Ursäkta?
Filed under: Gott & Blandat
Betyder det att jag inte skriver spännande eller?
Jag skrev ju innan att Emma inte kommer skriva på ett tag.
Jag känner mig väldigt förolämpad nu, och om inte jag skriver spännande så behöver jag kanske inte lägga upp vad jag skriver längre.
Jag säger inte att Emma inte skriver bra men om ni vill läsa vad hon skriver får ni ju läsa hennes blogg, för detta är ju min och det är jag som skriver här?
Iaf det kommer inte komma upp någon del idag då jag är riktigt sårad över det, men hon kanske inte menade att jag skulle bli det. Men jag tog det åt mig som att jag inte skriver bra.
Puss&Kram.
You smile, I smile - del 32.
Filed under: You smile, I smile.
*Melody's perspektiv.*
"Jag har hittat henne!" ropar en person och jag hör hur steg kommer mot mig.
"Hur mår hon?" hör jag en annan fråga.
"Hon lever men är medvetslös. Vi får ta henne till sjukhuset." säger samma person som ropade.
Plöstligt lyfter någon upp mig och börja gå.
"Är detta en dröm, eller vad är det som händer?" tänker jag förvirrat. Jag försöker öppna ögonen, men det är precis som jag är bortkopplad från min kropp, men att jag fortfarande kan känna och höra men inget mera. Efter några minuter hör jag hur någon öppnar en bildörr och lägger in mig i bilen. Jag känner hur en person sätter sig brevid mig och lägger mitt huvud i knät på honom.
"Har något förändrat?" frågar någon.
"Nej." säger pesonen som har mitt huvud i knät, det måste vara han som ropade.
Till slut så känner jag hur jag långsamt börja återvända till kroppen så jag öppnar ögonen.
"Vad är jag?" viskar jag hest, jag ser hur personen som jag ligger på rycker till och tittar på mig. Jag ser att det är en polis men han verkar väldigt ung.
"Vi hittade dig i stugan där du låg medvetslös och vi kör dig nu till sjukhuset."
"Okej, tack så mycket." viskar jag innan allt blir svart igen.
"Jag minns när jag såg dig första gången Mel, det var när du red och ramlade av, minns du det? När jag såg dig så tänkte jag att jag måste lära känna dig, men du ignorerade mig. Och nu är du min flickvän och vem hade trott att det skulle bli så? Och nu så trodde jag tag att jag skulle förlora dig, men så blev det inte. Mel... jag älskar dig. Kan du inte vakna snart?" redan vid första ordet visste jag vem det var, Justin är här vid mig.
Jag hör hur hans bryts litet vid sista ordet och att snyftar till innan han fortsätter. Jag hör hur en dörr öppnas och att någon kliver in i rummet jag är i.
"Hur mår hon?" och jag blir riktigt förvånad när jag hör att det är Sel.
Men sedan känner jag hur glad jag blir, glad för att dom är vänner igen. Om jag dör nu, vilket jag inte vill, så kan jag vara glad över att dom är vänner igen.
"Jag vet inte, dom säger att hon borde ha vakant vid detta laget." säger Justin tyst. Jag hör hur Sel kommer närmare.
"Jag är säker på att Mel kommer vakna Justin. Hon är stark." säger Sel.
*Selena's perspektiv.*
Jag tittar på Mel och ser hur lungn hon ser ut. Undra om hon kan höra oss, eller är hon på en annan plats? Trots att jag sa till Justin att jag var säker på att Mel ska vakna är jag inte det. Vad händer om hon inte gör det?
"Nej, Selena du måste tänka positivt! Dom hittade ju henne, och dom sa att hon var vaken några minuter i bilen så varför ska hon inte vakna nu?" tänker jag och vänder blicken till Justin.
Har ser verkligen sliten ut, sen han fick reda på att Mel var borta så har han nästan inte sovit någonting. Och nu när dom hittade henne har han varit vid hennes sida hela tiden.
"Justin, du måste sova." säger jag försiktigt.
"Nej, jag behöver vara vid hennes sida Selena." säger han.
"Okej då, men jag klarar inte av och se henne såhär mera, jag går ut." säger jag och och vänder mig om och går ut genom dörrarna.
När jag kommer ut så går jag till kaffeterian där mamma, pappa och Saga sitter.
"Hej..." mumlar jag och sätter mig på en ledig plats.
"Gumman, du ser riktigt trött ut." säger mamma och ser orolig ut.
"Ja, och det gör Justin med som fortfarande sitter där uppe." säger jag och tittar ner i bordet.
"Du vet att Mel inte vakanr fortare för att du inte sover, och jag tror nog att hon inte blir särskilt glad om hon får reda på det." påpkar mamma.
"Kom så kör jag dig hem." säger pappa och reser sig upp.
"Jaja..." säger jag och suckar och reser mig upp och följer honom ut. Så fort vi kliver utanför dörrarna möts vi av kamera blixtar och skrikande paparazzi.
"Selena, hur mår din kusin Meldoy? Selena är det något mellan dig och Justin? Selena är du gravid?"
Jag skyndar på stegen för att dom ska få så få bilder som möjligt, helst nu när jag ser så sliten och trött ut.
Pappa och jag sätter oss i bilen och kör så fort vi kan iväg från sjukhuset. När vi kommer hem lägger jag mig i sängen och försöker sova. Men hur utmattad jag än är lyckas jag inte somna, utan tankar på Mel dyker hela tiden upp.
Men till slut somnar jag i en rastlös sömn.
*Justin's perspektiv.*
Jag tittar ner på Mel's underbara ansikte. Varför vaknar hon inte? Dom sa ju att hon skulle göra det för länge sen...
"Justin, du få inte ge upp hoppet, hon kommer att vakna när hon känner sig redo." intlar jag mig själv.
Minnen spelar upp sig i mina tankar, när hon sa att hon ville bli min flickvän, kyssarna vi har haft tillsammans...
"Vad tänker du på?" hör jag en hes röst säge och jag rycker till och tittar ner på Mel igen och kan inte låta bli att le sort.
Så hur tror ni att det går nu? :)
Men jag fick en fråga på min andra blogg varför inte Emma har skrivit på ett tag och det är därför att jag har valt att skriva själv ett tag.
Det har inte något med Emma att göra utan det är för att jag känns som att jag tappar novellen ibland. Alltså handligen, lusten att skriva osv.
Men om Emma vill kommer hon säkert att böra skriva här igen. Så här har du andlednigen till varför. :)
Puss&Kram.
Behöver tips.
Filed under: You smile, I smile.
Jag menar inte bara under denna delen utan några delar framåt.
Jag har en idé om vad som ska hända, men den funkar först att göra om ett tag.
Så jag vill gärna att ni skriver vad ni vill ska hända i novellen. :)
Om ni gör det kommer delar upp snabbare och den bli säkert bättre.
Puss&Kram.
You smile, I smile - del 31.
Filed under: You smile, I smile.
*Melody's perspektiv.*
Jag vaknar av att solen lyser igenom ett hål i taket i mina ögon. Jag sätter mig upp och försöker räkna ut hur många dagar jag har varit borta. Men det kan ju vara hur många som helst, vem vet hur många dagar jag har sovit.
"Undra hur många som letar efter mig, och hur är det med Staright? Tänk om dom inte har hittat henne, eller tänk om hon är skadad! Eller tänk om jag aldrig kommer hem, hur blir det med Destiny och Staright då. Nej, du måste tänka postitivt Melody, annars kommer du aldrig hem." Intalar jag mig.
Jag försöker komma på hur ett sätt att komma hem. Om jag fortsätter gå går jag antingen vilse eller så hittar jag hem. Vänta, så dum är jag! Jag har ju en mobilen. Jag suckar åt min dumhet och letar i ridbyxornas fickor men hittar inte den.
"Jag måste ha tappat den..." tänker jag och hoppet som jag byggts upp rasar igen.
"Emilia's perspektiv.*
"Tror du att Mel kommer idag? Hon var ju inte i skolan igår." frågar Jesper mig när vi sitter och äter frukost.
"Ja, undra varför hon inte var i skolan. Hon svarade inte på mina sms eller när jag ringde." säger jag och kan inte låta bli att bli lite orolig.
"Usch, tänk om det var en av er detta handlade om. Jag vet inte vad jag skulle göra då." säger mamma när hon kommer in i köket med ansiketet begravt i tidnigen. När hon har läst klart ge hon mig tidningen och Jesper kommer till min plats och vi båda börja läsa.
Ung flicka spårlöst försvunnen.
Och under det såg vi en bild på Melody.
När vi har läst det som står tittar Jesper och jag på varandra och jag ser att han är alldeles blek, vilket jag också säkert är.
"Nu vet vi varför hon inte svarar." säger Jesper tyst.
"Känner ni henne?" frågar mamma oss förvånat.
"Ja, det är hon som följde med oss till stranden." säger Jesper.
"Vi får hoppas att dom hittar henne och att hon mår bra." säger mamma.
Både Jesper och jag nickar och jag tittar på mina flingor som inte är uppätna men jag vet om jag tar en endaste tugga till kommer jag att spy.
"Jag vill inte ha mera." säger jag hest och reser mig upp och springer till mitt rum. 
Efter en liten stund knackar det på dörren.
"Kom in." säger jag tyst och dörren öppnas och Jesper kommer in och sätter sig på kanten av sägen.
"Tänk att hon är försvunnen bara efter några timmar efter att vi såg henne." säger Jesper tyst.
"Ja, och tänk om om inte hittar henne? Och om dom gör det och hon inte lever?" säger jag.
"Tänk positivt." säger Jepser även om jag hör att han inte riktigt själv tror på det. För om detta skulle vara positivt skulle vi snart träffa henne i skolan.
"Tänk om vi aldrig kommer få lära känna henne bättre." säger jag och då brister det. Jag känner hur tårarna börja rinna längs mina kinder. 
Jesper ta tag i mig så att jag sitter upp och lägger armarna runt mig och kramar mig, och jag hör sjölv hur han snart börja gråta.
Förlåt, denna delen är verken bra eller lång.
