Varulvarn slutade att slåss och backade snabbt bakåt och tittade nästan chockat på oss. Evelina ställde sig vid mig och Seth och vi tittade hotfullt på dom, även om dom kände oss skulle dom dö. Ena varulven skakade på huvudet precis som att den inte kunde tro sina ögon, och då gjorde dom något som fick mig att bli riktigt förvånad. Dom vände sig om och sprang iväg. Evelina, jag och Seth tittade smått förvånat efter dom.
"Varför tror ni att dom sprang iväg? Kommer dom att hämta resten av flocken?" frågade jag lite oroat.

"Jag vet inte, men såg ni hur dom tittade på oss? Jag har aldrig varit med om något sånt här förr." sa Evelina och jag kunde höra att hon var osäker.
"Vi måste springa hem till Anna och berätta." sa Seth och vi skulle precis börja springa när vi hörde någon stöna till en bit ifrån oss. Just det människan! Jag sprang fram till henne och slickade över såret, som Evelina hade gjort när hon skulle dricka, för att stänga det. Jag lyfte upp henne och vi sprang bort till platsen Evelina hittade henne på för att lämna henne, sen sprang vi hem.

Efter en stunds springande kom vi till en glänta, där stannade vi till och skiftade tillbaka till människor.
"Såg ni det där?" sa Ryan upprört.
"Ja jag kan inte tro mina ögon, vampyrerna vi har jagat är Seth och Allison!" sa Chaz och skakade förrvirat på huvudet.
"Och kvinnan ni såg innan måste ha varit hon den vuxan som dom bor med, Anna har dom sagt att dom hetta va? Och hon den andra tjejen måste ha varit deras kompis." sa jag.
"Ja, Evelina heter hon." sa Ryan. Verkligheten slogs emot mig, hur mycket vi än inte ville var vi tvungan att döda dom.
"Vi har inget annat val, vi måste berätta för resten av flocken." sa jag dystert.
"Måste vi? Trots att dom är vampyrer så är dom våra vänner." sa Chaz men kunde inte låta bli att rysa till när han sa vampyrer.
"Chaz jag vill det inte heller, men det är vår plikt." sa Ryan sorgset.
"Men kan vi inte säga till dom att vi vet och be dom att flytta, då kanske vi slipper?" frågade Chaz hoppfullet.
"Det kan fungera, men tänk... Hur kommer dom att reagera när dom får reda på att vi är varulvar?" frågade jag men kunde ändå känna hoppet, vi kanske slapp döda dom!
"Jag vet inte, men vi måste pröva. Kom vi springer dit direkt." sa Ryan och skiftade form och började springa, Chaz och jag skiftade också och började att springa efter Ryan.

Vi satt hemma och väntade på att Anna skulle komma hem när det knackade på dörren, jag gick dit och log när jag öppnade dörren.
"Hej, vad gör ni här?" frågade jag glatt.
"Ehm... vi måste prata med er." sa Ryan och jag hörde att han var nervös, dom alla tittade sig faktiskt nervöst runt omkring.
"Okej kom in, Seth och Evelina är i vardagsrummet." sa jag och släppte in dom. Dom tog av sig ytterkläderna och följde oss in i vardagsrummet. Seth log när han såg dom och gick fram och hälsade, när alla hade hälsat satte vi oss ner i soffan.
"Vi vet..." började Justin nervöst.