Chapter 37 - How could he?
Filed under: A vampire's story

Efter flera timmar i bussen så stannade vi äntligen utanför ett hotell, alla gick trött ut ur bussen förutom jag och Olliver då.
"Jag har aldrig varit i Sverige förr." sa Olliver och tittade sig nyfiket runt omrking sig.
"Jag har bott här för några år sedan." sa jag och tittade mig också omkring och såg att det inte hade förändrats särskilt mycket. Vi tog sen våra väskor och gick in till hotellet där vi fick våra rum, jag fick denna gången också dela rum med Justin och Olliver. Vi fick nycklen och tog våra väskor och åkte upp till hotellrummet och gick in. Det var ett riktigt fint och lyxigt rum, vi gick och lämnade väskorna och tittade oss sen runt omkring i rummet.
"Riktigt fint." andades Olliver och jag nickade.
"Jag går och lägger mig, är riktigt trött." sa Justin och gäspade, man såg att han var riktigt trött.
"Okej, sov sött." sa jag och gav honom en godnatt kyss innan han gick och la sig.
"Så hur många dagar ska vi vara här?" frågade Olliver och jag tänkte efter en stund innan jag svarade.
"Jag tror att vi skulle ha en konsert och en intervju här." sa jag och han nickade, min mobil började att ringa så jag tittade och såg att det var Seth. Jag stirrade på skärmen en stund innan jag tryckte på 'svara'.

Allison vanlig text, Seth kursiv text.

"Allison, snälla lägg inte på." sa Seth så fort jag svarade.
"Jag lyssnar." sa jag och Olliver tittade frågandes på mig så jag vände mig om. Det spelade ingen roll om jag gick till ett annat rum, han skulle fortfarane höra.
"Snälla kom hem, vi saknar dig All."
"Varför skulle jag? Jag trivs här." sa jag och det var ingen lögn."
"Men All, vi är din familj! Dom kommer aldrig att förstå dig som vi gör. Du är min syster, jag älskar dig." 
viskade han och en ensam tår rann längs min kind.
"Där har du fel, jag har Olliver." sa jag och jag hörde hur han drog efter andan.
"Vad har du nu gjort..."  började han men jag avbröt honom.
"Olliver var redan vampyr när jag träffade honom." sa jag med hård röst.
"Okej förlåt, det var inte meningen. Men kan du inte snälla komma hem? Det var ett misstag, vi skulle aldrig förbjudit dig att vara med honom."
"Det har du rätt i Seth, men jag kommer inte hem. Jag älskar dig, hoppas att vi syns snart." sa jag och la på, jag torkade bort tårarna som hade runnit längs mina kinder innan jag vände mig om och tittade på Olliver. Han sa ingenting utan omslöt mig bara i en trygg kram.
"Det kommer bli bra." var det ända han sa och strök mig över ryggen.När jag hade lugnat ner mig så bestämde vi oss för att att gå ut och utforska Sverige. Vi gick längs dom tomma gatorna och nersläkta husen och affärerna.

"Vad mysigt det är här." sa Olliver och hans hand fann min hand och så gick vi resten av kvällen. När det började att ljusna så gick vi tillbaka till hotellet och gick in i vårat rum där Justin hade vaknat.
"Godmorgon snygging." sa jag och han log mot mig och gav mig en mjuk kyss.
"Sovit gott?" frågade jag och han nickade.
"Väldigt." sa han och jag gav honom en lätt retsam kyss på halsen innan jag gick till min resväska för att byta kläder inför dagen.
"Så snygg är du." sa Justin när jag kom ut från badrummet efter att ha fixat till mig.
"Du ser inte så dålig ut själv Bieber." sa jag och log mot honom, han omfamande mig i en mjuk kram.
"Jag älskar dig Allison." viskade han i mitt öra och jag kände hur jag blev alldeles varm i kroppen.
"Jag älskar dig också Justin." viskade jag och han tittade mig djupt i ögonen.

Flera timmar senare så gick Olliver och jag längs gatorna, Justin hade idag haft en intervju och förbertt inför konserten som var imorgon. Vi kom precis från en lyxig restrurang där dom andra hade ätit middag, så nu var Seth och jag själva på väg för att äta vår middag.
"Så vad är du sugen på, herrn?" frågade jag flinandes.
"Ja lagom kryddig ska den vara, gärna blodig." sa han och vi brast ut i skratt, för andra så var skämtet inte alls roligt. Men jag och Olliver låg på samma nivå, hade samma humor. Vi hörde hur steg kom emot oss och två som pratade livligt med varandra, Ollivers och min blick möttes och vi nickade menade mot varandra. Mina huggtänder växte fram och jag var redo, törsten i halsen brändes. När dom kom emot dom attakerade vi dom så snabbt att dom inte ens han bli medvetna om det, när dom var medvetslösa så drog vi med dom till ett avskillt ställe.
"Smaklig måltid." sa jag och flinade mot Olliver.

"Detsamma." sa han och vi log mot varandra och man såg tydligt våra huggtänder, vi särade sen på läpparna och våra huggtändera borrades igenom huden på våra offer. Blodet exploderade i min mun och jag drack med djupa klunkar. Jag drog mig sen motvilligt ifrån och slickade mig runt munnen, jag ville inte missa en droppe av blodet.
"Det smakade inte dåligt alls." sa Olliver och tittade på mig med vilda ögon.
"Nej inte alls." mumalde jag och slickade sen över såret på halsen så att det slöts.

Jag gick sen tillbaka till hotellet, Olliver sa att han skulle komma några timmar senare då han ville låta mig och Justin vara lite ensamma. Det vart jag enormt tacksam för då det hade varit lite spänt mellan oss nu ett tag. När jag kom till hotellet tog jag hissen upp till vårat rum, en konstig känsla for igenom mig när jag la handen på dörren för att öppa. Jag ignorerade den och öppnade dörren och klev in, jag gick till sovrummet och stirrade med förvånade ögon på sängen. Där låg Justin och Selena kyssandes, dom båda hade inga tröjor på sig och man såg att Justin var på väg att knäppa upp Selenas bh.

Jag kände hur huggtänderan växte och jag ville inget hellre än att kasta mig fram och slita upp Selenas strupe, med Justin skulle jag prata först innan jag slet upp hans också. Jag tvingade mig själv att lugna ner mig och harklade mig då dom inte hade märkt att jag var där, dom båda rykte till och Justin tittade på mig med stora ögon.
"Hur kunde du, jag litade på dig!" sa jag och stirrade sorgset på honom.
"Allison..." började Justin men jag avbröt honom.
"Dom hade rätt hela tiden, men jag litade på dig. Fast det var väl din plan hela tiden? Men nu har jag lärt mig och kommer aldrig att göra samma misstag igen, er sort går inte att lita på." sa jag argt innan jag gav honom en sista anklagande blick innan jag sprang ut från rummet.


Vad tyx? :D

Men nu börjar det hända saker, så vad tror ni händer nu?
Kommentera så får ni säkert upp ett kapitel till idag. :)

Puss!


Comments
Written by: Anonym

skit brraaaaaaaa snällla ett tilll kapitel iddagaaaag

2012-01-26 @ 17:33:41 -



Written by: Emma

Jätte bra, MEN SNÄLLA LÅT INTE HON OCH OLIVER BLI IHOP!

2012-01-26 @ 18:36:33 -



Ditt namn:

E-mail: (publiceras ej)

URL:

Kommentar:

Kom ihåg mig?



Trackback