Men jag orkar verkligen inte skriva mera, för det har hänt en sak som jag är väldigt ledsen över.
Det finns en häst som jag gillar mycket och hon blev tvungen att avlivas idag. :(
Så det är däför, men jag hoppas att hon mår bra där hon är nu.
R.I.P Injah </3
Puss&Kram.
You smile, I smile - del 30.
Filed under: You smile, I smile.
"Mel, snälla förlåt mig." säger Alex och tittar på mig med en sorgset ansikte.
"Alex, jag förstår inte." säger jag och tittar undrande på honom.
"För detta." säger han och en tår rinner ner längs han kind.
Några sekunder här jag ett skott och ser hur Alex faller ihop och sen ligger han i en blod hög.
"ALEX!" skriker jag och faller ner på knä brevid honom, men han är redan död.
"Alex, du lovade att du skulle komma tillbaka. Snälla du får inte vara död." viskar jag.
Jag tittar på honom och väntar på att han ska öppna ögonen och le mot mig och säga att allt kommer bli bra, men han gör inte det. Jag snyftar högt medans tårarna rinner längs mina kinder.
"ALEX!" skriker jag och sätter mig snabbt upp och väntar mig att jag ska vakna upp i min säng, men istället vaknar jag upp mitt i skogen.
"Jag måste hem, jag måste ringa Alex." tänker jag och reser mig stelt upp och tittar mig runt i skogen igen för att se om jag känner igen mig.
"Dit ska du gå." säger jag och går med ostadiga ben framåt.
"Du måste ha blivit galen Melody, du går runt och prata med dig själv." säger jag och skrattar helt utan humor.
Efter vad som känns som timmar faller jag helt utmattad ner på marken och kan inte hålla tårarna inne. Jag fryser, jag är trött, hungrig, törstig och har ont i kroppen.
"Jag vill hem." viskar jag.
Jag tittar mig runt igen precis som om en väg hem plötsligt ska dyka upp, men såklart gör det inte det. Jag tvingar mig upp igen och fortsätter med att vingla framåt. Efter några steg framåt dyker plösigt en gammal fallfärdig stuga upp. Jag ökar stegen och går in i stugan som inte visade några tecken på liv. Jag lägger mig på golvet som är förvånatsvärt skönt och somnar kort där efter.
*Justin's perspektiv.*
Vi sitter alla vid bordet och stirrar på telefonen och väntar på att den ska börja ringa. Och när vi menar alla så menar jag Mandy, Rick, Selena, Saga och jag. Hennes nya vänner ha vi inte lyckas få kontakt med, och Saga gick inte i skolan idag så hon har inte pratat med dom. Jag känner hur tårarna börja rinna igen, jag torkar bort dom men det kommer hela tiden nya.
Jag förstår inte hur jag eller föresten någon kan gråta mera, så mycket som vi har gråtit idag.
Vi sitter helt tysta och det ända ljud man hör är när någon snyftar till, så vi alla rycker till där telefonen börjar ringa. Mandy kastar sig över den är svarar.
Vi lyssnar på vad hon säger och alla ber nog om att dom har hittat henne.
När hon lägger på ser hennes blick helt tom ut.
"Dom har hittat Starlight." viskar hon.
"Och?" frågar Rick.
"Melody var inte på Starlighs rygg, och Starlight kom in springande på en gård rätt långt här ifrån. Så Melody kan vara var som helst."
Så hur tror ni att det går? :)
Jag har en fråga, när vill ni att dom ska hitta henne?
Vad vill ni ska hända, vill ni typ att någon ska hitta henne?
Ge mig gärna tips hur ni vill att det ska gå. :)
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 29.
Filed under: You smile, I smile.
'Klockan 23.00'
"Så underbara är dom!" tänker jag medans jag läser vad några av mina fans har skrivit till mig.
Jag hör hur det börja knacka på dörren så jag loggar ut från twitter och ropar:
"Ja, du kan komma in."
Dörren öppnas och Saga kommer in och ler mot mig.
"Hej." säger hon.
""Hej." säger jag och ler tillbaka.
"Din mamma och pappa undra om vi kan gå ner till stallet och hämta Mel, för hon svarar inte på mobilen."
"Okej, jag kommer." säger jag och reser mig upp och följer med henne ner till hallen där vi tar på oss skorna och går ner till stallet.
När vi kommer dit så ser vi att hon inte är i paddocken eller i stallet och att Starlight är borta.
"Hon kanske är ute i skogen och rider?" säger Saga och går fram till Destiny och smeker henne över mulen.
"Ja, det måste hon vara då. Jag provar att ringa henne en gång till." säger jag och tar upp mobilen och ringer till henne, men får inget svar.
"Kom vi går tillbaka och säger att hon är ute i skogen och rider." säger jag och börja gå tilllbaka och Saga springer ikapp mig.
När vi kommer in i huset igen går jag till vardagsrummet där mamma och pappa sitter och kollar på tv.
"Så kommer hon?" frågar mamma.
"Nej, vi hittade inte henne. Hon är nog och rider Starlight i skogen för hon var borta." säger jag.
"Okej, vi får hoppas att hon kommer snart. Vet hon inte vad klockan är?" säger pappa och ser irriterad ut.
"Lungna ner dig nu." säger mamma till pappa och vänder sig sen till Saga och mig och säger:
"Ni kan gå upp till era rum nu för Saga du har skola imorgon och Selena du har intervju imorgon och allt."
"Okej, mamma." säger jag och går upp till mitt rum och fixar mig för att sova och somnar kort där efter.
'Nästa dag.'
"Var är hon?! Hon är inte i stallet, Starlight är fortfarande borta och det finns inga tecken på att hon har varit hemma!" hör jag mamma skrika och det låter som att hon börja få panik.
Jag reser mig upp och går in i badrummet och sköljer av ansiktet och borsta genom håret och går sen in i mitt rum igen och in i min walk in closet.
*Saga's perspektiv.*
"Varför skriker dom?" tänker jag då jag hör att dom har börjat igen. Jag tar på mig underkläder och:
Jag går sen in i badrummet och sminkar mig snabbt, och sen i trappen möter jag Sel som också är påväg ner.
"Godmorgon." säger jag när vi går ner för trappen.
"Godmorgon, vet du varför dom skriker?" frågar hon mig.
"Nej, ingen aning har jag." säger jag.
Vi går in i köket där Mandy och Rick sitter, Mandy ser ut att ha panik och springer runt i köket och Rick sitter med huvudet i händerna.
"Vad är det som har hänt?" frågar Sel vilket för Mandy att stanna och ser ut att ska börja gråta.
"Melody har inte kommit hem. Vi har ringt runt och ingen vet vad hon är. Hon är inte hos Justin eller hos dom hon var med igår, inte hos polisen och inte på sjukhuset. Och Starlight är också fortfarande borta." säger hon och en tår börja rinna längs hennes kind.
"Hon svarar inte på mobilen heller." säger Rick och tittar upp.
"Leter polisen efter henne nu?" frågar Sel tyst.
"Ja, det gör dom. Vi får hoppas att dom hittar henne och att hon mår bra." säger Mandy.
*Selena's perspektiv.*
Det känns som att jag ska svimma... Tänk om dom inte hittar henne?
Jag känner hur tårarna bränns bakom ögonen, jag har varit så elak mot henne. Om dom hittar henne... Eller när dom hittar så ska jag be om förlåtelse till henne och hoppas att hon godkänner det. Det var ju aldrig meningen att det skulle bli såhär...
"Jag ringer Justin. För han vet väl inte om det?" frågar jag mamma.
"Nej, det gör han inte." säger mamma så jag tar min mobil och går till vardagsrummet för att kunna prata ifred. Jag letar upp hans namn bland alla kontakter och trycker sen på ring.
Han svarar snabbt och det låter som att jag väckte honom. När jag berättar att Mel är borta blir det fart på honom och han säger att han kommer till oss. Efter att vi har lagt på så sitter jag kvar och kan inte hålla tårarna inne längre.
"Snäla Mel, kom hem." viskar jag och lägger torkar bort tårarna och lägger sen ena handen för ansiktet.
*Melody's perspektiv.*
Jag öppnar sakta ögonen och det första jag lägger märke till är att jag är i skogen, det andra är att jag har sjukt ont i huvudet och det trejde är att jag fryser. Jag försöker försiktigt sätta mig upp men faller tillbaka mot marken då det gör alldeles för ont i hudvudet.
"Hur hände det här?" tänker jag och lägger armarna runt kroppen för att försöka bli lite varm.
Men det hjälper inte så jag tar av hjälmen och försöker resa mig igen och lyckas denna gången.
"Vilken väg leder hem?" tänker jag och går några staplande steg men ramlar snart och allt blir svart igen.
Så, tror ni dom kommer hitta Melody?
Och om dom hittar henne, hur kommer det då vara med henne?
Och vad har hänt med Starlight?
Vi får se, vi får se! ;)
Om ni kommentera duktigt idag, då får ni upp en del till då jag har en riktigt skrivlust idag! :D
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 28.
Filed under: You smile, I smile.
Jag stirrar på skärmen innan jag vänder blicken mot Jesper som tittar frågande på mig.
"Ehum... Jag kommer snart tillbaka, ska bara svara." säger jag och reser mig snabbt upp och går snabbt bort från honom och trycker på svara.
"Hej, bieber." säger jag glatt.
"Hej, Shawty." säger han och jag kan nästan höra hur han ler.
"Så vad har du gjort idag då?" frågar jag medans jag går längs stranden.
"Varit på en intervju och lite sånt, men hur vad det i skolan idag då?"
"Det var okej, jag har blivit riktigt bra vän med Emilia och Jesper som jag har några lektioner med. Dom är tvillingar och vi är på stranden nu tillsammans."
"Åh, vad roligt! Men är du säker på att dom inte utnytjar dig?" frågar han oroligt.
"Ja... det tror jag. Jag tror inte att dom vet att Selena är min kusin och jag tror inte heller att dom vet om dig och mig." säger jag tveksamt.
"Ja..." mer hinner han inte säga innan jag hör hur någon ropar på honom.
"Jag måste gå nu. Jag ringer dig ikväll, puss." säger han.
