Jag rusade ner för trapporna med träningsväskan hängade över axlen, det var cheerleading träning efter skolan. Seth stod redan och väntade på mig vid dörren så jag drog snabbt på mig skorna och ytterkläderna.
"Så ska vi gå nu?" frågade jag när jag var klar.
"Ja det var ju dig jag väntade på." sa han och öppnade dörren. När dörren öppnades fick jag ett liten chock, allt var täck av snö!
"Vilket datum är det?" frågade Seth mig och jag drog upp mobilen och tittade.
"Redan den 14 december." sa jag och Seth stängde dörren av oss.
"Redan? Men okej då är det ju bara 10 dagar kvar till julafton." sa han och jag nickade som svar. Vi firade inte jul längre då ingen av oss orkade, vi hade redan varit med om för många. När vi kom till skolan så roade några killar sig med att kasta snöbollar på varandra och jag log svagt, så mänskligt! När vi kom in så stod Chaz och Ryan och väntade vid mitt skåp.
"Så du och Justin?" frågade dom mig och jag tänkte tillbaka på igår, ja vi hade kyssts men vi hade aldrig pratat om vad den bettyde.
"Hur så?" frågade jag och hängde in ytterkläderna.
"Jag vet inte vad för något spel du spelar, men snälla låt bara Justin vara." sa Ryan och jag tittade förvånat på honom.
"Ryan jag spelar inget spel, det ända jag försöker göra är att vara mänsklig precis som ni, inget mera." sa jag och tittade menade på dom.
"Ja men om vi..." började Chaz men jag avbröt honom.
"Ingenting kommer hända, okej?" sa jag och dom nickade och gick sen iväg. Jag letade fram biologi boken och gick sen till klassrummet där Melissa stod och väntade.

"Hej det känns som evigheter sist." sa hon skrattades och kramade om mig.

"Ja verkligen." sa jag och kramade om henne tillbaka.
"Så vad har du gjort i helgen då?" frågade jag henne.
"Inte så mycket, blev tvungen att följa med familjen så jag missade festen. Du själv?" frågade hon och jag kunde höra hur besviken hon var över att ha missat festen.
"Ja jag gick ju till festen, sen på väg hem från det så träffade jag en kille som heter Trever, sen så har jag umgåts med honom resten ut av helgen." sa jag och hon tittade nyfiket på mig.
"Trever? Vem är det, är han snygg?" frågade hon mig och jag log hemlighetsfullt.
"Ja han är riktigt snygg!" sa jag och hon tittade plågat på mig.
"Jag vill ha detaljer!" sa hon och jag skrattade och plötsligt kom ett par händer framför mina ögon. Jag vände mig snabbt om och mötte Trevers busiga blick.
"Trever? Vad gör du här?" utbrast jag och kramade om honom.
"Jag går här också vet du, undra hur vi inte ha kunnat se varandra tidigare." skrattade han och kramade mig tillbaka.
"Trever det här är min kompis Melissa, Melissa det här är Trever." presenterade jag dom för varandra och jag såg hur Melissa intresserat tittade på Trever.
"Hej, trevligt att träffas." sa Melissa och log mot Trever.
"Hej." sa Trever och log svagt tillbaka, han vände sig sen om mot mig och fortsatte att prata. "Men har du lust att göra något efter skolan?" frågade han mig.

"Åh, jag kan inte, har fullt upp." sa jag och han såg besviken ut.
"Okej men måste gå nu, vi syns." sa han och log mot Melissa och gav mig en kram innan han gick.
"Wow, han är verkligen snygg...!" sa Melissa så fort han hade gått.
"Visst är han, men han är inte min typ." sa jag och försökte i tankarna se oss som ett par, nej det skulle aldrig gå.
"Okej så du skulle inte bli sur om jag tog honom då?" frågade hon och bet sig tveksamt i läppen.
"Nej då, han är din." sa jag och flinade. Då kom vår lärare och släppte in oss och jag satte mig ner på platsen brevid Melissa.

Melissa och jag gick ombytte genom korridoren på väg till cheerleading träningen.
"Så vad ska du göra efter träningen?" frågade hon mig.

"Plugga." ljög jag, efter att ha gått i skolan så många år som jag har gjort så kunde man redan allt.
"Okej men om du vill så kan du vara med mig, Justin, Chaz och Ryan. Sen kan ju självklart Seth också få vara med om inte han redan ha planer." sa hon och jag nickade, jag behövde nog prata med Justin om igår.
"Visst, jag kan ringa Seth sen efter träningen." sa jag och hon log stort mot mig.
"Så bra!" sa hon och sen blev vi tvungan att sluta prata och lägga undan alla våra saker då vår tränare ropade på oss.