Tack, men vi syns sen då." sa jag leendes och kramade henne snabbt innan jag gick tillbaka till Tilda och Sophie och vi gick och satte oss i aulan. Rektorn höll sitt årliga tal och några elever sjöng, och sedan slutade vi.

"Äntligen!" tjöt Tilda när vi kom ut från skolan.
"Äntligen sommarlov, vi kommer att ha det så roligt i bahamas," sa Sophie leendes och jag nickade instämmande.

"Men vill ni följa med till Justin?" frågade jag och dom tvekade i några sekunder innan dom bestämmnde sig för att följa med. Vi gick till Caitlin som berättade att vi skulle möta Justin vid ett café där vi skulle köpa glass för att fira.
"Hej!" sa Justin och log stort mot oss när vi kom till cafét. Han kramade om mig och Caitlin och gjorde något handslag med Christian.
"Hej." sa han sen och log emot Tilda och Sophie som blygt hälsade tillbaka. Vi gick och köpte glassarna och gick sen till en park som låg i närheten och pratade och åt att dom goda glassarna.
När vi hade ätit upp våra glassar gick vi hem till Caitlin där Tilda, jag och Sophie fick låna en varsin bikini då vi skulle bada hemma hos Justin. När badkläderna var nerpackade gick vi hem till Justin.

Jag hade varit hemma hos Justin en gång förut, men huset var lika imponerande som första gången-
"Wow." viskade Sophie när vi kom in och hon och Tilda tittade sig runt med stora ögon i det lyxiga huset. Vi gick upp till Justins rum och fick oss en chock när vi kom in, för på hans rum satt två killar.
"Ryan, Chaz!" skrek Justin och kastade sig överlyckligt på dom. Jag kände igen namnen och kom på att Justin hade nämnt dom som sina två bästavänner. När Justin hade släppt dom gick Caitlin och Christian fram och hälsade glatt på dom, och man märkte direkt att dom också kända varandra sen innan.
"Chaz, Ryan detta är Isabelle, Tilda och Sophie." presenterade Justin oss för varandra och jag hälsade leendes på dom och märkte direkt att vi skulle komma bra överens med varandra. Vi alla gick sen och bytte om och gick sen ut till den stora poolen som fanns i Justins trädgård. Det dröjde inte länge innan ett vattenkrig bröt ut och när jag hade tröttnat gick jag upp och satte i en solstol och tittade roat på dom. Efter en stund kom Justin också upp och satte sig i solstolen som stod brevid mig.
"Vad tycker du om dom?" frågade han och jag förstod direkt att han menade Chaz och Ryan.
"Dom verkar vara riktigt roliga, jag tror att jag kommer tycka om dom." sa jag och Justin log nöjt.
"Vad bra, jag tror att dom kommer gilla dig med. Eller nej, jag vet att dom kommer gilla dig." sa han och jag log mot honom och vi tittade in i varandras ögon och jag blev som förtrollad.

Hans ögon var helt underbara. Men det dröjade inte länge innan förtrollning bröts då dom andra började skvätta vatten.
"Kom nu och sluta vara så tråkiga!" ropade Chaz och Justin och jag log mot varandra innan vi hoppade ner i poolen igen.


Vad tyx? :D

I nästa kapitel så kommer dom då att åka till bahamas! Vad tror ni/vill ni ska hända där? :)

Puss!


Chapter 15 - Forgiveness.
Filed under: Love is not easy

"Hej mamma, hej pappa." kvittrade jag när jag kom in i köket efter att ha tagit av mig mina ytterkläder.
"Värst vad glad du är, har något hänt?" frågade mamma och log varmt mot mig.
"Nej inget, har bara fått nya kompisar." sa jag glatt.
"Okej, men gå upp till ditt rum, några väntar där." sa pappa och log mot mig och jag nickade och gick snabbt upp för trappan. Jag visste redan vilka som väntade där, men hoppades innerligen att jag hade fel. Jag öppnade sakta dörren och jag hade rätt, på min säng satt Tilda och Sophie med osäkra ansiktsutryck.
"Vad gör ni här?" frågade jag och stängde dörren efter mig men gick inte fram utan stod kvar på samma ställe.
"Alla gör misstag, men det vi gjorde är oförlåtligt, och det vet vi." sa Tilda och såg allvarligt på mig.
"Ja, vi förstår varför du inte vill förlåta oss. Liksom hur går det att förlåta?" suckade Sophie.
"Det går visst att förlåta." sa jag tyst och jag såg hur hoppet blinkade till i deras ögon. Jag insåg precis att det var nu eller aldrig, om jag ville behålla dom som mina vänner var det nu jag skulle förlåta dom. Och även om Caitlin och jag hade kommit varandra nära så hade Tilda och Sophie varit mina bästavänner sedan dagis, vi var som systrar. Och alla gör misstag, och ibland måste man bara förlåta och glömma.