"Okej, puss." säger jag lägger på och vänder mig om och går tillbaka till Jesper och Emilia som har kommit tillbaka.
"Vem var det?" frågar Emilia mig nyfiket och ger mig min glass när jag har satt mig ner på handduken.
"Justin..." säger jag tveksamt.
"Justin vem? Känner vi honom?" frågar hon.
"Nej, det tror jag inte." säger jag undvikande.
"Okej, men kan vi inte prata om något annat?" frågar Jesper och räddar mig.
Vi börja prata lite om skolan så länge och vad vi tycker om lärarna, ämnena och dom andra eleverna.
"Jag fatta inte hur man kan ge läxa redan andra dagen!" säger Jesper och ser irriterad ut.
"Ja, helst i matte." säger jag och suckar.
"Ja, matta är nog det värsta ämnet. Kan det inte bara lösa sina egna problen?" säger Jesper och suckar han med, vilket får Emilia och mig att skratta och Jesper tittar på oss som om vi är dumma i huvudet.
Näe jag har skrattat klart tar upp mobilen och kollar klockan då jag ser att jag har fått ett sms. Jag blir lite förvånad när jag ser att det är från Selena, jag trycker upp det och ser att det snart är mat.
"Jag måste gå nu, det är snart mat." säger jag och ställer mig upp.
"Okej... men vi syns väl imorgon då?" säger Jesper och ser riktigt besviken ut.
"Ja, såklart vi gör!" säger jag och ler.
Jag packar ner allt och tar på mig mina kläder över bikinin.
"Hejdå, vi syns imorgon då." säger Emilia och ger mig en kram.
"Ja, det gör vi, hedå!" säger jag och kramar tillbaka och släpper henne sen och vänder mig mot Jesper.
"Hejdå." säger han och ger mig också en kram.
"Hejdå." säger jag kramar tillbaka och släpper honom sen med och börja gå hem.
När jag kommer hem går jag upp till mitt rum och lämnar väskan och går sen och sätter mig vid bordet där dom andra redan sitter.
"Så hur var det på stranden?" frågar Mandy mig samtidigt som jag lägger upp mat på min tallrik.
"Det var riktigt roligt." säger jag och kan inte låta bli och le när jag minns Jesper och mitt 'lilla krig'
"Vilka var du där med?" frågar Sel mig snällt.
"Jesper..." och mer hinner jag inte säga innan hon avbryter mig.
"Var du där med en kille? Vet Justin om det?"
"Ja, jag var också där med hans tvilling syster Emilia." säger jag skarpt.
"Åh, förlåt..." mumlar hon och tittar ner och börjar äta.
"Hur kunde det bli så här mellan mig och Sel?" tänker jag. Jag skulle nog göra allt för att det skulle bli som förut, hon var som min syster och aldrig att jag har trott att det skulle bli så här. Men en fråga är ju, kan vi reparera det här?
När jag har ätit upp så går jag upp till mitt rum och byter om till ridkläder. Jag behöver verkligen rensa tankarna och det bästa sättet att göra det är en snabb galopp genom skogen.
Jag går sen ner till hagarna och leder Starlight in till stallet och fixar henne till en ridtur.
"Nu ska vi ut till skogen." mumlar medans jag tränsar henne.
När jag är klar leder jag ut henne och sitter upp och skrittar mot skogen.
En kvart senare galopperar vi genom skogen och jag känner farten mot ansiktet och hör hur Starlights hovar dundrar mot marken.
"Det kan inte bli bättre än så här." säger jag och skrattar lyckligt.
Starlight frustar glatt som svar och ökar takten ännu mera. Helt plötsligt hör vi ett högt ljud som låter som ett skott och Desiny hoppar till och stegrar sig. Och jag hinner inte reagera innan jag rammlar av och känner hur en av Starlights hovar träffar mig i magen, och jag hör sen hur hon galloperar iväg innan allt blir svart.
Oj, vad tror ni händer nu?
Vad tror ni händer med Mel?
Och om Mel vaknar vad kommer då hända mellan henne och Sel?
Och henne och Jesper?
Jag har ingen aning så vi får se. :D
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 27.
Filed under: You smile, I smile.
Jag känner hans mjuka händer mot mina och känner hur det pirrar till i hela kroppen.
"Mel, herregud! Du är tillsammans med Justin!" tänker jag panikslaget och släpper Jespers händer.
Han följer oss till skåpet och jag tittar på schemat och suckar.
"Matte... Kan det bli tråkigare eller?" tänker jag och tar böckerna och stänger skåpet igen.
"Mel... Vad har du för något?" frågar Emilia som fortfarande har huvudet inne i skåpet.
"Det värsta ämnet någonsin... Matte!" säger jag.
"Stackars dig! Själv har jag idrott, men har glömt kläder." säger hon och stänger skåpet kort där efter.
"Så får vi lida tillsammans Mel, jag har också matte." säger Jesper och ler lidelsefullt.
Vi följer med honom till skåpet då han inte har hämtat sina böcker.
'Lunch.'
Emilia, Jesper och jag går tillsammans in i mat salen och tar maten som idag är spagetti och köttfärssås. När vi har tatt maten så sätter vid ett tomt bord och börja äta och prata lite.
"Kan vi inte alla gå till stranden idag?" säger Emilia entusiastiskt.
"Jag följer med." säger Jesper med munnen full av mat, Emilia och jag kan inte låta bli att börja gapskratta. För det går inte så bra för honom att prata samtidigt som han äter.
"Jo, jag kan." lyckas jag få fram mellan skratt-atacken.
"Tjejer, vad är det för fel på dom?" mumlar Jesper och skyfflar in mera mat, vilket för Emilia och jag att skratta ännu mera om det är möjligt. Jag kan nästan vara säker på att alla i matsalen stirrar på oss, men just då bryr jag mig faktiskt inte.
'Efter skolan.'
"Så vad ska du göra idag?" frågar Saga mig när vi går hem från busshålls platsen.
"Jag ska följa med Emilia och Jesper till stranden." säger jag glatt.
När vi kommer hem så springer jag upp till mitt rum och byter om till en bikini och drar på mig ett par shorts och ett linne över. Jag letar fram en väska och packar ner allt som behövs i den och när jagg är klar så ringer min mobil.
"Ah, det är Mel?" svarar jag.
"Hej, syrran. Hur har du det?" Jag svimmar nästan när jag hör vem det är.
"Alex... är det verkligen du?" säger jag och känner hur tårarna börja rinne ner längs kinderna, men denna gången är det lycko tårar.
"Melody? Gråter du?" frågar han oroligt.
"Ja... men det är för att jag är glad. Jag har varit så orolig." säger jag och kan inte låta bli att snyfta.
"Men jag vill inte att du ska gråta, jag vill att du ska le."
"Jag ska försöka, men hur mår du?" frågar jag och denna gången är det jag som låter orolig.
"Jag mår mycket bättre, så tänk inte på mig." säger han och jag kan höra i bakrunden att någon ropar på honom.
"Men jag måste gå nu, ta hand om dig och glöm inte att jag älskar dig." fortsätter han.
"Var försiktigt, jag älskar dig också Alex...." säger jag och lägger på kort där efter.
Jag torkar bort tårarna och går till en spegel och ser att jag är röd i ögonnen, jag går till badrummet och tvättar ansiktet med kallt vatten och bättra på med vattenfast mascara. Jag ser in i speglen igen och ser att det ser mycket bättre ut nu. Jag går in i mitt rum igen och tar väskan och går ner till vardagsrummet där Saga sitter.
"Säger du till dom andra var jag är för någonstans?" frågar jag henne.
"Självklart, ha så roligt." säger hon och ler.
Jag går till hallen och tar på mig ett par skor och ropar hejdå innan jag går ut och börja gå ner till stranden där vi ska mötas. När jag kommer fram ser jag att det inte är särskilt mycket människor alls, så jag ser dom bara efter en liten stund.
"Hej." säger jag och ler och känner mig plötsligt blyg igen.
"Hej." säger dom båda och ler tillbaka. Jag lägger ner mina saker och lägger ut handduken och lägger mig på den. Bara efter en liten stund bästemmer vi oss för att bada då Jesper håller på att tjata om det hela tiden. Jag känner lite med foten på vattnet och känner att det inte är särskilt kallt så sakta börja jag gå ut för att vänja mig.
"Fegis!" ropar Jesper och skratta och börja skvätta massa vatten på mig.
"Vad tror du att du håller på med?!" skriker jag förvånat.
"Hahah, du skulle sätt din min." skrattar han.
"Du ska allt få igen." muttrar jag och går fram till honom, och när han som minst anar det så kuffar jag honom så att han rammlar. Snabbt springer jag tillbaka till våra saker så att han inte hinner knuffa ner mig med.
"Du vet att jag kommer också att ge igen?" säger han och försöker låta allvarlig.
"Och när du har gjort det, kommer jag också att ge igen." säger jag och ler retfullt.
"Jag känner att detta kommer hålla på ett tag." säger han och skrattar lite.
Efter en stund kommer Emilia tillbaka som roat har kollat på under våran lilla fajt.
"Jag ska gå och köpa en glass, vill ni också ha?" säger Emilia efter en stund och reser sig upp.
Både Jesper och jag vilken glass vi vill ha och när jag försöker ge henne pengar så springer hon bara iväg till kiosken.
"Det är bara att ge upp, hon kommer aldrig att ta pengarna." säger Jesper och ler snett.
"Jaja," suckar jag och lägger tillbaka pengarna i väskan.
"Det kan nog ta en stund." säger han och pekar menande på kön som var rätt lång då det har kommit flera personer till stranden.
"Ja." säger han och lägger mig tillrätta igen och fortsätter sola.
"Mel?" säger Jesper plötsligt och jag tittar undrande på honom och så klickar det till.
"Tog du ett kort på mig?" frågar jag förvånat.
"Ja, du såg ju så söt ut." säger han och tittar nöjt på bilen som han tog. Jag tittar irriterat på honom då jag vet hur ful jag är på bild och tar upp min mobil med och tog en bild på Jesper som gjorde en grimas. Jag tittar på bilen och bli frustrerad då jag ser hur snygg han blev...
