'Några timmar senare.'

Jag tittar nervöst in i speglen på mitt rum. Justin borde knacka på dörren när som helst då klockan snart är 7. Det har tagit mig evigheter att fixa mig. Jag hör hur det knackar på dörren till mitt rum och Selena kommer in.
"Hur ser jag ut?" frågar jag och vänder mig om och tittar osäkert på henne.
"Du ser fantasktisk ut." säger hon och jag ser att hon talar sanning.

"Tack." säger jag och går fram till henne och kramar om henne.
"Jag borde nog gå ner nu, han borde komma när som helst." säger jag och tar min väska och går ner. När jag kommer ner tar jag på mig mina skor. Jag tar en djupt andetag och försöker lugna ner mig själv.
"Det kommer gå bra Mel, det kommer det." tänker jag och tar ett djupt andetag till.
När jag har lyckats lugna ner mig själv så gott som det går så knackar det på dörren och jag öppnar den och ler blygt mot Justin.
"Hej." säger jag.
"Hej, fin du är." säger han tyst och kramar om mig.

'Strunta i bakgrunden.'


Jag ropar hejdå och går sen ut till bilen och sätter oss i den.
"Vart ska vi?" frågar jag nyfiket.
"Får du se." säger han och ler hemighetsfullt, jag suckar han bry sig inte om det utan startar bilen och kör. Efter ungeför 15 minuter kör han in på en stig.
"Vart ska vi?" tänker jag förvirrat.
Efter yterligare några minuter kommer vi ut till den underbaraste plats jag någonsin har sett! Skogen har öppnat sig och där står den sötaste stugan jag någonsin har sett brevid en sjö och en brygga som leder utt till den, och mitt i allt finns ett bord där det är dukat för två. Jag fattar ingenting, har han gjort allt detta för mig...?

"Vad tycker du om det?" frågar han tyst och rycker till då jag väcks ur mina tankar.
"Det är underbart." säger jag och vänder mig om och tittar honom i ögonen.
"Vad bra, ska vi sätta oss?" frågar han och ler mjukt och jag nickar och vi får fram till bordet. Han drar ut stolen till mig och jag tackar artigt. Han går sen och sätter sig mitt emot mig och plötsligt kommer Kenny ut ut stugan och serverar oss maten.
När vi har ätit efterrätten ursäktar sig Kenny säger att han ska låta oss vara ifred, men att vi skulle ringa om det är något. Han kör iväg med en bil som var gömd och jag känner hur nervositeten ökar igen, nur är vi alldeles ensamma...

"Kom." säger Justin och reser sig upp, jag reser mig upp och följer honom ut till bryggan där vi sätter oss kanten och tittar ut. Jag vänder blicken till Justin och tittar på honom som fortfarande tittar ut på sjön, jag kan fortfarande inte fatta att han har gjort alla detta för mig.
"Tack Justin." säger jag och han vänder blicken till mig och tittar förvånat på mig.
"Tack för vad?" frågan han och rynkar på pannan lite.
"För detta dummer." säger jag och skrattar mjukt
"Tack själv för att du följde med." säger han ler. Vi bådar tystnar och tittar in i varandras ögon, hans ögon hypnotiserar mig. Han lutar sig tveksamt mot mig, och till slut känner jag hans mjuka läppar mot mina. Jag besvarar kyssen och vi kyssaer varandra långsamt. Jag avbryter kyssen efter en stund och tittar in i hans ögon igen som har fått tillbaka glimten i ögonen.

"Jag älskar dig Mel." säger han tyst och jag ler och böjer mig fram och kysser honom som svar.
"Mel, vill du ge mig en chans till, jag lovar dig att jag aldrig kommer såra dig igen." säger han och jag tittar på honom och tänker efter. 
"Okej, jag ger dig en andra chans." säger jag och han spicker upp i ett lyckligt leende och kysser mig.

Jag undra hur detta kommer att sluta, Justin har hans kärrier och jag bor i Sverige. Men på något sett måste vi få detta att funka.
Vi får helt enkelt ta en dag i taget.

---

Så nu är novellen slut. :(

Men vad får jag för slut betyg?
Svara gärna på domma frågorna så att jag vet vad jag ska göra bättre i nästa novell.
Vad har varit bra med novellen?
Och vad kan jag göra bättre i nästa?

Puss&Kram.