"Ni har varit mina bästakompisar sedan dagis, vi har alltid varit som systrar. Vi ska väll inte låta ett misstag försöra allt?" frågade jag och dom flög upp från sängen och kastade sig på mig och vi kramade hårt om varandra.
"Lovar bara att detta inte kommer hända igen?" frågade jag tyst.
"Vi lovar." sa dom samtidigt och vi släppte varandra och log mot varandra. Även om jag hade förlåtit dom så skulle det dröja innan jag skulle kunna lita på dom som förr.

Jag letade stressat efter min mobil och hittade den till slut i sängen och tog den och sprang ner för trapporna där jag sen tog på mig mina ballerina skor. Jag öppnade dörren och gick ut där Justin satt i sin bil och väntade på mig.
"Hej." sa jag och satte mig i bilen och då märkte jag att Christian och Caitlin inte var med, jag frågade Justin varför och han tittade osäkert på mig.
"Gör det något? Dom skulle till sin mormor och morfar." sa han och jag log lugnande mot honom.
"Såklart det inte gör något." sa jag och han slappnade av.
"Okej, gillar du djur?" frågade han med ett finurligt leende på läpparna.
"Ja... Varför undrar du?" frågade jag undrade.
"Får du se." sa han och hur mycket jag än tjatade vägrade han att svara. Han startade bilen och började köra, jag tittade nyfiket ut genom fönstret men hade ingen aning om vad vi skulle. När han äntligen stannade så såg jag att han hade stannat utanför en djurpark som jag svagt kände igen.
"Min farfar tog alltid mig hit när jag var liten, det var då innan han dog." sa jag och tittade mig runt och såg att det var mycket som hade förändrats.
"Är det okej om vi är här då?" frågade Justin mig försiktigt.
"Klar det är, ska vi gå?" frågade jag och han nickade och vi gick och betalde biljetterna som Justin envisades med att betala.

"Titta så söta!" kvittrade jag och tittade fascinerat på tigrarna. Tigrar var ett så vackert men samtidigt ett så farligt djur, det fascinerade mig. Vi hade nu gått runt i djurparken i någon timme och vi båda hade blivit hungriga och gick till ett café och båda beställde kycklingsallad och läsk. När vi hade fått det gick vi och satte oss vid ett bord och började prata och äta. Jag berättade om att jag hade förlåtit Tilda och Sophie och frågade om han tyckte att jag hade gjort rätt eller inte.
"Ja det tycker jag. Jag märker ju att dom betyder mycket för dig, och du betyder mycket för dom." sa han och jag log mot honom.
"Tack Justin, för att du fanns där när jag var nere." sa jag och han gulligt mot mig.
"Det var ju självklart, för vi är ju vänner, right?" sa han och jag nickade.
"Såklart vi är vänner!" sa jag glatt.
"Men vad ska du göra i sommaren?" frågade han mig sen och jag ryckte på axlarna.



"Ingen aning, vara hemma tror jag." sa jag och han sken upp i ett leende då.
"Jag, Caitlin, Christian och några från mitt crew tänkte åka till bahamas någon gång i sommar. Vill du följa med? Sophie och Tilda kan säkert också hänga med." sa han och jag nickade ivrrigt.
"Jag skulle jättegärna följa med, kan fråga mamma och papap så fort jag kommer hem. Men när åker vi då?" frågade jag och han tänkte efter en stund innan han svarade.
"Tror det var 4 dagar efter din skolavslutning, så om 10 dagar då." sa han och jag log, orkade inte vänta utan ville åka nu. För det kunde inte gå fel, vara med sina underbara kompisar i soliga bahams!


Vad tyx? :D

Men vad tycker ni om att hon förlät Sophie och Tilda, rätt eller fel? Sen undrar jag om ni vill att jag ska spola fram tills dess att dom åker eller ska jag skriva dag för dag? Ni bestämmer! :)

Puss!

Tidigare inlägg Nyare inlägg