"Nej, Mel! Du får ju inte tänka så, du har Justin." påminner jag mig själv irriterat, och som att han läste mina tanker så börja mobilen ringa och det står 'Bieber <3'
Hahaha, alla bilder kom i slutet nästan!
Men det gör väl inget? Men vad tycker ni om denna delen? :)
Men nu är detn så... antigen kommentera ni och jag ser inte kommentarerna. Eller så kommentera ni och därför har jag inget att se?...
Så nu undrar jag... vill ni att jag ska ändra något, vad är det som är bra med novellen, och vad vill ni ska hända?
Kommentera gärna det! :D
Puss&Kram!
http://screenprotector.se
Filed under: Gott & Blandat
You smile, I smile - del 26.
Filed under: You smile, I smile.
Plötsligt börjar jag höra ett pipande ljud och allt börjar bli suddigt. Jag stänger ögonen och när jag öppnar dom igen vakanar jag upp i mitt eget rum, och inser att det pipnde ljudet är min väckarklocka. Jag stänger av den och sätter mig upp och gnuggar ögonen. Jag tar upp mobilen och kollar datumet och ser allt var en dröm. Det är idag som är min andra skol dag. jag tänker tillbaka på det jag drömmde och skrattar lite för mig själv, klart att allt var en dröm.
Man dejtar väl inte sin tvilling? Och Chaz och Ryan bor ju i Kanda! Och Justin skulle väl aldrig göra så mot någon heller.
Jag reser mig upp och går till badrummet och tar en dusch, när jag är klar så fönar jag håret och går in i mitt rum igen för att leta fram kläder. Jag tar på mig underkläder och:
Jag går in i badrummet igen och sätter upp håret (som på bilden.) och sminkar mig lite. Jag går sen ner till köket igen och ser Saga, Mandy och Rick sitta vad bordet och äta precis som i drömmen.
"Godmorgon." säger jag och sätter mig på en ledig stol.
"Godmorgon." säger dom alla och ler mot mig. Vi äter och pratar lite och jag fick reda på att Saga var ett år yngre än mig, fast man kan ju säga att jag redan visste det igenom drömmen. Lite läskigt att allt har stämt hittils. Jag äter upp och tar på mig ett par skor, tar min väska och jacka och går ut. Jag går till stallet då jag ska vänta på Saga tills hon är klar.
"Hej mina små älsklingar!" säger jag glatt när jag kommer fram. Starlight och Destiny gnäggar till svar och kommer fram till mig. Jag klappar dom båda och pratar lite med dom till jag är tvungen att gå.
"Jag måste gå nu, men ni vet att jag hellre skulle stanna hos er." säger jag och pussar dom på mulen och går till huset igen där Saga väntar.
Vi går till bussen och hoppar på den när den kommer och sätter oss på en ledig plats. Medans vi åker så lär vi känna varandra lite mera då vi inte har hunnit med det. När vi kommer fram så följer jag med Saga till rektorn och går sedan till mitt skåp och ser att vi har engelska. Jag suckar tar boken och precis när jag stänger skåps dörren så här jag Christian säga:
"Hej, Mel!"
"Hej!" säger jag och ler tveksamt.
Vi pratar tills vi måste gå till lektionen.
"Allt är som min dröm." tänker jag.
"Så kan alla vara tysta nu? Idag ska vi ha ett grupp arbete!" säger hon när lektionen börja. Hon börja läsa upp alla namnen och när hon säger vem jag ska arbeta med stelnar jag till. Emilia som jag ska arbeta med reser sig upp och jag ser att hon liknar precis Emilia från min dröm...
När lektionen är slut har jag fått veta att Emilia är precis lik min dröm-Emilia. Hon har också en tvillig bror som heter Jesper, hon gillar att rida osv. Vi går tillsammans till skåpet för hon har såklart sitt skåp nära mig, när vi nästan har kommit fram till skåpet tar hon tag i min arm och stannar mig.
"Vad är det?" frågar jag henne förvånat.
"Titta där är Jesper." säger hon glatt och pekar på en killa.
"Wow... han är mycket snyggare än min dröm-Jesper." tänker jag.
När han kommer fram väntar jag mig nästan att han ska kyssa Emilia och att jag sen får veta att dom dejtar, men han ger henne en kram som bara ser ut som en syskon kram.
"Hej, jag heter Jesper." säger han och ger mig ett gulligt leende samtidigt som han sträcker fram handen.
"Hej, Melody." säger jag och ler blygt och skakar hand med honom.
Förlåt, jag hade tänkt att kapitlet skulle vara längre men hinner inte skriva mera nu.
Gör det kanske seanre idag om jag får många gulliga kommentarer! :D
Men tror ni att dagen kommer fortsätta som hennes dröm?
Glöm inte att ge tips!
Puss&Kram!
Emma Här!
Filed under: You smile, I smile.
Asså...
Filed under: You smile, I smile.
You smile, I smile - del 25.
Filed under: You smile, I smile.
*Repris.'
"Titta där är Jesper!" säger hon glatt och pekar på en sjukt snygg kille som är påväg mot oss...
när han är framme vid oss så säger han hej och börjar kyssa Emilia
Hejj
Filed under: You smile, I smile.
You smile, I smile - del 24.
Filed under: You smile, I smile.
"Jaja, ta det lungt. Jag är vaken." mumlar jag och stänger av alarmet. Jag sätter mig upp i sängen och sträcker på mig och gäspar. Jag reser mig upp ur sängen och går till badrummet, jag tittar in i spegeln och grimaserar.
"Ingen vacker syn direkt." säger jag och tar av mig pyjamasen och kliver in i duschen. Jag tar en snabb dusch och kliver sen ut och torkar mig och fönar håret.
"Ska jag sminka mig och fixa håret först, eller ska jag klä på mig först?" tänker jag och bestämmer mig efter ett stund att klä på mig. Jag lindar handduken hårt runt kroppen och går in i rummet igen och in i min walk in closet, Jag tar på mig underkläder och sen efter mycket letande blir det också:
Jag går sen in i badrummet igen och sminkar mig lätt och låter håret vara i naturliga lockar. När jag är klar så går jag ner i köket och ser Rick, Mandy och Saga sitta där.
"Godmorgon." säger dom alla när jag kommer ner.
"Godmorgon." svarar jag och sätter mig på stolen brevid Saga.
"Ta för dig av frukosten bara Mel." säger Mandy och ler varmt mot mig.
"Tack." säger jag och tar flingor och öser det i en skål.
"Så du ska börja skolan Saga. I vilken klass?" frågar jag henne sen då jag kommer på att jag inte dirket vet något om henne.
"Åh, jag ska börja i klassen under dig." säger hon.
"Tar ni bussen idag?" frågar Rick oss.
"Ja, jag gör det i alla fall." säger jag.
"Jag med." säger Saga.
Ingen av oss pratar direkt något mera utan äter bara. När jag har ätit upp så går jag upp till badrummet och borstar tänderna. Jag går sen ner till hallen och tar på mig mina skor, tar jackan och väskan, jag behöver inte vänta länge på Saga utan några minuter senare så kommer hon.
"Ska vi gå?" frågar jag när hon har fått på sig skorna.
"Okej." säger hon och ler glatt. Vi ropar tyst hejdå för att inte väcka Sel och går sen ut, vi behöver bara gå i runt 4 minuter och kommer sen till busshållsplatsen. Vi behöver inte vänta länge på bussen och när den kommer så kliver vi på och sätta oss på första bästa lediga plats.
När vi kommer fram till skolan så följer jag Saga till rektorn och går sen till mitt skåp, jag kollar på schemat jag har där och suckar då jag ser att vi ska ha engelska, jag tar engelska boken och stänger skåpet igen.
"Hej, Mel!" hör jag en glad röst säga och vänder mig om och där står Christian.
"Hej!" säger jag och ler.
Vi står och pratar med varandra tills klockan ringer och vi måste gå till lektionen, jag mot engelskan och Christan mot sin.
"Idag ska vi ha grupp arbete." säger läraren och alla suckar.
"Kan det bli tråkigare?" tänker jag. Hon läser upp alla namn och jag hamnar med en som heter Emilia. Jag ser en söt blondin resa sig upp och sätter sig på stolen brevid mig.
"Hej, Emilia." säger hon och ler ett söt leénde och räcker fram handen.
"Hej, Melody men du kan kalla mig Mel." säger och och ler tillbaka.
När lektionen är slut så går jag tillsammans med Emilia till skåpet, det visade sig att vi också har skåpen nära varandra. Under lektionen fick jag reda på en massa saker om henne som att hon har en tvilling bror som heter Jasper och hon gillar också att rida och gå på stan.
"Titta där är Jesper!" säger hon glatt och pekar på en sjukt snygg kille som är påväg mot oss...
Förlåt för att delen inte är så lång, men ni fick en lång av Emma igår. :)
Men hur tror ni Emilia och Jesper är?
Och är alla som dom verkar?
Ni vet att jag älskar när ni ge mig tips, så gör det!
För alla mina söta kommentarer har försvunnit, och för er som kommentera... TACK! :D
Sen vill ni att jag ska ha bilderna i inlägget eller att jag sätter ihop dom som jag har gjort innan? :}
Sen får ni inte heller glömma att jag söker en som kan hjälpa mig med min andra novell blogg. Jag skrev lite om det i ett inlägg innan så läs det om det låter intressant. :)
Puss&Kram!
Något för dig? :)
Filed under: Gott & Blandat
Och jag tror jag behöver hjälp med den.
Jag sitter fast.
Titta gärna in på den och läs den och se om det är intressant.
Hur ni ska kontakta mig står där. :)
- http://whereareyouknow.blogg.se/
Och som jag skrev kommer nästa del snart! :D
Puss&Kram!
Snart kommer nästa del!
Filed under: Gott & Blandat
Nästa del kommer strax för er som undrar.
Emma håller på med den för jag hade inga ideér idag för novellen.
Så jag skrev på hennes ist och hon skrev här på min.
Titta in igen om en havtimme eller något så är delen säkret uppe.
Puss&Kram.
You smile, I smile - del 23.
Filed under: You smile, I smile.
*Repris.*
Jag vaknar nästa dag och kommer på att det är skola imorgon
Sen fönar jag mitt hår och plattar det, när jag är klar med det så klettar jag på lite smink. Sen går jag ner till köket och hittar en lapp där det står:
"Jag är med justin ju." fortsätter hon.
*Selenas perspektiv.*
Jag vaknar upp brevid Justin och visste inte vad jag skulle göra så jag tar på min mina kläder, tar hans mobil och bilnyckel sedan kör jag därifrån. Hah han kommer tro att det är Mel som har tagit sakerna, då kommer han hata henne och kommer troligtvis älska mig MWOAHAHAH.
Jag har nu fått tillbaka känslorna för honom och kommer göra allt för att han ska bli min igen! Till och med förråda Mel, jag hoppas att hon kommer förlåta mig en dag.
*Justins perspektiv.*
Jag vaknar upp och ser att Mel är borta, jag tar på mig mina kläder och kollar runt men ser inte mina grejer det enda jag ser är en plånbok. Jag går fram till plånboken och ser att den tillhör:
"Du borde bli känd, du har talang."
"Oj jag visste inte att det tog 2 timmar att hitta ett motel... men aja." tänker jag.
*Mel's perspektiv.*
Jag beställer en chicken nugets meny och justin en baconBurgare, sen går vi och sättr oss med vår mat.
Jag vaknar av att mitt alarm piper jag stänger av det och kliver upp och går in i selenas rum och ser att hon ligger och sover. Jag suckar av lättnad och kilar in i badrummet och tog av mig min pyamas och in i duschen. När jag är klar tar jag en handuk och virar den om mig och går till mitt rum. Jag går till min garderob och tar på mig underkläder och sen tar jag på mig:
Sen när jag egentligen är klar med outfiten så plattar jag håret, sen går jag ner och tae en macka och ett glas O'boy. När jag har ätit klart så ställer jag in allting i diskmaskinen och går ut till hallen och tar på mig mina skor.
"Tänk om jag hade glömt det." tänker jag och springer sen ner till tv rummet, men när jag är i tv rummet så snubblar jag på en sladd och rammlar ner och skrapar upp knät.
*Senare hemma hos Mel.*
Första skoldagen var rätt jobbig, men när jag kommer hem och möts av en irriterad Selena och en galen Saga, tror jag hon heter. Jag tar av mig mina skor och går upp på mitt rum och byter om till slappkläder och lägger mig på sängen tills det knackr på dörren och Saga kommer in.
Saga ser ut såhära:
Jag går ner igen och kollar i kylskåpet efter mat, efter som Rick och Mandy inte är hemma så får vi göra egen mat. Som tur så hittar jag en sallad så jag tar sallden och lägger det i en skål och går upp igen, jag sätter på lite musik.
Hej, Fanny här.
Förlåt att jag själv inte har skrivit en del på länge, men nu har Emma gett mig en massa ideér!
Så skriver troligtvis en imorgon.
Sen så måste jag säga att denna delen som Emma skrev är toppen! Och äntligen händer det lite mellan Mel och Justin.
Men vad tror ni Selena kommer göra nu?
Och hur är Saga?
Några tips/ideér/kritik? Kommetera!
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 22.
Filed under: You smile, I smile.
*repris.*
"Det var verkligen roligt idag." säger jag när vi är utan för mitt hus.
"Ja, det var det." säger han och ler.
"Hejdå." säger jag och lutar mig fram och ger honom en puss på kinden.
"Hejdå." säger han och ser lite drömande ut. Jag ler, öppnar dörren och går ut.
Jag går upp mot huset och upp till mitt rum och byter om till ridkläderna. När jag har fått på mig dom så går jag ner till hagarna. Jag går fram till mina hästar och klappar om dom.
"Jag är lite förvirrad." mumlar jag och lutar huvudet mot Starlights hals.
Jag ställer mig framför starlights ansikte och pussar henne.
*Justins perspektiv.*
Jag sitter på min säng och funderar om jag ska bjuda ut Mel på bio ikväll, tillslut tar jag modet och smsar henne.
Men jag får inget svar..
*Selenas perspektiv.*
Jag sitter i min limosin på väg till en photoshoot men känner att jag får jätte ont i huvudet, jag ber min chaför vänligt att vända om till mitt hus.
*Mel's perspektiv.*
Jag lägger på och går upp och söker efter en klänning åt Selena, det får bli en gul klänning. Efter kanske en halv timme så kommer Selena ut från badrummet.
"Okej" säger hon och går tillbaka till badrummet och kommer sen ut i klänningen.
Sen sätter sig Selena ner och jag börjar sminka och fixa hennes hår efter ett långt arbete så är vi klar och hör en bil tuta utanför och jag kramar selena och önskar lycka till. Sen försvinner hon ut till limon men ett par gula högklackar.
*Justins perspektiv.*
Mel kommer in till bio salen med en sjukt sexig kläning det gör så jag bara ville ha henne mera. Hon kommer fram till mig och kramar mig lätt och ger mig en kindpuss? Jag tar hennes hand och går in till bio salen mitt i filmen känner jag något mjukt mot mina läppar det är Mel som kysser mig? Jag kysser tillbaka och är väldigt glad när filmen är slut. Mel frågar mig om vi kan cheka in på ett motel i natt.
Det är sent på kvällen när vi kommer in och Mel låser dörren och trycker upp mig mot väggen och börjar kyssa mig. Efter en stund så blir det hångel sen börjar Mel sakta dra av mig tröjan, så jag börjar sakta dra ner dragsedjan på hennes klänning. Efter en stund står vi båda där och hånglar i underkläder, Mell för mig till sängen och drar av mig kalsongerna och börjar sakta runka av mig. Jag stönar lågt och drar händerna mot hennes BH och knäppte upp sen, jag smeker sakta hennes bröst och hon börjar stöna.
Denna del är skriven av mig emma kolla gärna in min blogg okså puss och kram.
Fanny här, jag vill ge Emma beröm här för det hon har skrivit.
Toppen!
Hoppas att ni också gillar delen och att ni inte tycker att det blev för snuskigt. ;)
Iaf undra hur det blir nu.
Tips?
Puss&Kram!
Hejj
Filed under: You smile, I smile.
Info. :)
Filed under: Gott & Blandat
Hej, alla söta belieber!
Nu är det så att det inte kommer komma någon ny del förens på Onsdag/Torsdag, då jag åker till Danmark imorgon.
Det skulle vara riktigt roligt om jag kommer hem och får se en massa kommentarer. :)
Och om ni skulle komma på något ni vill ska hända i novellen skulle det vara roligt om ni skrev det.
Men hoppas att ni kommer ha riktigt roligt, och så skriver jag så fort jag kommer hem. :}
Puss&Kram.
You smile, I smile - del 21.
Filed under: You smile, I smile.
Bild 1. Mel på stranden 2. Justin på stranden 3. när dom håller hand 4. - .
"Ja, vi kan åka och bada?" säger Justin.
"Ja, vad skönt!" säger jag och ler stort.
"Bra, men ska du inte gå upp och hämta bikini, eller vad du nu ska göra?" säger Justin och flinar lite då jag fortfarande står kvar.
"Ja... du kanske har rätt." säger jag och skrattar lite. Jag vänder mig om och springer upp till mitt rum igen. Jag tar av mig kläderna, tar på mig en bikini och tar sen på mig kläderna igen. Jag leter fram en väska och lägger saker som jag kommer behöva till stranden och går sedan ner till Justin igen. Jag tar på mig skorna medans Justin väntar då han redan har skorna på sig. Vi går ut och sätter oss i bilen han har med sig.
"Jag måste bara hem och byta om." säger Justin.
"Okej." säger jag och han kör hem till sig. Medans han springer in så sitter jag kvar i bilen, och det dröjer inte länge innan han är tillbaka och har bytt om till badbyxor och har med sig en handduk.
"Så nu kör vi till stranden." säger han och ler.
Han kör till stranden och när han har parkerat börjar vi leta efter en bra plats. Och förvånad blir jag då det inte alls är många personer på stranden.
Vi hittar en bra plats så vi lägger ut handdukarna och lägger oss och börja sola.
"Kom igen, kan vi inte bada?" utbister Justin efter bara några minuter.
"Okej då, vi gör väl det." säger jag och suckar då jag vet att han inte kommer ge sig. Han ler stort och tar min hand och drar upp mig. Han släpper inte min hand medans vi går till vattnet och jag bryr mig inte dirket. Vänner kan väl hålla varandra i handen?
Vi går ut i vattnet som är riktigt skönt och Justin börjar såklart plaska en massa vatten på mig och snart är ett vattenkrig igång.
"Ger du dig?" säger Justin med en elak röst då han har mig i famnen då jag försökt fly upp till stranden.
"Aldrig!" säger jag och skrattar.
"Synd för dig." säger han och går ut i vattnet igen.
"Nej! Justin jag vill inte bada mer!" säger jag och skrattar samtidigt som jag försöker komma ner.
När han har kommit ut en bit så släpper han mig så jag kommer under vattnet. Jag simmar upp mot ytan så blänger jag på Justin som bara står och skrattar.
"Elak du är!" säger jag men kan inte hålla mig för skratt.
Jag simmar in mot land och går fram till våra saker och lägger mig ner och solar. Det dröjer inte länge innan Justin också kommer och vi börja prata om allt möjligt.
Tiden går verkligen fort för snart måste Justin köra hem mig igen.
"Det var verkligen roligt idag." säger jag när vi är utan för mitt hus.
"Ja, det var det." säger han och ler.
"Hejdå." säger jag och lutar mig fram och ger honom en puss på kinden.
"Hejdå." säger han och ser lite drömande ut. Jag ler, öppnar dörren och går ut.
Jag går upp mot huset och upp till mitt rum och byter om till ridkläderna. När jag har fått på mig dom så går jag ner till hagarna. Jag går fram till mina hästar och klappar om dom.
"Jag är lite förvirrad." mumlar jag och lutar huvudet mot Starlights hals.
Så vad tror ni det är som gör Mel förvirrad?
Ge mig tips på vad det kan vara. :}
Och tack för kommentarerna på den förra delen! Dom flesta verkar tycka att det går lite för långsamt, men det är för att jag inte vill att det ska få för fort fram. För då kommer ju novellen ta slut fort, och det vill ni väl inte?
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 20.
Filed under: You smile, I smile.
Bild 1. Mel's outfit 2. Destiny (Den vita.) Starlight (Den svarta.) 3. när Mel ger Desiny en puss 4. tänk er att Justin ser ut så när han kommer gåendes.
'Nästa dag.'
Jag öppnar ögonen och tänker tillbaka på dagarna har gått sedan olyckan.
"Hur kunde jag inte minnas vad choklad är?" tänker jag och skrattar åt mig själv. Helt plötsligt kommer jag på samtalet jag fick innan olyckan.
Alex... Åh, jag borde verkligen vara med honom nu! Jag minns klart och tydligt vad han sa. Att Alex hade blivit utskickad i krig och att han hade blivit skjuten. Och dom vet inte om han ska överleva! Och jag får inte ens åka dit och hälsa på honom. Jag känner hur tårarna börja rinna och jag torkar envist bort dom.
"Du får inte gråta. Du vet att han inte vill att du ska göra det." tänker jag och reser mig upp och går in i dushen, fortfarande gråtandes. Jag kliver ut några minuter senare och har äntligen slutat gråta. Jag torka mig och tittar in i speglen och ser att mina ögon är alldels röda. Jag grimaserar åt spegelbilden och fönar håret. När det är tort så sminkar jag mig lite och går sedan in i min walk in closet med handuken runt kroppen.
"Vad ska jag ha på mig?" tänker jag medans jag rotar runt bland kläderna. Tillslut har jag äntligen hittat några kläder jag vill ha på mig, så jag tar på mig det och går ner till köket. Där ser jag Selena sitta.
"Godmorgon, var är Rick och Mandy för någon stans?" frågar jag.
"Godmorgon, dom är och pratar med min manager. Dom skulle diskutera en sak och jag ska snart dit." säger hon och ler lite.
"Okej." säger jag och börja fixa frukost till mig och sätter mig sen mitt emot henne.
Vi pratar lite och kommer snart in på ämnet skola.
"Du börja imorgon va?" säger hon.
"Ja... Det gör jag. Det är ju sista dagen på sommarlovet." jag suckar och tänker lite på mina vänner i Sverige. Det kommer att bli jobbigt att börja imorgon, jag känner ju ingen. Eller jo... jag känner Justin och Taylor men dom går ju inte i skolan. När vi har ätit upp så är Sel tvungen att åka så jag byter om till ridkläder och går ner till stallet.
"Hejsan sötnosar." säger jag när jag kommer fram till hagen där Destiny och Starlight är. Jag går fram och ger Destiny en puss.
"Menar du mig också?" hör jag en bekant röst säga. Jag vänder mig om och där kommer Justin gående med ett stort leende.
"Vad gör du här?" frågar jag när han kommer fram.
"Får man ingen kram?" frågar han och spelar sårad.
"Okej då." säger jag och ger honom en kram.
"Nej men får man inte komma och hälsa på sina vänner?" frågar han när kramen är slut.
"Jo, det får man väl. Men jag trodde att du skulle jobba?"
"Det ska jag. Men först om två timmar."
Jag är glad att Justin och jag pratade igår. Efter att vi badade pratade vi och då accepterade han att vi bara ska vara vänner. Inget mera. Jag vet att han har känslor för mig för det sa han ju, men jag har inga för honom. Och han kommer komma över dom.
"Jag som tänkte rida. Men det vill väl inte du göra?" säger jag.
"Nej, det vill jag inte. Så vi kan väl helst göra något annat?" säger han och ser lättad ut över att jag inte försöker få honom att rida.
"Okej då. Men då måste jag upp och byta om." säger jag.
"Hejdå, tjejer. Jag kommer tillbaka lite senare." säger jag till Destiny och Starlight, sen vi gå upp till huset igen.
När vi kommer in så går jag upp till mitt rum och byter om till kläderna jag hade innan och går sedan ner igen till Justin som väntar där nere.
"Så har du kommit på något vi kan göra?" frågar jag glatt när jag kommer ner igen.
Oj, vi är redan på del 20! :D
Men vad tycker ni om novellen hittils?
Tycker ni att dom går för fort fram eller för långsamt?
Vad vill ni ska hända?
Är det något som saknas?
Svara gärna på dom frågorna. :D
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 19.
Filed under: You smile, I smile.
*Mel's perspektiv.*
Jag lutar mig framåt och kysser han precis i kyssen kommer allt tillbaka, vem jag är, vad allt är ALLT kommer tillbaka. Jag puttar undan Justin och springer iväg, jag springer ut till Destiny och Starlight. Jag har ett hemligt gömställe där.
"Jag tänker ligga här i resten av mitt liv" säger jag tyst för mig själv.
*Justin's perspektiv.*
Mel lutar sig fram och kysser mig, men efter en stund puttar hon bort mig och springer iväg. Jag sitter kvar som ett frågetecken, jag springer in till Selena's rum när jag får tillbaka rörelseförmågan och säger:
"MEL SPRANG IVÄG!"
"Va?!" utbrister Taylor och Selena.
"Ja vi satt inne på hennes rum och prata(kysstes) och sen helt plötsligt så sprang hon iväg. Hjälp mig vi måste hitta henne."
*Selena's perspektiv.*
Jag och Taylor sitter och pratar när Justin kommer in och säger att Mel har sprungit iväg och att han ville ha min hjälp. Jag och Taylor går till han jag säger:
"Du och Taylor kollar i huset medans jag kollar stallet, okej?"
"Okej" säger taylor.
"Visst" säger Justin. Dom går iväg och börjar söka, själv så vet jag vart Mel är. Hon har ett hemligt gömställe i stallet, jag går emot stallet och börjar ropa
"Mel, MEL!" men får inget svar. Jag går in i stallet och mötts av Destiny och Starlight's blickar och gör något häst ljud och nickar på huvudet.
Jag går och sätter mig på stallgolvet och säger:
"Mel varför sprang du?"
Hon svarar "Justin kysste mig."
"Har du fått tillbaka minnet?"
"Ja, det var därför jag puttade undan justin och sprang."
"KYSSTE HAN DIG?!" utbrister jag.
"Ja..."
"VA? Fan vänta här Mel, jag ska få bort han ur huset så kan du vara med mig och Taylor."
"Taylor... hehe okej."
"Haha, kommer snart."
Jag reser mig upp och går mot huset, när jag kommer in så sitter Taylor och Justin och hånglar i soffan.
"VAFAN?! UT UR MITT HUS JUSTIN!" skriker jag.
"Varför?" frågar han.
"Jag hittade Mel och hon sa att du kysste henne." då reser sig Taylor upp och bitchslappar han.
Han springer ut ur huset och Taylor och jag gör en givmefive. Sen går vi ut och hämtar Mel.
"Kom Mel vi går in."
"Okej" svarar hon.
"Ska vi måla naglarna?" säger jag när vi kommer in.
"Visst." säger Mel och Taylor.
Vi går upp och målar naglarna Mina naglar blir riktigt coola.
"Jag kommer snart ska bara gå på toa." säger Mel.
"Okej."
*Mel's perspektiv.*
Min mobil vibrerar så jag säger att jag måste gå på toa, men det måste jag ju inte men jag går iväg och låser in mig på toan. Jag kollar på smset det är ifrån JUSTIN! AV ALLA MÄNNISKOR? Jag kollar vad det står, det står:
'Uhm hej Melody ...'
"Oh, han vet vad jag heter." tänker jag ironiskt och fortsätter att läsa.
'Jo jag undrar om du har fått tillbaka minnet?'
Jag svarar:
'Ja det har jag, och därför vet jag att du lurade mig!'
Han svarar efter en stund:
'Men Melody det är för att jag gillar dig så mkt! Jag känner mig så trygg och säker med dig du har sån fin sångröst och du är så vacker,du har värdens finaste leende!'
Jag svarar:
'Oh, Justin möt mig på stranden så kan vi snacka.'
Och han svarar;
'Oh, tack Mel! Jag kommer inte svika dig.'
Jag går in på mitt rum och tar på mig en klänning, tar mobilen och smyger iväg så ingen ska höra mig. Jag tar på mig mina vita converse och börjar gå mot stranden. När jag kommer fram sätter jag mig i sanden och väntar på Justin. Han kommer efter en stund och sätter sig brevid mig och säger:
"Hej..."
"Hej." säger jag.
"Hur mår du?" frågar han mig tveksamt.
"Bra."
"Okej, ska vi bada?"
"Visst." säger jag och flinar.
Justin går ut en bit sen kommer jag och puttar han och just då ramlar jag också i.
"Nu du!" säger han och flinar. Han lyfter upp mig och går längre ut, sen släpper han mig. Eftersom jag är kort så når jag jag botten så jag simmar och hoppar upp på Justins rygg.
Hej, sötnosar!
Detta inlägget är skrivet ut av Emma, och glöm inte att läsa hennes blogg! :D
Sen förlåt för att jag inte har skrivit tidigare men har haft massor av annat att göra.
Men hoppas att ni gillar denna delen och inte glömmer att kommetera era underbara kommetarer.
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 18.
Filed under: You smile, I smile.
Bild 1. glassarna 2. Mel's och justin's hand 3. bilderna som Justin och Mel tog i foto maskinen 4. Mel's outfit som hon byter om till 4. Bilden som Sel och Taylor tog.
*Mel's perspektiv.*
Justin stannar utanför en glass kiosk och går in och köper två glassar, han kommer sen ut med dom. Han ger mig den ena glassen, jag får glassen och frågar:
"Vad det är här för något?"
"Det är choklad." svarar han. Jag tänker efter choklad? Men inget svar kommer upp i huvudet som det brukar.
"Vad är choklad?" frågar jag osäkert.
"Ehm googla på det." säger han och blinkar med ena ögat
"Vad är google?" frågar jag.
"Oh, kolla en foto maskin vi går och knäpper några kort." säger han och svarar inte på min fråga han tar min hand och drar mig med sig.
"Okej. Du pojkvän vad är kort för något?" frågar jag.
"Kom här och sätt dig här brevid mig bara." säger han och drar ner mig.
"Okej." säger jag.
*Justin's perspektiv.*
Senare hemma hos Mel.
Jag tar med mig Mel till hennes hus och vi går upp till hennes rum. Vi stöter på Selena och Taylor på vägen dit. Jag säger åt Mel att gå in på hennes rum, hon gör det och jag gå in till Selenas rum och frågar om jag kunde få snacka med henne. Hon nickar och kommer ut till mig.
"Sel, Mel är så jobbig när hon inte fattar något, hjälp mig" säger jag.
"Med vadå?" frågar hon.
"Med att få henne att fatta. Jag frågade om hon ville ha glass och hon sa ja, så fixade jag det. Och då frågade hon vad det var, så sa jag choklad då sa hon vad är det, så sa jag googla på det. Och hon sa vad är google, hon är jätte jobbig kom så ska jag visa det" säger jag. Vi går mot hennes dörr och tittar in, där hon står och håller i en Bh och kollar på den med konstig blick, sen stänger vi dörren.
"Justin varför vill du ha min hjälp? Du känner henne också bra." säger hon.
"Okej vad ska jag göra?" frågar jag då jag insér att hon inte tänker hjälpa mig.
"Ja, jag vet faktiskt inte. Det ända vi kan göra är att hoppas att hennes minne kommer tillbaka fort." säger hon och går sedan tillbaka till hennes rum. Jag suckar och öppnar dörren och går in till Mel igen och ser att hon har bytt om igen.
"Hej igen." säger hon och ler när hon ser mig. Hon har lagt ifrån sig bhn och sitter nu på sängen.
"Hej själv." säger jag och sätter mig brevid henne.
"Så du är min pojkvän då. Vad inebär det? Måste jag göra något särskilt?" frågar hon mig.
"Ja, det är jag. Och nej, du behöver inte göra något särskilt direkt." säger jag.
"Varför ljuger jag för henne? Jag är inte alls hennes pojkvän." tänker jag.
"Okej, men man ska väl göra såhär?" säger hon och lutar sig mot mig och kysser mig.
*Selena's perspektiv.*
"Så du var med Taylor Lautner idag?" frågar Taylor mig och ler.
"Ja..." svarar jag och ler hemlighetsfullt.
"Gillar du honom? Vad gjorde ni? Så har du äntligen kommit över Justin? Berätta!" säger Taylor och ler ivrigt.
"Ja, jag har börjat komma över Justin. Han gillar ju Mel nu tror jag. Och jag tror att jag börjar få känslor för Taylor ja. Han är ju så snäll!" säger jag.
"Aww, om ni blir tillsammans, vilket jag hoppas på, kommer ni vara så söta tillsammans! Och ja, Taylor är riktigt snäll! Det var synd att han inte var den rätta för mig, men vi är ju kompisar. Hoppas att han kommer vara den rätta för dig." säger hon och ger mig en kram.
Vi sätter oss efter en stund vid datorn och tar en bild tillsammans och jag lägger sen upp den på twitter där jag skriver att jag är med Taylor. Och Taylor gör lika dant fast skriver att hon är med mig.
Kommer det att bli något mellan Selena och Taylor?
Kommer Justin berätta sanningen för Mel?
Denna delen är skriven av både mig och Emma. :D
Hon skrev början och jag slutet.
Kolla gärna in på Emma's blogg - http://bieberuknownoveller.blogg.se/index.html
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 17.
Filed under: You smile, I smile.
Förlåt men nu har min blogg blivit konstig igen och jag kan inte ladda upp bilder. :(
Mel's perspektiv.:
Jag kollar på han och väntar på svar.
"Jag heter Justin" säger han.
"Okej" säger jag.
Justin kollar på Selena och säger:
"Kan jag få vara ensam med henne en liten stund?"
"Okej" säger Selena och går ut. Justin kommer och sätter sig på min säng och säger:
"Jag heter Justin Bieber, och jag är en artist och är 17 år gammal. Min favorit färg är lila
och jag är din pojkvän."
Selena's perspektiv.
Jag och Justin står och pratar, sen ser jag att Mel har vaknat så jag går mot henne.
"Åh, Mel du är vaken! Minns du något?" hon harklade sig och försöker säga något men det kommer inget.
"Vill du ha lite vatte?" säger jag och hon nickar. Jag går bort för att hämta vatten sen ger jag henne det när jag är tillbaka.
"Nej, jag minns fortfarande inget." säger hon tyst sen.
Jag kollar på Justin och ser att han blir ledsen.
"Okej" säger jag och blir själv ledsen
Efter en stund vänder Melody blicken mot Justin och frågar:
"Vem är du?"
"Jag heter Justin." svarar han. Efter en stund ber Justin mig att gå ut. Jag gör som han bad mig och går ut. Jag orkar verkligen inte mer om Justin, vill han inte vara med mig så vill jag inte vara med han heller. Jag tar min väska och går hem, när jag kommer hem så tae jag av mig skorna och går in i köket med hopp om att pappa och mamma ska vara där. Men det enda jag finner är en lapp där det står:
Kära Sel jag och pappa var tvungen att åka på ett möte jobbet, det finns mat i frysen. Vi kommer hem sent ikväll. Puss puss.
Jag suckar och går upp på mitt rum och sätter mig framför datorn. jag loggar in på msn och twitter. Jag ser att Taylor Lautner är inloggad så jag börjar prata med han.HejTjena
Vad gör du då?
Nja inge mkt har tråkigt
Okej jag har också tråkigtHörde att Justin och du har gjort slut.
Aa
Tänkte att du och jag kunde gå och ta en glass kanske?
Visst
Jag hämtar dig om en timme
Okej
Hejdå
Hejdå
Oh, äntligen händer det nått! Jag går in på toan och klär av mig och tar en dusch.
När jag duschat klart så kletar jag på mig lite smink och går sen in i mitt rum och tar på mig underkläder sen ett linne, en kofta och jeans. Sen kollar jag på klocka han ska komma om 10 minuter. Så jag tar min mobil, väska och går ner och tar på mig skorna och går ut.
Justin's perspektiv.
Jag har pratat med en läkare som sa att Mel får åka hem nu, så jag går in till Mel och säger att hon får åka hem. Så vi sätter henne i en rullstol och tar henne till min bil sen kör vi hem till henne.
"Vill du gå och ta en mjukglass?" frågar jag henne.
"Visst, jag jag ska bara byta om." säger hon och går upp.
Efter ett tag kommer hon ner ch har bytt om till ett par jeans och en stor fluffig lila tröja så gipset ska få plats. Vi går och tar på oss skorna och går ut och sätter oss i bilen och kör.
Hej sötnosar!
Här har ni ännu en del av Emma som äger bloggen - http://bieberuknownoveller.blogg.se/
Jag ska faktiskt ta och skriva en del till hennes novell nu så läs gärna den.
Del 18 kommer vara skriven av mig. :)
Sen har jag fått en fråga när ni ska få reda på vad samtalet Mel fick handlade om.
Men det får ni vänta tills hon minns det om hon ens kommer börja minnas igen?
Vem vet.
Sen kanske ni läste att Justin sa att an var hennes pojkvän men det är han ju inte? :o
Så hur kommer det gå?
Puss&Kram!
You smile, I smile - del 16.
Filed under: You smile, I smile.
Jag försöker minnas något men jag minns inget.
Vag heter jag? Vilket år är det? Hur gammal är jag? Vart är jag? Men jag kommer inte ihåg något. Jag ligger och tittar upp i taket och efter vad som kan ha varit några sekunder eller timmar så öppnas dörren till rummet. Jag vänder blicken dit och ser en man, kvinna och en tjej komma in.
"Åh, Mel du är vaken nu! Vi har varit så oroliga för dig!" utbrister kvinnan. Mel? Är det jag? Vilka är det? Frågorna blir bara flera.
"Hur mår du? Har du mycket ont?" frågar mannen.
"Åh, Mel! Förlåt mig, jag skulle aldrig ha gjort så. Allt är mitt fel." snyftar tjejen.
"Såja Sel. Det är inte ditt fel." säger mannen och stryker tjejen som måste heta Sel över ryggen. Sel heter hon det eller är det ett smeknamn.
Jag ligger bara och tittar på dom medans dom babblar på och jag förstår inte ett dugg. Tll slut öppnas dörren och en man kommer in och dom andra flyttar lite på sig så han kommer fram.
"Så jag ser att du äntligen har vaknat. Hur mår du Melody? Det var en riktigt rejäl smäll. Du har fått hjärnskakning, brytit ett revben och brytit armen." säger han.
"Melody? Är det jag?" viskar jag hest.
"Herregud! Minns du inte vem du är?" skriker kvinnan.
"Minns du inte vem du är?" säger mannen som måste vara en doktor och tittar oroligt på mig.
"Nej... Jag minns ingenting." säger jag tyst. Jag hör hur någon snyftar och vände blicken mot dom andra och ser att det var tjejen Sel som gråter. Jag vänder blicken mot doktorn igen.
"Är det normalt. Att jag inte minns något?" frågar jag han.
"Hm... Ja, du fick ju en rejäl smäll på huvudet. Så det finns inte så mycket mera att göra än att hoppas att dom kommer tillbaka med tiden. Du får försöker att minnas." säger han till mig. Han vänder sig sen mot dom andra. "Det ni kan göra är att fråga henne saker, och sen berätta så mycket som möjligt för henne om vem hon är. Men jag måste gå nu." säger han till dom och reser sig upp från en stol han satt på och går ut. Dom andra kommer fram igen.
"Minns du verkligen ingenting Mel?" frågar kvinnan.
"Nej," viskar jag.
"Minns du vem Alex är?" frågar hon.
"Alex? Nej det gör jag inte."
"Han är din bror du älskar honom." säger hon och tårarna börja rinna längs hennes kinder.
1 och en halv timme senare har jag fått reda på detta:
Jag heter tydligen Melody Isabella Gomez. Dom flesta kallar mig för Mel.
Mina föreldrar är döda och jag har då en bror som heter Alexander som kallas för Alex. Han är tydligen soldat och han vet inte om att jag ligger på sjukhus. Jag kommer från ett land som heter Sverige.
Kvinnan heter Mandy och mannen heter Ricardo men alla säger Rick. Tjejen heter Selena och kallas då för Sel, och hon är tydligen känd.
Och hon är min kusin. Och jag bor då hos dom tills Alex är tillbaka. Jag har två hästar hos dom som heter Starlight och Destiny.
Jag är född 1994, har ingen speciell favorit färg, mina intressen är rida, sjunga, dansa, vara med kompisar och shoppa.
Sen orkar jag inte får mera in i huvudet så dom går ut för att låta mig sova. Jag ligger och tänker på det jag har fått veta men minns fortfarande ingenting med tillslut lyckas jag somna.
"Minns hon verkligen inget?" hör jag en pojke säga och han låter helt förtvivlad.
"Nej, ingenting." viskar en tjej. Hm... Kan det vara hon Selena som jag tror det var hon hette.
Jag försöker öppna ögonen och lyckas efter ett tag. Jag tittar på pojken och känner inte igen honon alls men jag ser att jag har rätt om tjejen.
"Åh, Mel du är vaken! Minns du något?" säger Selena och tittar hoppfullt på mig, lika så pojken.
Jag harklar mig och försöker att prata men halsen känns alldeles torr.
"Är du törstig?" frågar hon då hon ser att jag inte kan prata, jag nickar som svar och hon går och hämtar ett glas med vatten. Hon kommer snart tillbaka med det och jag tar glaset med höger hand då vänster är gipsad. Snabbt dricker jag upp det harklar mig igen och denna gången går det bättre.
"Nej, jag minns fortfarande inget." säger jag tyst och tittar på Selena och pojken som genast ser ledsna ut.
"Okej." säger Selena och det ser ut som hon ska börja gråta. Jag vänder blicken mot pojken.
"Vem är du?" frågar jag tyst.
Åh, hur tror ni det blir med Mel?
Och hur kommer Alex reagera när han får reda på det?
Kommetera gärna. :)
Puss&Kram sötnosar! :*
You smile, I smile - del 15.
Filed under: You smile, I smile.
Bild 1. Mel 2. Justin när han pekar.
Mel's perspektiv.
Jag springer där ifrån dom och springer mot en park. Jag börjar sakta ner och sätter mig på en bänk och tänker på Selena varför hade hon ljugit för mig? Och Justin varför hade inte han märkt att det var Selena ?
Tankarna flyger runt i mitt huvud , plötsligt hör jag någon ropa Mel!
Jag lyssnar extra noga och hör att det är Justin när han får syn på mig så springer jag iväg, jag springer ut mot en gata och Justin därefter.
Jag stannar vid en övergångs plats och säger till "Justin, stanna" han stannar och kollar på mig.
Men sen ändras hans ansikte till ett rädd ansikte, och han pekar på något och skriker "AKTA" sen blir allting svart
Justins perspektiv.
Jag springer runt och söker efter Mel, men jag hittar henne inte så jag börjar att ropa på henne men får inget svar.
Så jag springer in i en park och fortsätter ropa tills jag ser henne på en parkbänk, jag börjar springa mot henne men när hon får syn på mig så springer hon iväg.
Jag joggar efter henne tills hon springer ut på en gata. Då börjar jag också springa hon stannar vid ett övergångs ställe och säger "Justin, stanna" jag gör som hon säger.
Hon säger inget utan bara kollar på mig, sen kollar jag bakom henne. Det va en svart bil som kör rakt mot henne med en massa polis bilar efter, jag blir shit rädd och börjar peka men får inte fram något.
Men tillslut skriker jag "AKTA" men det är för sent, den har redan kört på henne.
Jag blir alldeles vit i ansiktet, jag springer fram till Mel hon ser helt trasig ut.
Jag reser mig upp och ringer till en ambulans.
Senare på sjukhuset:
Mel's perspektiv.
Jag vaknar av att det var några som står och pratar runt mig, sen blir allting svart igen.
Jag går omkring i en helt svart värld, men helt plötsligt kommer det lila och gröna moln från ingenstans. Jag springer mot ett lila moln och sätter mig på det, molnet flyger iväg och stannar framför ett lila moln och ett grönt.
På det lila molnet så var det Justin och på det gröna var det Selena?
Det kommer upp en röst som säger "Vem ska du såra, nån du bryr dig om eller någon som älskar dig?"
Sen helt plötsligt så föll allting ihop och jag vaknar igen men jag minns ingenting.
Ingenting alls, vem är jag?
Är inte denna delen rikigt bra? :D
Men hur tror ni det går med Mel?
Hon minns ju ingenting!
Sen denna delen är så skriven av Emma som annars skriver på sin blogg - http://bieberuknownoveller.blogg.se/ .
Och som jag skrev så ska vi samarbeta lite.
Titta gärna in på hennes blogg.
Puss&Kram!
Samarbete!
Filed under: Gott & Blandat
Hoppas att ni har haft en bra dag med massa sol&bad! :D
Och nu med bloggen är det så att jag kommer samarbeta med Emma som äger bloggen - http://bieberuknownoveller.blogg.se/ .
Och då kommer vi göra så att hon ibland kommer skriva en del på min blogg och jag ibland på hennes. Så titta gärna in på hennes blogg för hon skriver riktigt bra! :D
Så snart kommer det upp en del som hon har skrivt.
Puss&Kram.
You smile, I smile - del 14.
Filed under: You smile, I smile.
Bild 1. l 2. limousine Mel när hon joggar.
*Selena's perspekiv.*
Jag går ut till limosinen och sätter mig i den. Nu kommer den svåra delen, att lura Justin. Medans vi kör ökar nervositeten. Tänk om han märker att det är jag? Vad händer då? Jo, dom kommer hata mig!
Efter vad som känns som timmar stannar vi äntligen. Chafören kommer och öppnar dörren och jag kliver ut och se att vi är vid en strand.
"Det är bara att följa stranden och så ser du snart Justin." säger han och ler.
"Tack så mycket." säger jag och ler tillbaka och börja gå.
Jag behöver inte gå långt utan ser snart ett bord och brevid det står Justin.
"Gud så snygg han är!" tänker jag och saktar ner på takten lite. Han ler när han ser mig och ger mig en mjuk kram när jag kommer fram.
"Vad glad jag är att du kom Mel." säger han.
"Självklart att jag kommer. Det ser fantastiskt ut." säger jag. Han drar ut stolen till mig och jag sätter mig ner. Sen går han och sätter sig på sin stol.
Vi börja småprata lite om allt möjligt.
"Än så länge går allt bra, han märker ju ingen skillnad." tänker jag lite förvånat. Jag som trodde att han direkt skulle se att det var jag och inte Mel.
'2 timmar senare.'
"Jag har haft det riktigt roligt Justin." säger jag och ler mot honom.
"Jag med." säger han och ler tillbaka.
Vi kommer fram till limosinen igen och sätter oss i den, och den börja köra hemåt.
*Melody's perspektiv.*
Jag ligger i sängen efter att ha funderat och är nöjd över det jag har kommit fram till. Jag gillar inte Justin, inte alls bara som vän. Jag skulle aldrig kunna se honom som min pojkvän. Det jag är avundsjuk på är att jag också vill ha en pojkvän som tar hand om mig. Ger mig trygghet. Men jag behöver inte någon pojkvän, det kommer bara att bli jobbigt. Att gå runt att behöva oroa sig att han kommer vara otogen och en massa sånt.
Det vet jag då mina vänner i Sverige har varit med om sånt, att deras pojkvänenr har varit otrogen.
Jag reser mig upp och går in i min walk in closet och tar på mig tränings kläder. Selena och dom kommer nog inte hem på ett tag, inte Mandy och Rick heller. Och jag behöver göra något och vad är inte bättre än att träna?
Jag går ner och tar på mig skorna och öppnar dörren.
"Oj!" säger jag när jag ser att Justin och Sel står där utan för. "Förlåt mig , jag visste inte... Ehum... Jag går nu." fortsätter jag och tränger mig förbi dom och börja gå.
"Meldoy?" säger Justin och låter riktigt förvånad. Jag vänder mig om och ser att han tittar på mig och sedan på Sel, sen på mig igen.
"Selena?!" utbrister han och tittar på Sel, jag ser hur hon blir vit i ansiktet och ser rädd ut.
"Förlåt." säger hon och tittar ner i marken.
"Va? Jag fattar ingenting!" säger jag och skakar på huvudet.
"Inte jag heller, men en sak fattar jag och det är att du ljög för mig Sel." säger han och ser sårad ut.
"Förlåt. Men jag stod inte ut med att ni skulle gå ut tillsammans..." jag avbryter henne mitt i meningen.
"Vad då gå ut 'tilsammans'" frågar jag.
"Förlåt mig Mel, men Justin bjöd ut dig inte mig..." säger hon lågt. Jag tittar förvånat på Justin för att se om det är sant.
"Ja, Sel sa att hon skulle säga det till dig, då jag inte hann." säger han.
"Förlåt mig Mel, men du vet att jag gillar honom. Och nu har ju du börjat gilal honom också, och som jag sa, jag står inte ut med att se er tillsammans." säger Sel.
Jag känner att hur ilskan kommer krypande. Hur kan hon bara tro saker så? Är det inte bäst att fråga?
"Sel, jag har ju sagt till dig att inte gillar Justin på det sättet! Lyssnade inte du? Och är det inte bäst att fråga saker?" skriker jag.
Jag ser hur både Justin och Sel rycker till.
"Äsch, jag orka inte bry mig längre. Hoppas att ni har haft det trevligt, och jag dejta ni. Jag bryr mig inte." säger jag och springer iväg från dom.
Tack så hemskt mycket för tipsen i förra delen!
Som ni ser har jag använt dom.
Det är super bra att ni ger det för det jag vill är ju att ni tycker det är roligt att läsa! :D
Puss! :*
